Du är här

Om Vasa

Historia av Vasas byggnader

I serien presenterar vi kända byggnader i Vasa och deras historia.

Minnenas måndag, del 1: Wasaborgs hus

 

I hörnet av Vasaesplanaden och Rådhusgatan finns det ståtliga Wasaborghuset, vilket affärsmannen Hugo Sjöblom, som samlade sin förmögenhet genom emigrantverksamhet, lät bygga under åren 1910-1912.

Då huset blev färdigt var det stadens största hus med 14 affärslokaler och 128 bostadsrum. Den östra flygeln av huset i jugendstil har planerats av arkitekterna J.E. Bruun och Carl Schoultz och den västra av Arthur Rudolf Gauffin.

Byggherre Sjöblom dog av hjärtslag snart efter att huset färdigställts och dödsboet gjorde konkurs. Huset såldes på exekutiv auktion till Fastighetsaktiebolaget Wasaborg år 1915.

År 1920 öppnades i huset parti- och kolonialvaruaffären Kaffe-Kompaniet Ab, som fungerade i byggnaden ända till 1970-talet. Affärens namn blev vedertaget bland Vasaborna också som namn på huset och ända in på 2000-talet kallades huset för Kaffe-Kompaniets hus. Numera är huset känt som Wasaborgs hus.

Källa: Jukka Poroila: Wasaborg – Sjöblomin kivilinnan sata vuotta (2012)

Wasaborg

 


 

Minnenas måndag, del 2: Kurtenia

 

Kurtenia är en bank- och bostadsbyggnad som Wasa Aktiebank lät uppföra i hörnet av Hovrättsesplanaden och Rådhusgatan. Den vackra jugendbyggnaden är planerad av Fredrik Thesleff och den färdigställdes år 1904.

Byggnaden har fått sitt namn efter Anders Joachim Kurtén. Kurtén var kommerseråd och lantdagsman från Vasa, som var med och grundade Wasa Aktiebank och fungerade även som dess direktör.

Byggnaden representerar sin tids ståtligaste och finaste stadsarkitektur. Bottenvåningens fasader är gjorda av Vemogranit och de övriga våningarna är slätrappade. Husets entréhörn framhävs av ett brett torn och fasadernas överdelar pryds av höga tvärgavlar.

I byggnadens första våning fungerade en bank ända till år 1986. Efter att bankverksamheten upphörde verkade Vasa stads medborgarinfo i lokalerna och numera fungerar där en restaurang.

Källor: Värdefulla byggnader i Vasa, Viljanen, K. och Vuolteenaho, H., 1986, Vasa, den gamla och den nya staden, 1949

Kurtenia

 


 

Minnenas måndag, del 3: Blomsterhuset

 

Hörnhuset som ligger på adressen Rådhusgatan 16 byggdes utifrån byggmästare Jacob Westerlunds planer under de sista åren av 1800-talet. Tomtägare och byggherre var timmermannen Leander Westerlund, Jacob Westerlunds bror.

Följande ägare, bokhandlaren Adolf Gumerrus, beställde nya planer för restaurering av huset från arkitekt Fr. Thesleff. Planerna godkändes i magistraten i december 1901, och renoveringen som genomfördes utifrån dessa gav byggnaden dess nuvarande exteriör.

Ett särdrag i planerna är reliefplattorna som täcker ytterväggarna och blomstergirlangerna på plattorna. Utöver blomsterplattorna fick byggnaden även lodräta dekorationer mellan fönstren och dekorationerna i takfrisen förnyades. Mirjam Lehtikanto har i sina texter kommit fram till ett eventuellt samband med Frankrike och den franska jugendinriktningen. Namnet Blomsterhuset blev vedertaget först på 1980-talet.

I början av 1980-talet var byggnaden i behov av renovering, men husbolaget hade inte råd med en omfattande, grundlig renovering. Fastighetens byggnader såldes till Iskura Oy, som hade för avsikt att riva byggnaderna och bygga nya. 
Detta genomfördes dock inte, och fastigheten övergick i Vasa Andelsbanks ägo.

För området uppgjordes en skyddande detaljplan. I detaljplanen dokumenterades Blomsterhuset som en historiskt värdefull byggnad, som inte får rivas. Byggnaden restaurerades i samband med detta, och den finns fortfarande kvar och förskönar vår stadsbild.

Källa: Kukkaistalo: Raastuvankatu 16 – Hietasaarenkatu 11, Lehtikanto Mirjam, manuskipt, Österbottens museums bibliotek

Muistojen maanantai kukkaistalo

 


 

Minnenas måndag, del 4: Kipinä-huset

 

Kipinä-huset som planerades av stadsarkitekt A.W.Stenfors finns på Hovrättsesplanaden 5 och byggdes år 1907.

När huset blev klart hade det åtta lägenheter, två i varje våning. I lägenheterna fanns tidsenliga kakelugnar och plåtbeklädda murar som finns kvar från den tiden. I lägenheterna byggdes redan i början vattenledningar, avlopp och vattenklosetter. I lägenheterna på andra och tredje våningen planerades badrum med vedeldade vattenboilers och badkar. Till gårdsområdet hörde dessutom ett stall, en vedbod och en förrådsbyggnad.

Bottenvåningen på Hovrättsesplanadens sida användes som affärslokaler. Sockerbagaren J.A. Svenssons populära kvinnokafé flyttade till huset genast det stod färdigt. Till huset flyttade även stadens första kinematografiteater Apollo-Maxim.

I lokalerna fanns efter biografen ett konditori och det för Vasaborna välkända kaféet Dam Café ända fram till 1980-talet. I Kipinä-huset fanns från år 1921 dessutom Finlands första postorderbutik O. Teod. Wuorio. Postorderbutiken förmedlade till en början instrument, men utökade senare sitt sortiment med andra produkter.

Kipinä-huset genomgick en grundlig renovering år 1999 och målades gult enligt Stenfors ursprungliga planer.

Källor:

Värdefulla byggnader i Vasa, Viljanen K. och Vuolteenaho, H., 1986, Promenadguide, http://kartta.vaasa.fi/Folkhalsan/PohjoinenReitti/,Broschyr, Asunto Oy Kipinä Bostads Ab, Skanska Oy, tidningsurklipp, Österbottens museums arkiv

kipinän talo

 


 

Minnenas måndag, del 5: Rådhusgatan 31

 

Skolbyggnaden i nyrenässansstil på adressen Rådhusgatan 31 blev färdig år 1891. Byggnaden som planerats av Waldemar Backmansson och Fredrik Thesleff utvidgades till innergårdssidan under åren 1953–55.

Stenbyggnaden med två våningar som byggdes som finsk folkskola i Vasa har bevarats relativt bra till sitt yttre. Folkskolan verkade i lokalerna hela första delen av 1900-talet.

År 1940 inledde Vasa handelsskola sin verksamhet i byggnaden. Den merkantila undervisningens utrymmen expanderades och renoverades relativt kraftigt i mitten på 1950-talet. Vasa handelsskola verkade i lokalerna i nästan 30 år, dvs. fram till dess att de nya lokalerna på Krutkällarvägen blev färdiga för den merkantila yrkesutbildningen.

Då handelsskolan flyttade från lokalerna år 1969 började byggnaden användas av den privata Vasa handelshögskola. Handelshögskolan blev år 1980 Vasa högskola och därefter Vasa universitet. Ägandet av byggnaden flyttades över från Vasa stad till finska staten i och med att läroanstalten förstatligades, men återgick senare tillbaka till staden till följd av byteshandel. Den merkantila undervisningen i Rådhusgatans lokaler fortsatte fram till år 1994, då universitets nya utrymmen blev färdiga i Brändö. Rådhusgatan 31 användes dock av universitetet fram till år 1999.

År 2002 flyttade Vasa yrkeshögskolas företagsekonomiutbildning till byggnaden. I samband med detta utfördes omfattande renoveringar och underhållsarbeten i byggnaden. Yrkeshögskolan verkade på Rådhusgatan ett tiotal år till dess att verksamheten koncentrerades till Brändö.

Den senaste förändringen i verksamheten skedde hösten 2016, då Vaasa-opisto flyttade in i lokalerna som blivit lediga efter yrkeshögskolan efter renoverings- och ändringsarbeten.

Källor:
Värdefulla byggnader i Vasa, Viljanen, K. och Vuolteenaho, H., 1986
Vasa handelsläroverk 1903-1993, 1993. 
www.visitvaasa.fi/…/WalkingG…/PohjoinenReitti_Kavelyopas.pdf
www.visitvaasa.fi/Documents/Annin_sinivalkoinen_Vaasa.pdf
Tidningsurklipp, Österbottens museums arkiv

raastuvankatu_31.jpg

 


 

Minnenas måndag, del 6: Loftet

 

Rådhusgatan 28, som numera är bekant som Loftet, är ett av de hus som C.A.Setterberg har planerat i Vasa. Köpmannen H. Sjöberg lät bygga en bostads- och affärsbyggnad år 1861. På gårdsområdet byggdes samtidigt en uthusbyggnad och en bagarstuga, som fortfarande står kvar mot brandgatan.

I sin ursprungliga form hade byggnaden en våning, valmtak och var rektangulär. I byggnaden fanns en ingång till affärslokalerna från gatan och till bostäderna från gården. Ingången från gatan har senare tagits bort.

Åren 1884-1936 bodde köpmannen John Edward Moe med familj i byggnaden. Det var förmodligen under deras tid som byggnaden fick en expanderingsdel på gårdssidan med ingång. Husets nuvarande matsal i nyrenässansstil är från den där tiden.

Byggnaden övergick år 1934 i Vasa stads ägo, och de sista åren hyrdes den av konsulinnan Tulla Moe och hennes son. Restaurangen och kaféet Konsulinnans kafferum som nu finns på Loftet har uppkallats efter henne.

Under åren 1935-1966 hade bl.a. skattenämnden, en tandläkare och en läkare, alkoholinspektören, sekreteraren för fattigvården och ledaren för barnskyddet sina kontor i byggnaden. Efter de kommunala ämbetsverken hade Vasas kriminalpolis sina kontor i byggnaden åren 1966-1986.

År 1985 började Österbottens hantverk rf./Loftet hyra huset. Följande år övertogs byggnaden helt av hantverksföreningen, och den nuvarande verksamheten började.

Källor: Värdefulla byggnader i Vasa II, 1999, Österbottens museums arkiv, Loftets www-sidor http://www.loftet.fi/om-oss/husets-historia/

loftet_2016.jpg

 


 

Minnenas måndag, del 7: Piispanens hus

 

Piispanens hus på Strandgatan 21 planerades av A.W. Stenfors och lät byggas av köpman August Lassel år 1899. Huset är den första bostadsbyggnaden med tre våningar som byggts i tegel i Vasa. Piispanens hus är byggt i nyrenässansstil och dess fasad har bevarats i nästan ursprunglig form.

Lassel sålde snart byggnaden till bagare E.A. Piispanen, som ägde den åren 1900–1918. Han bodde i huset med sin fru, sina fem barn och två tjänarinnor. Utöver dem bodde även hyresgäster i huset. Piispanen ägde flera andra fastigheter i Vasa, men i synnerhet hörnhuset på Rådhusgatan 21 har fått sitt namn efter honom. Piispanen fungerade som direktör för Brännvins- och Spritfabriken Kronan och för jästfabriken i anslutning till denna.

År 1942 köptes fastigheten av Evangeliska Folkhögskolans stödförening, som letade efter en lämplig plats för en folkhögskola i Vasa centrum. I Piispanens hus förlades undervisningsutrymmen, kök, matsal och ett flickinternat och i den andra bostadsbyggnaden på gården en rektorsbostad.

Under kriget användes folkhögskolans lokaler delvis för inkvartering av soldater, då skolverksamheten stannade upp. Genast efter fortsättningskriget ökade elevmängden kraftigt och man behövde mer utrymme.

Den nya skolbyggnaden blev färdig på Rådhusgatan år 1965 och en verkstadsbyggnad vid brandgatan år 1963. Bl.a. en bostadsbyggnad revs på Piispanen-husets gård för att ge rum för de nya byggnaderna. År 1980 sammanbands huset med skolbyggnaden bredvid med en förbindelsekorridor.

Byggnaden är fortfarande i Evangeliska Folkhögskolans ägo och kommer att bevaras som undervisningsutrymme.

Källor:
Värdefulla byggnader i Vasa, Viljanen, K. och Vuolteenaho, H.,1986
Kulturhistorisk utredning, Evangeliska Folkhögskolan, Strandgatan 21-22, Vasa, Majaneva, Anne, 2016.

piispasen_talo.jpg

 


 

Minnenas måndag, del 8: Före detta lantmäterikontoret och vattenöverdomstolen

 

På Strandgatan 12 byggdes för Vasa läns lantmäterikontor en byggnad år 1912 som överarkitekt Johan Jacob Ahrenberg har planerat och han har också ritat bl.a. Vaasan lyseos byggnad.

Byggnaden utvidgades år 1927 då en flygelbyggnad byggdes på strandens södra sida och bredvid den ett garage. I planerna ingick också en flygelbyggnad på norra sidan men den förverkligades inte.

Lantmäterikontoret fungerade i byggnaden ända till år 1984, då statens ämbetsverk blev färdigt i Brändö. Efter det fanns Vattenöverdomstolen i byggnaden fram till år 2004.

Lantmäterikontorets gamla byggnad blev år 2005 i privat ägo. Nuförtiden har olika företag sina verksamhetslokaler i byggnaden.

Den historiska byggnadens exteriör har bevarats väl. Av pärlorna inne i byggnaden kan nämnas de båda trapphusen och ritningskontorets och arkivets utrymmen. I arkivet finns byggnadens enda del med mellanbjälklag av trä, som är en ovanlig lösning med tanke på användningen av utrymmet.

Källor:
Värdefulla byggnader i Vasa, Viljanen, K. och Vuolteenaho, H.,1986 / Kiinteistö Oy Rantalinna, Kuntotutkimus ja Rakennushistoriallinen selvitys, Nyman, Anders ja Nyman, Karl / Lisäselvitys entisen Maanmittauskonttorin ja Vesiylioikeuden rakennuksen historiasta, Länsi-Suomen ympäristökeskus; Öst, Susanne, 2006

entinen_maanmittauskonttori_ja_vesiylioikeus.jpg