Resultaten i Vasas undersökning om lycka visar på anpassning i en exceptionell tid

Vasabornas lycka och livsbejakande attityd överraskar professor emeritus i psykologi Markku Ojanen. Vasaborna överraskade Ojanen också för ett år sedan då han analyserade resultaten i stadens första lyckoenkät. Redan då beskuggades vardagen av coronaviruspandemin. Den andra lyckoenkäten som gjordes i december 2021 indikerar inte ännu effekterna av kriget som Ryssland har startat.

Hoppfullhet och optimism hjälper att klara av svårigheter

– Vasabornas förväntningar på framtiden har bibehållits positiva trots pandemin, vilket berättar om en anpassning. Människornas positiva inställning är fantastisk, konstaterar Ojanen som har jämfört resultaten.

Just nu har mångas tankar flyttats från pandemin till kriget som Ryssland startat och på ukrainarnas situation. Kriget kan orsaka rädsla, osäkerhet och ångest och samtidigt kan det kännas fel att njuta av livet, att vara glad eller lycklig.

– Vi övervägde noggrant om det är lämpligt att just nu publicera resultaten av lyckoenkäten. Vi hoppas ändå att de positiva undersökningsresultaten kan ingjuta en tro på att vi också klarar av det här tillsammans och genom att stödja varandra – genom att ta hand om vår egen och våra närståendes ork samt genom att hjälpa ukrainarna enligt våra egna möjligheter, konstaterar Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.

Lyckoforskare Ojanen finns som stöd och sakkunnig när Vasa arbetar för sina invånares lycka. Målet finns inskrivet i stadens strategi.

Bekanta dig med resultaten i undersökning om lycka (pdf)

Ojanen påminner om att hoppfullhet och optimism är naturliga kraftresurser för människan och hjälper att klara av svårigheter.

– De är egenskaper som skyddar lyckan. Därför ska man inte skämmas över att man känner sig lycklig, fastän det finns sorg och lidande i omgivningen. En positiv inställning får människorna att ta hand om sig själva. En lycklig och välmående människa orkar också hjälpa andra, betonar Ojanen.

Enligt lyckoenkäten litar majoriteten (77 procent) av Vasaborna på att livet återgår till det tidigare efter pandemin. Antalet negativa upplevelser har minskat något. Däremot har förmodandena om negativa konsekvenser ökat.

– Tron på den egna förmågan att påverka lyckan har försvagats en aning, vilket också torde vara en följd av pandemin, bedömer Ojanen.

Berättelser och insikter om invånarnas lycka

På Vasas lyckoenkät som genomfördes på webben svarade totalt 1081 Vasabor. Föregående års enkät besvarades av 478 personer.

– Den stora ökningen i antalet respondenter torde vara tecken på att vårt mål om lyckliga invånare på ett konkret sätt är synligt för Vasaborna. Förra året ville vi lyfta fram invånarnas berättelser och insikter om lycka och genom det sprida lycka så brett som möjligt – också utanför Vasa. Det här gjorde vi genom att söka världens lyckligaste människa i Vasaregionen i en minidokumentärserie. Givetvis strävar vi också i stadens alla tjänster efter att öka invånarnas välbefinnande och lycka, berättar Häyry.

Den årliga lyckoenkäten utreder och mäter inte bara nivån för den lycka som Vasaborna upplever utan också invånarnas nöjdhet med tjänsterna som staden erbjuder. I enkäten bedömde 67 procent att staden just nu utvecklas i en bättre riktning.

– Vasa stad och flera tjänster fick bättre omdömen än i den föregående enkäten. Vad gäller tjänsterna är trenden överlag positiv, i synnerhet gällande sysselsättningsservicen, men visst finns det fortfarande sådant som kan förbättras, säger Ojanen.

Livsmiljön anses ha stor betydelse för människornas lycka. Finland har redan under fyra år i rad nått status som världens lyckligaste land på FN:s lista. Världens lyckorapport väntas bli publicerad nästa gång den 18 mars.

– Det blir intressant att se vilken Finlands placering blir i år och hur FN kommunicerar om lycka. Oavsett vilken Finlands placering blir, kommer Vasas arbete för invånarnas lycka att fortsätta, påminner Häyry.

Lyckotjuvar försvagar lyckan

Lyckoprofessor Markku Ojanen använder benämningen ”lyckotjuvar” om sådant som försvagar och försvårar människornas lycka. Belastande faktorer finns ofta i den närmaste kretsen.

– Enligt Vasas enkät är Vasabornas värsta lyckotjuvar fortfarande sjukdomar och skador, överdriven känslighet för människors prat och handlingar, tunga förluster och pressen på effektivitet i nutidens kultur, berättar Ojanen. Vasaborna anser också att positivt tänkande är viktigt.

Invånarna har i enkäten delat med sig av sina egna sätt att uppleva lycka. Dessa finns samlade på Vasas webbsida varldenslyckligastestad.fi.

Bakgrund och uppgifter om undersökningen:

Undersökningen genomfördes som en webbenkät öppen för alla 1 – 17.12.2021 på finska, svenska och engelska. Enkäten besvarades av 1081 Vasabor i alla åldersgrupper. Undersökningen genomfördes som en webbenkät, varvid det inte är fråga om ett slumpmässigt urval. En jämförelse med centrala bakgrundsvariabler som beskriver stadsborna (utbildning, ålder och yrke) visade emellertid att resultaten representerar Vasaborna bra.

Vad gäller åldersfördelningen motsvarar den rätt bra Vasabornas åldersfördelning. Däremot var kvinnorna överrepresenterade i enkäten, vilket är normalt i öppna enkätundersökningar. Enkätens tema var kanske också sådant att det i högre grad intresserade kvinnor.

Enkätresultaten analyserades av professor emeritus Markku Ojanen som forskar i lycka. Enkäten kommer att göras varje år så att vi kan följa upp hur invånarnas lycka utvecklas.