Förbigå menyn

Artikelkategorier: Nyheter

Österbottniska rusmedels- och mentalhälsodagen motsvarade deltagarnas förväntningar

I Vasa och Österbotten görs i stor utsträckning bra, förebyggande och korrigerande rusmedelsarbete. Det här kom på ett bra sätt fram på den österbottniska rusmedels- och mentalhälsodagen 5.11.2019 när man på evenemanget fick höra om regionala vårdmodeller när det gäller rusmedelsanvändning samt tankeväckande levnadshistorier av erfarenhetsexperter. Huvudtalare på evenemanget var docent Mikko Salasuo.

Deltagarna på den österbottniska rusmedels- och mentalhälsodagen var 200 till antalet och de skulle också ha kunnat vara fler om lokalen hade tillåtit.

− Det stora antalet deltagare visar att det finns behov av en österbottnisk rusmedels- och mentalhälsodag, och det program som vi hade satt ihop var mycket aktuellt och intressant. Stämningen var väldigt god och evenemanget det bästa möjliga med tanke på nätverkande, säger en av arrangörerna, koordinatorn för hälsofrämjande Hanna-Mari Joutsen.

 

Ungdomarna använder starkt snus

− I och med att tobaksrökningen minskar försöker tobaksindustrin föra över nikotinberoendet till en annan produkt och på så sätt få nya användare bland de unga, berättade Katri Saarela från EHYT rf.

I sin presentation lyfte Saarela fram snuset Oden’s, som är populärt bland ungdomar och enkelt att få tag på. Snuset innehåller 22 mg/g nikotin. Den lägsta nikotinhalten i snus är 8 mg/g.

− Det är ett rätt nytt fenomen att man som ung börja använda starka nikotinprodukter, så den verkliga bilden av effekterna på hälsan av starkt snus framträder först efter årtionden, konstaterar Saarela.

Erfarenhetsexperterna har en betydande roll

Dagen kulminerade i erfarenhetsexperternas presentation. Jarno berättade sin levnadshistoria under rubriken Kompurointia kulisseissa (ung. felsteg i kulisserna) och i slutet av dagen delade de tre erfarenhetsexperterna med sig av sina erfarenheter i en paneldiskussion.

− Alla kommer säkert ihåg erfarenhetsexperternas avsnitt då vi fick höra om deras omvälvande ögonblick för att bli nyktra och deras erfarenheter som social- och hälsovårdens klienter, beskriver Sari Pukkinen, projektarbetare inom det förebyggande rusmedelsarbetet och en av arrangörerna.

”Dagens ungdomar bekymrar sig för framtiden och den egna orken”

− De ungas välbefinnande har blivit bättre och ungdomarna av i dag kan med fog kallas den mest belåtna generationen genom tiderna. Den övergripande bilden av de unga och ungdomen på 2010-talet är också ljus – ungdomarna begår färre brott, dricker och röker mindre än tidigare och största delen upplever att de är nöjda med sina liv, berättar Mikko Salasuo, docent inom ungdomsforskning.

Om 1960-talets unga hade klart för sig sitt livs manuskript – studier, karriär och familj – så är framtidens horisont för dagens ungdom full av ovisshet. Enligt enkäter är de unga uttryckligen bekymrade för det kommande arbetslivets utmaningar och för orken. Studier är ingen garanti för en karriär, och arbetslivet verkar gå ut på hård konkurrens.

Ungdomar som det går bra för varken röker eller dricker och är snällare än sina föräldrar och mor- och farföräldrar, men de som är i en svagare ställning upplever att de blir utanför.

− Man talar om en cirkel av utsatthet där olika problem börjar hopa sig i vissa ungdomars liv. Rusmedlen är sällan orsaken till att problemen hopar sig. Rusmedlen är oftare en följd av att man får allt mer problem. Man bör absolut vara bekymrad för unga som hamnar i den yttre cirkeln av välbefinnande, eftersom de inte har några visioner i sina liv och risken för att börja använda rusmedel då är stor, bekräftar Salasuo.

Det är särskilt viktigt att man inom det förebyggande arbetet i ett tillräckligt tidigt skede lyckas identifiera sådana ungdomar som håller på att hamna in i cirkeln av utsatthet.

”Ungdomars attityd till rusmedel är negativare än tidigare”

− Det är bra att komma ihåg tre aspekter när man tolkar de ungas attityder till rusmedel. För det första är ungdomarnas attityd till rusmedel överlag negativare än tidigare. Det är viktigt att se helheten. För det andra har inställningen till cannabis blivit liberalare, men tills vidare har försöken och användningen inte ökat, säger Salasuo.

− Den tredje aspekten till attityderna kan beskrivas genom individualisering. Individualismen, dvs. framhävande av individen, syns bland ungdomarna som en allt smidigare attityd mot andra människor och andra människors individuella val: ”Jag är vad jag vill och jag gör det jag vill, så du får vara vad du vill och göra det du vill”, sammanfattar Salasuo.

Publicerad: 19.11.2019