Förbigå menyn

Information om coronaviruset

Onnellisuustutkija Markku Ojanen

Artikelkategorier: Uutiset

Vad ska man ge bort i julklapp?

I julberättelsen gav de tre vise männen Jesus guld, rökelse och myrra. Snickarens fattiga familj skulle också ha blivit glad över bröd, vin och frukter. Nutidens tre vise män skulle förmodligen ge ett lugnt sinne och en förmåga att inte oroa sig över morgondagen som gåva. De här är bra anvisningar, men i mångas livssituation kan de kännas för fina.

Fastän julen är på väg frågar bekymren inte om de är välkomna. Bekymmer, bedrövelse, ångest, smärta och värk kommer då de själv vill det. Utöver övriga bekymmer har dessutom coronaviruset medfört mycket rädsla och oro. Många har blivit sjuka, vissa väldigt allvarligt. Vi är nu tvungna att fråga oss själva hur vi ska fira julen. Och utan närstående människor kan det kännas som att det saknas en bit av julen.

Vad annat skulle man kunna lägga i julklappssäcken? Många skulle vilja ha något mer konkret än lugn i sinnet. Låt oss inte överge de tre vise männen ännu. Enligt deras exempel kan vi glädja varandra med presenter även vid andra tider än på julen. Då får dock presenten vara mycket, mycket mindre, t.ex. choklad, en bok eller något som du själv gjort. På julen köper jag gärna små julklappar till mina nära och kära och jag vill själv slå in klapparna. Det är en av de trevligaste sakerna med julen. En gång orsakade jag häpnad i en stor butik när jag hänvisades till inslagningsstället. Jag sa att jag kan ta julpapper, men att jag slår in julklapparna själv. Jag hörde hur min försäljare sa till en annan försäljare: “det är en herre här som vill slå in julklapparna själv”.

De tre vise männen gav det anspråkslösa paret något minst lika värdefullt som guld och myrra. De visade Josef, Maria och Jesusbarnet respekt och uppskattning. Det behöver vi alla. Jag kommer ihåg en engelskalektion i läroverket. Läraren log och sa till mig: ”Nog har du mycket kunskap Markku.” Det var en så värdefull och unik sak under skoltiden att jag ännu minns det 60 år senare.  Detta tack och denna uppskattning lägger vi i julklappssäcken. Det kan man inte ha för mycket av i ett land där man inte är van att ge det naturligt. En sådan här gåva passar för alla åldrar, men för barn och ungdomar är den värd mer än guld.

Det finns redan ganska mycket i säcken, men ännu ryms mer i den, eftersom det också finns andra gåvor som inte tar stort utrymme. De är så mjuka att det ryms många av dem. Det är frågan om saker som man både kan ge bort och själv också få glädje och bra humör av.

Vi måste lägga märke till saker som skänker glädje. Vi blir så lätt blinda för allt det goda som vi får av varandra! Vi ser det som en självklarhet att vi har nära och kära som sköter om oss och ger oss stöd.  Först när någon förlust eller motgång, som coronaviruset, försvårar försörjningen och upprätthållandet av nära relationer börjar vi förstå hur bra vi hade – och ännu har det, när vi kommer ihåg hur svårt livet är i många andra länder.

Livet är att vara på en resa med många andra resenärer som sällskap. Vi har mycket glädje av dem så länge vi kommer ihåg att förhålla oss vänligt och konstruktivt till dem. Det är så mycket trevligare att gå den långa sträckan när man har bra sällskap! Vissa har väldigt tunga ryggsäckar.  De behöver bärhjälp av oss andra.

Saker som ger glädje är små, vilket alla gärna medger. Det är presenter, god mat, samvaro, musik, ljus, möjlighet att vila och ta det lugnt. För många hänger roliga saker ihop med barnen, barnbarnen och andra närstående. Därför kommer vi just på julen ihåg att alla inte har det så här bra. Därifrån kommer vi till det som kanske är allra viktigast: att dela. Skulle du kunna vara lycklig på julen om alla runt omkring dig skulle vara olyckliga? Knappast, eftersom vi är lyckliga tillsammans.  Psykologer har de senaste åren undersökt vilken inverkan det har att ge bort en present, och konstigt nog skänker det ofta mer glädje att ge bort en present till någon annan än att köpa en likadan till sig själv. Det visste vi sedan tidigare, men det är ju fint att även forskningen visar det.

Vad allt kan vi dela med oss av? Det finns många saker. Vi kan ge donationer till t.ex. organisationen Rädda barnen eller någon annan förening. Vi kan ge tid till dem som behöver vår kontakt. Att uppleva ensamhet är en väldigt allvarlig faktor som minskar lyckan. Coronaviruset har försvårat möjligheten till just närhet i mångas liv. Man kan ta kontakt så länge man kommer ihåg skyddsanvisningarna. Lyckligtvis fungerar telefonerna och andra apparater som gör det enkelt att hålla kontakten.

Det mest förunderliga är att det nu är frågan om saker som blir större när man delar med sig av dem.  Det är alltså inte så att du förlorar det som du ger bort. När du delar med dig av vänlighet, tacksamhet, förlåtelse och i synnerhet kärlek växer de. Då det pratas så mycket om begränsade resurser är det här resurser som inte minskar, utan de ökar ju mer man använder dem. Kärleken är verkligen en resurs som aldrig sinar.

Vi behärskar redan energin från vinden, haven och solen. Men den dag människan har lärt sig att behärska kärlekens energi är lika betydande som dagen när elden uppfanns en gång i tiden, Paulo Coelho

Kärleken känner inte alltid mängd, utan glöder över all mängd.  Kärleken känner ingen börda och räknar inte sina mödor; den vill göra mer än vad den orkar, inte klaga över omöjligheter, utan hålla allt möjligt och lovligt för sig.  Därför klarar den av allt och förverkligar så mycket, där den kärlekslösa blir nedslagen och trött, Tuomas Kempiläinen

 

Markku Ojanen

Publicerad: 27.11.2020