Förbigå menyn

Vasa som fåglarnas livsmiljö

Vasa ett attraktivt område både för vattenfåglar och andra fåglar. I stadens vidsträckta skärgård trivs såväl skärgårdens vanliga vattenfåglar som den yttre skärgårdens fåtaliga häckande fåglar. Till de häckande fågelarterna i den inre skärgården hör t.ex. gräsand, vigg, knipa, småskrake samt måsar och tärnor. I den yttre skärgården häckar ett fåtal av bl.a. labb och roskarl. Vanliga tättingar i skärgården är bl.a. stenskvätta, ängspiplärka och sädesärla. På stora skogsbevuxna holmar häckar även flera fågelarter som är karaktäristiska för skogarna på fastlandet, som taltrast, rödvingetrast, rödhake och bofink.

Strandskator. Bild Jan Nyman.

Vasas obebyggda skogsområden på åsryggar och höjder utgör skyddande grönområden för växter och djur. I utkanten av staden finns stora skogsområden, som Öjberget, Molnträsket, Öjen och Risön. På de skogsbeklädda åsarna kan man under fåglarnas häckningstid observera många av de fåglar som häckar i Finlands skogar. Av de allmänna skogsfågelarterna häckar t.ex. större hackspett, trädpiplärka och taltrast i skogsområdena. Till barrskogsarterna hör bl.a. rödhake, kungsfågel, talltita och nötskrika. Av ugglorna trivs sparvugglan i gamla grandungar som växer på kärr.

Den brokiga mångfalden av fågelarter i Vasa är som störst i lövskogar och strandlundar. Lundar är en ovanlig naturtyp i Vasa och genom att bevara dem som grönområden tryggas stadsområdenas rika fågelbestånd. Lundartade skogar finns bl.a. i Vasklot, Gerby och Sunnanvik. I lundarna häckar tättingar som är vanliga i områdets skogar, som bofink, trädgårdssångare och rödvingetrast. Dessutom häckar flera sydliga arter i lundarna, som näktergal, svarthätta och grönsångare. En karaktärsart för Vasas strandlundar är mindre hackspett.

I Vasa är havet, havsvikarna och kusten en väsentlig del av staden. Södra stadsfjärdens innersta del har blivit ett område som är särskilt gynnsamt för fåglar. Det är ett viktigt område för fåglarna både som rastplats under flyttningen och på sommaren som häckningsområde för våtmarks- och vattenfåglar. På sommaren kan man observera rikligt med häckande våtmarksfåglar, som rörsångare, sävsångare och sävsparv samt gräshoppsångare och skäggmes, som bara häckar i litet antal i Vasa.

En viktig del av Österbotten är de vidsträckta åkerområdena och landsbygdsmiljöerna. Odlingsområdet som utvecklats i meteoritkratern Söderfjärden utgör en unik kulturmiljö i Vasa. Söderfjärden är nationellt känd som rastplats för fåglar under flyttningstiden, men där häckar också den största mångfalden av åkerfåglar som finns i Vasaområdet. På Söderfjärden kan man träffa på bl.a. rapphöna, tofsvipa, storspov, sånglärka och ortolansparv.

Nötskrikor. Bild Jan Nyman.

Fåglar som lever i människors närhet och trivs i kulturlandskapet häckar på bebyggda områden, industriområden, impediment och i parker. Stadsfåglar, som är bekanta för de flesta, är sädesärlor, tamduvor, kråkor och skator. En nykomling under de senaste åren bland dessa arter i Vasa är pilfinken, som är en sydostlig art. Denna nykomling har blivit allmännare och spridit sig från sydöstra Finland ända till trakterna kring polcirkeln inom loppet av några årtionden. Pilfinken har idag en lika stor utbredning i Vasa som den närbesläktade gråsparven.

Den största mångfalden av häckande fågelarter i Vasa finns längs kusten. Detta beror på den helhet som havsvikarna, de bebyggda områdena och strandskogarna bildar och som lockar till sig olika fågelarter. I strandskogarna häckar trastar och finkar samt i färre antal näktergal, mindre hackspett, svarthätta och grönsångare. I havsvikarna kan man se bl.a. skägg- och svarthakedopping, gräsand, vigg, knipa, kricka, strandskata samt måsar och tärnor.

Sammanfattningsvis kan man säga att Vasa är en attraktiv trakt för fåglar. Stadens läge vid havet i den boreala vegetationszonen är mötesplats för både sydliga och nordliga arter. I skärgården häckar de flesta kustfåglarna, och i skogarna på Vasas friluftsområden finns en mångfald av skogsfågelarter. Stadsfåglarna är dessutom lätta att träffa på. På vårmorgnarna kan man göra en utflykt till en strandpark, närskog eller åker. Fågelsången är garanterad och samtidigt får man fina upplevelser i närnaturen.