Förbigå menyn

Information om coronaviruset

Äiti imettää.

Amningsproblem

Detta är en del av rådgivningarnas familjeförberedelse i Vasa.

När mjölken inte räcker till

  • Lägg babyn till bröstet ofta och låt suga så mycket och länge hen vill.
  • Låt babyn suga klar på det ena bröstet innan du erbjuder det andra.
  • Amma ofta även på natten, då stimuleras det mjölkbildande hormonet extra mycket.
  • Var noga med att babyn har en bra sugteknik.
  • Ha babyn nära dig dygnet runt.
  • Sitt eller ligg bekvämt under amningen, då fungerar utdrivningsreflexen bäst.
  • Ät och drick tillräckligt och kom ihåg att vila då det är möjligt.
  • Stimulera brösten genom exempelvis handmjölkning om intervallerna mellan amningarna blir för långa.
  • Undvik så långt som möjligt att ge babyn tilläggsmjölk eller napp. Låt hellre babyn vara vid bröstet så ofta hen vill.
  • Förbered dig på att det kan komma dagar då du enbart hinner amma och vila.

 

Problem vid amning -video

 

Mjölkstas

Mjölkmängden ökar kraftigt ungefär 2–4 dagar efter förlossningen. Då kan det uppstå mjölkstas, det vill säga att brösten blir mycket stinna och ömma och mamman kan få lätt feber. Svullnaden kan göra det svårt för babyn att få ett bra suggrepp. Den här obekväma fasen går vanligen över på ett eller två dygn.

  • Amma ofta, helst över 10 gånger i dygnet, genast från början alltid när babyn söker bröstet.
  • Undvik att ge tilläggsmjölk i onödan.
  • Testa olika amningsställningar så att du hittar en där babyn kan suga effektivt och amningen inte gör ont.
  • Du kan massera bröstet varsamt före och under amningen. Massera i riktning mot bröstvårtan.
  • Ett kallt omslag eller kålblad runt bröstet kan minska svullnaden. Använd inte kålblad om du haft problem med att få tillräckligt med mjölk eller om babyn har gått ner mycket i vikt.
  • Om babyn har svårt att få bra suggrepp, försök med att mjölka lite innan du ammar.
  • Du kan ta ibuprofen 400 mg x 3 och paracetamol 1g x 3 samtidigt.

 

Ömma eller såriga bröstvårtor

Ibland kan bröstvårtorna bli ömma eller såriga under de första dagarna. Vissa barn suger sina första tag vid bröstet väldigt kraftigt. Amningen borde inte göra mera ont än så. Vanligen är sjuka eller såriga bröstvårtor

  • Om babyn har ett litet suggrepp försök att amma i en bakåtlutad ställning.
  • Om smärtan inte släpper inom 10 sekunder, lösgör babyns grepp och försök igen.
  • Fastän babyns suggrepp blir bättre, tar det ofta en stund innan smärtan upphör helt.
  • Var noga med att tvätta händerna före amning.
  • Det är bra att ge brösten luftbad.

 

Mjölkstockning

Vid mjölkstockning täpps en eller flera mjölkgångar i bröstet till så att mjölken inte kan komma ut. Stockningen är öm och kan kännas het och svullen. Mamman kan ha lätt feber. Om stockningen inte behandlas kan den utvecklas till bröstinfektion.

Mjölkstockningen kan bero på att bröstet inte töms tillräckligt. Har babyn ett bra suggrepp? BH:n trycker väl inte på brösten? Ammar du babyn ofta?

  • Amma så ofta som möjligt.
  • Handmjölka utöver amningen. Du kan testa att mjölka i en varm dusch.
  • Massera bröstet vid stockningen och mot bröstvårtan samtidigt som du ammar eller mjölkar. Du kan använda matolja eller annan giftfri olja som massageolja.
  • Ät mångsidigt och tillräckligt och drick så att du inte känner dig törstig.
  • Kallt omslag mellan amningarna kan minska svullnaden.
  • Varmt omslag just före amningen kan underlätta mjölktillförseln.

 

Bröstinflammation

Bröstinflammation kan orsakas av mjölkstockning eller bakterier. Mamman kan ha symtom på mjölkstockning, hög feber (över 38,5 grader) och muskelsmärta och trötthet som vid förkylning. Den primära behandlingen är samma som vid mjölkstockning. Om symtomen inte lättar inom 24 timmar, kontakta hälsocentralen för att bedöma behovet av antibiotika.

Under en bröstinflammation kan mjölken ändras, den kan ha klumpar och smaka saltigare. Babyn kan äta mjölken också under en eventuell antibiotikakur.

 

Helamning och delamning

Om möjligt rekommenderas helamning upp till 4-6 månaders ålder. Ibland kan babyns mående kräva en liten mängd modersmjölksersättning som tillägg till amning. Detta ofta på medicinska orsaker som t.ex. lågt blodsocker, infektion, gulhet och för stor viktnedgång. Även om din baby behöver tilläggsmjölk kan du amma, följ bara babyns signaler. Tilläggsmjölk ges vanligtvis med 3-4 timmars mellanrum och det är bra att amma innan du ger modersmjölksersättningen.

Om babyn inte ammar är det bra att stimulera brösten minst 8 gånger/dygn. Du upprätthåller då mjölkproduktionen och kan ge av din egen pumpade mjölk till babyn istället för ersättning. Mängden ersättning ges individuellt beroende på babyns vikt och mående. Behovet av ersättning slutar vanligen då bröstmjölken stigit tillräckligt.

 

Uppbevaring av bröstmjölk

  • 6 timmar i rumstemperatur.
  • 2 dygn i bakre delen av kylskåpet.
  • 6 månader i frysen.
  • 1-2 veckor i frysfack.
  • 1 dygn upptinad i kylskåp.

Bröstmjölk uppvärms i varmvattenbad, inte i mikrovågsugn.

 

Bra att komma ihåg

  • Stressa inte och lita på dig själv.
  • Ät och drick tillräckligt.
  • Skydda brösten mot kyla och drag.
  • Amma i babyns takt.
  • Mjölkproduktionen upphör inte på en gång.
  • Diskutera amning och be om hjälp vid behov.
  • Ta emot gäster i den mån ni orkar.
  • Partnern som stöd vid amning.
Kontaktuppgifter

Ta kontakt

Familjeförberedelse ordnar mödrarådgivning och barnrådgivning.