Förbigå menyn

Information om coronaviruset

Promenad på bryggan

Klaaras infobank

Alkohol, droger och tobak

Alkohol

Syftet med alkohollagen är att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholhaltiga ämnen. Speciell uppmärksamhet fästs på att skydda minderåriga för alkoholens skadeverkningar.

Alkohol orsakar berusning: Ju mera och snabbare man dricker alkohol, desto kraftigare berusad blir man.

Alkohol påverkar olika människor på olika sätt beroende på bl.a.

  • kroppsvikt
  • ålder
  • kön
  • hur van kroppen är med alkohol

Hos barn och ungdomar sänker alkoholen lätt blodsockernivån i kroppen, vilket kan leda till medvetslöshet, hjärnskada eller till och med döden. Då behöver inte alkoholhalten i blodet ens vara speciellt hög. Lågt blodsocker är det symtom som vanligast konstateras på sjukhus hos barn med alkoholförgiftning.

Alkoholbruk kan ha många allvarliga följder.  Alkoholbruk orsakar bland annat olyckor (t.ex. i trafiken), depression, ångest och sömnlöshet. Om man dricker mycket och ofta, vänjer sig kroppen vid det, vilket lätt leder till ökat alkoholbruk och till och med alkoholisering.

Långvarigt och rikligt alkoholbruk kan leda till bland annat

  • hjärtrytmstörningar och hjärtattack
  • lever- och bukspottskörtelinflammationer
  • magkatarr
  • impotens hos män och ofruktsamhet hos kvinnor
  • fosterskador

Läs mera på webben

Nuortenlinkki: Alkoholista

Tieto nuorten varhaisen alkoholinkäytön riskeistä

Oma-apuaohjeita alkoholinkäytön vähentäjille ja lopettajille

Droger

Syftet med narkotikalagstiftningen är att förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av narkotiska medel. Mera information om narkotikalagstiftningen hittar du här: http://www.paihdelinkki.fi/pikatieto/huumeet-ja-laki

Till många narkotiska preparat ansluter sig en stor risk för överdosering. Kroppen reagerar på olika sätt vid olika typer av substanser. Heroin och övriga opiater samt lugnande medel bromsar upp livsfunktionerna, vilket till och med kan leda till att andningen förlamas. Kokain och amfetamin kan vid överdosering vålla bland annat kramper eller hjärtattack. Överdoser av kokain kan orsaka förhöjd inre kroppstemperatur, som kan orsaka hjärnskador och leda till döden.

Att använda droger intravenöst är speciellt riskabelt. Ohygieniska injiceringsinstrument och -sätt samt orena preparat skadar kroppen och orsakar infektioner. Personer som använder gemensamma nålar löper risk för att bli smittade av virussjukdomar, såsom AIDS och hepatit B eller C.

De vanligaste drogerna

CANNABIS

Cannabis är det mest allmänt använda narkotiska ämnet i Finland. Användningen av cannabis kan orsaka omedelbara hälsomässiga skador bland dem som experimenterar med eller sporadiskt använder substansen.   Cannabis påverkar i synnerhet hjärnan samt lung- och könscellerna. Cannabis stärker effekterna av andra berusningsmedel.  Inlärningsförmågan och minnesfunktionerna kan försvagas till följd av riklig cannabisanvändning. Användning av cannabis kan försämra ungdomarnas skolframgång och vuxnas möjligheter att klara sig i sådana arbetsuppgifter som kräver en god intellektuell prestationsnivå.

Cannabis försämrar uppmärksamheten och reaktionsförmågan. Användning av cannabis ökar risken för olyckor, till exempel i trafiken. Cannabis ökar risken för bland annat depression och psykos, i synnerhet om personen har ärftligt anlag för psykiska störningar.

OPIATER

Bruket av opiater – i synnerhet buprenorfin och vissa smärtläkemedel – har ökat i Finland under de senaste åren. Opiaterna har en förlamande verkan på det centrala nervsystemet.  Även små mängder andra preparat som förlamar centrala nervsystemet (alkohol eller bensodiazepiner) kan tillsammans med opiater vara livsfarliga. Många upplever att abstinens från opiater är synnerligen besvärlig – symtomen är illamående, feber, darrningar, smärtor, kramper, svettning och frossa. Vid regelbundet missbruk av opiater kan abstinenssymtomen komma redan efter några timmar från den sista dosen. Som värst är symtomen efter 2-3 dygn.

LÄKEMEDEL

Med missbruk av läkemedel avser man vanligtvis att man använder lugnande medel eller andra läkemedel i avsikt att bli berusad. De vanligaste läkemedlen som missbrukas förutom opiatbaserade läkemedel är bensodiazepiner. Läkemedlen används ofta i kombination med alkohol eller någon annan drog. Läkemedelsmissbruk utgör ofta en del av problematiken med blandmissbruk. Abstinensbesvären av bensodiazepiner kan vara synnerligen kraftiga.  Att dagligen använda dessa läkemedel i berusningssyfte kan också ge upphov till abstinenssymtom under användningstiden. Om man plötsligt avbryter bruket av bensodiazepiner kan följden vara svåra abstinenssymtom, bland annat kramper och medvetslöshet.

Om du känner att du behöver få stöd till rusmedelsfrihet, ta kontakt med Klaara.

Tobak

Tobak påverkar människans kropp i sin helhet. Skadeverkningar av tobak framkommer redan efter en kort tid. Tobaksrökning är orsak till bland annat försämrad kondition, problem i tänder och tandkött, luftvägssymtom, hud- och luktproblem. Det går också åt mera pengar.

Tobaksrök innehåller över 4000 olika kemikalier. De som är mest kända är kolmonoxid, nikotin och tjära. Utöver nikotinberoende utvecklas hos många också ett psykiskt och socialt beroende på grund av tobaksrökningen.

Tobaksrökning har många allvarliga verkningar. Tobaksrökning ökar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer samt sjukdomar i andningsorganen. En 25-åring som röker två paket om dagen dör i genomsnitt 8 år tidigare än en icke-rökande person i samma ålder. Rökning förändrar effekten hos många mediciner, försämrar mannens potens och kvinnans fruktsamhet samt försvagar mörkerseendet.

Läs mera om tobak

ASH Finland – mångsidig information om tobak

Klaaras tips för rökfrihet

Planera på förhand olika sätt att tacka nej, om någon bjuder dig en cigarrett, t.ex.

  • ”Jag är på väg till träning.”
  • ”Jag ska på dejt och vill inte lukta tobak.”
  • ”Jag har slutat och vill inte börja på nytt.”
  • ”Jag är orolig över regnskogarnas förstörelse.”
  • Du bestämmer själv över din rökfrihet, ingen annan (såsom kompisar eller reklammän).
  • Använd raster eller kaffepauser till annat i stället för tobaksrökning.
  • Lär dig att i stället för att röka andra sätt att slappna av och hantera dina känslor.
  • Om du är nära att börja röka, motivera för dig själv varför det inte lönar sig (t.ex. nackdelar som har att göra med utseende, hälsa, pengar och miljö).
  • Om du redan har börjat röka och vill sluta, se anvisningar för rökstopp:  fressis.fi
  • Tala om för dina kompisar att du ska sluta, så att du kan få stöd från dem för ditt rökstoppsbeslut.
  • Se till att inte ha tobak till hands och att du har någonting hälsosamt att knapra på (t.ex. frukt). Det är annars också bra att ha någonting att göra med händerna.
  • Om du blir röksugen, ska du komma ihåg att det sitter i bara en kort stund åt gången. Det bra om du på förhand har tänkt ut vad du just då kan fokusera på i stället.
  • Om du känner att du behöver stöd med att sluta röka, ska du ta kontakt med Klaara.

Blir du mobbad?

Ibland kan det vara svårt att göra skillnad mellan vitsande, retande och mobbning. Skämt och vitsande hör till de ungas liv. Det är ett sätt att ta kontakt och att växelverka.  Att larva sig tillsammans är en helt annan sak än att driva med någon. Om du upplever att vitsandet går till överdrift, att det i stället för att roa snarare kränker, är det bra att säga det högt till kamraterna.  Ibland kan även skämtande gå för långt och skämtaren märker inte att orden blir elaka och sårande.

Om du upplever att du blivit mobbad, är det viktigt att du talar om det för någon du litar på, till exempel dina föräldrar, din lärare eller skolans kurator. Berätta ärligt vad som har hänt och hur du känner. Det är inte du som ska skämmas för mobbningen, utan det ska mobbaren göra.  Mobbning är alltid fel, och det ska ingen behöva tåla. Mobbning berättar ingenting om den mobbade, utan snarare om mobbaren.

Mobbning kan ta sig uttryck på många olika sätt:

  • fysiskt våld, såsom att sparka, slå, knuffa eller riva
  • psykisk mobbning, såsom utfrysning ur gemenskapen, kallande vid öknamn eller t.ex. spridning av osanna rykten
  • nätmobbning, som kan komma till uttryck i form av kränkande meddelanden, olovlig uppladdning av bilder på nätet, manipulering av bilder, uppträdande under någon annans namn, spridning av personliga uppgifter eller skvaller o.s.v.

Den som blir mobbad börjar fundera varför detta händer just honom eller henne. Kanske han eller hon också börjar tro på sina mobbare och att det inte finns någonting gott i honom eller henne. Fortgående allvarlig mobbning gör sår i den mobbades självkänsla.

Minnena kan finnas kvar ännu i vuxen ålder och påverka människans förmåga att knyta förtroliga och nära relationer. I bakgrunden till depressioner kan man också hitta tidigare mobbningserfarenheter.

En utomstående person kan hjälpa dig att hantera mobbningserfarenheterna och känslorna i anslutning till dem genom att bidra med ett sunt sinne för proportioner och nya perspektiv på situationen.

Sök vid behov hjälp hos Ungdomsstationen Klaara, för när du frigör dig från svåra minnen hjälper det dig att leva ditt liv som du själv vill.

Via länkarna hittar du ytterligare information om mobbning

www.mll.fi/nuortennetti/kiusaaminen

www.e-mielenterveys.fi/vaikeat-elamantilanteet/koulukiusaaminen

Ensamhet och vänskap

Var och en av oss behöver kompisar och bekanta, som vi kan tillbringa fritiden och dela glädje och sorg i vardagen med. Tillsammans med en kamrat kan man dryfta sådant man går och funderar på och också få lite medkänsla.   Det finns olika slags kamrater: skol- och studiekamrater, fritids- och barndomskompisar, grannar, nätbekanta, arbetskamrater.

Utgångspunkten för vänskap är att man respekterar varandra, därtill behövs gemensamma samtalsämnen och intresseområden. Ofta börjar vänskapen från bekantskap och utvecklas småningom.   Du kan själv fundera på och bestämma med vem du vill hålla kontakt och hurudana kamratrelationer du vill ha. Det är lättare att bli vän med någon, om man är öppen och beredd att ta emot olika vänner.

Om du vill få nya kamrater, ska du modigt delta i olika aktiviteter och evenemang som intresserar dig.   Tro på att du själv är värdefull, viktig och intressant. Var intresserad av andra människor, hälsa på dem, se dem i ögonen och le. Var inte rädd att vara dig själv, fråga hur de har det, be dem att komma på kaffe, ut och jogga, på bio och så vidare.

Det kan vara svårare att få kompisar om man spänner sig, är blyg eller om man har erfarenheter av att bli mobbad.   En blyg person kan ha svårare att bli bekant med nya människor, medan den som till sitt lynne är mera utåtriktad lyckas bättre. För den som är blyg kan det vara lättare att ta kontakt med kompisar via e-post, textmeddelande eller chatt.   Det är viktigt att acceptera sig själv sådan som man är och att vara ömsint mot sig själv.

Ensamhet kan ibland kännas smärtsam och deprimerande. Ofta får man bort tankarna från ensamheten, om man tar sig ut och deltar i olika evenemang. Det kan kännas svårt att lämna hemmet, men ofta påverkas humöret positivt av att delta i någon verksamhet. Fastän man inte genast skulle få vänner i verksamheten, blir man på bättre humör redan av att ha en trevlig hobby.

Bakom ensamheten kan det finnas upplevelser av att bli övergiven, i värsta fall till och med mobbning. Mobbning kan lämna så smärtsamma sår att man är rädd för att lita på andra och för att knyta vänskapsband.  Då lönar det sig att söka professionell hjälp.

Om du känner att du inte kommer vidare med egna krafter, sök samtalshjälp till exempel på Ungdomsstationen Klaara eller i Nyyti ry:s nätgrupp (www.nyyti.fi/nettiryhmät).

Klaara har också olika aktivitetsgrupper, där du kan bekanta dig med nya människor och aktiviteter.

Via följande länkar kan du läsa mera om vänskap och ensamhet:

www.nyyti.fi/tietoa/ystävyys

www.nyyti.fi/tietoa/yksinäisyys

www.mtkl.fi/tietopankki/arjessa_selviytyminen

Föräldrars och ungdomars rusmedelsmissbruk

Föräldrars rusmedelsmissbruk

Tycker du att dina föräldrar använder för mycket rusmedel? Har du känt skam eller varit ledsen över dina föräldrars drickande?

Du är inte ensam: i nästan var fjärde finländsk familj används det ur den ungas synvinkel för mycket rusmedel. Då kan vardagen innebära oregelbundenhet, skrämmande situationer och ett konfliktfyllt känsloliv. Den unga kan ofta känna skuld för förälderns rusmedelsmissbruk och försöker ta hand om saker och ting för att inte vålla ytterligare besvär. Den unga kan tro att föräldern medvetet väljer berusning i stället för sitt barn och tänker kanske att föräldern inte bryr sig om honom eller henne. Om den unga upprepat känner sig övergiven kan han eller hon få en uppfattning om att inte vara värd att bli älskad.

En förälders missbruksproblem är emellertid aldrig den ungas fel

En förälders missbruksproblem är emellertid aldrig den ungas fel. Om föräldrarna konsumerar alltför mycket alkohol drabbas den unga ofta av skuld- och värdelöshetskänslor, som det kan vara svårt att lösgöra sig från. Känslan av skuld och värdelöshet utvecklas ofta till överdriven perfektionism och skapar grunden för en svag självkänsla.

Självkänsla är vad man tänker om sig själv och hur bra man själv tycker att man är. Självkänslan och jag-bilden är delar av personligheten. Trots att de utvecklas i barndomen och ungdomen, är det aldrig för sent att påverka dem. Vi har alla en egen intressant livsberättelse och personlighet.  Vi är alla olika, unika och enastående.

När behövs hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp, om dina föräldrars rusmedelsanvändning orsakar problem för dig: kanske du stannar hemma från skolan för att ta hand om föräldrarna, någon av dem är våldsam mot dig, dina föräldrar tar inte hand om dig eller du kan inte ta hem kompisar för att du skäms.

Du kan också söka hjälp om du är orolig över dina föräldrars rusmedelsanvändning.  Om du ständigt känner att du är skyldig och värdelös, kan du ha svårt att lösgöra dig från dessa känslor. På Klaara går många överambitiösa ungdomar, som också har dålig självkänsla. Deras överdrivna skötsamhet syns ofta som extrem flitighet i skolan och hemma. Om du är mycket samvetsgrann, kan det hända att din hjälp utnyttjas, eftersom man alltid kan lita på dig. Det kan hända att du inte vågar säga nej för att du är rädd för att man inte ska tycka om dig. Då är det speciellt viktigt att lära sig att neka och säga nej. På Ungdomsstationen Klaara kan du få hjälp med det här.

Klaaras tips till den unga om föräldrarna konsumerar för mycket rusmedel

Föräldrarnas rusmedelsproblem är aldrig ditt fel.
Alkoholism är en sjukdom på samma sätt som t.ex. allergi och diabetes.
En förälder, som missbrukar rusmedel, väljer inte rusmedlen i stället för dig. Föräldern kan bara inte låta bli att dricka.
Också de pappor och mammor som använder för mycket rusmedel älskar sina barn lika mycket som andra föräldrar. De har bara inte lärt sig att visa det.
Föräldrar som använder för mycket rusmedel kan vara misstänksamma mot människor utanför familjen, för de vill hålla rusmedelsmissbruket hemligt.
Sök genast hjälp om du känner att dina föräldrars rusmedelsanvändning förorsakar problem för dig!

Läs mera på webben

Varjomaailma

Ungdomars rusmedelsmissbruk

Med rusmedel avses ämnen som påverkar det centrala nervsystemet, såsom tobak, alkohol, narkotika, vissa läkemedel samt andra preparat som används i berusande syfte. Rusmedelsanvändning förorsakar problem för många ungdomar och vuxna.

Man kan bli fysiskt, psykiskt och/eller socialt beroende av rusmedel. Regelbundet bruk av rusmedel utvecklar tolerans och leder till att brukaren behöver större doser för önskad effekt.

Rusmedel påverkar bl.a.

  • brukarens hälsa
  • skolgång, studier eller arbete
  • fritidsaktiviteter
  • penninganvändning
  • de närståendes liv.

Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto lättare blir man beroende och får olika problem. En ung hjärna lär sig effektivt att använda rusmedel. Rusmedelsberoende utvecklas hos unga lättare än hos vuxna, vilket beror på att välbefinnandeminnet är känsligt i växande ålder. Redan mycket tidiga erfarenheter av välbefinnande lagras i ett livslångt välbefinnandeminne. Tidiga minneserfarenheter av rusmedel kan bevaras genom livet, i synnerhet om de uppstår med tanke på inlärning under en lämplig tid. Varje år som inledningsåldern för rusmedelsbruk flyttas framåt, hindras den ungas hjärna som är under utveckling att utsättas för rusmedel.

Användning av rusmedel ökar risken för psykiska problem. Med rusmedel försöker man kanske också motarbeta ångest och rädslor samt lindra depression. Vanligen är det ändå så att rusmedelsanvändning ökar ångest och depression och kan orsaka panikanfall. Rusmedel (alkohol, cannabis, amfetamin) kan också ibland utlösa en psykos.

En ung person, som är oroad över sitt rusmedelsbruk, kan komma och samtala till Ungdomsstationen Klaara i Vasa. Information om annan service för missbrukare i Vasa finns här.

Humör och nedstämdhet

Humörsväxlingar hör till ungdomen. Humöret kan skifta under samma dag flera gånger, från en ytterlighet till en annan. Emellanåt finns det dagar, när livet ler och det känns som att man lyckas med allt och att allt är möjligt. Emellanåt kommer det dagar, då ingenting lyckas, ingenting intresserar och man inte ens har lust att stiga upp ur sängen på morgonen. Nedstämdheten kan ibland pågå flera dagar utan någon speciell orsak, och det här är också helt naturligt när man är ung.

Till nedstämdhet kan höra bristande intresse, trötthet och nedsatt ork, sömnsvårigheter, irritabilitet, gråtighet, avståndstagande från kompisförhållanden, koncentrationssvårigheter samt svårigheter att få normala vardagssysslor att löpa. Ibland kan nedstämdhet också vara förknippad med fysiska symtom såsom huvudvärk eller magsmärtor. Om humöret är nere under en längre tid och detta stör orken i t.ex. skolan eller arbetet eller de sociala relationerna, kan det vara skäl att stanna upp och fundera vad det beror på. Bakom en längre tids nedstämdhet kan det finnas flera typer av faktorer, som kan gälla t.ex. kompisrelationer, familjeproblem eller skolframgång.

Om du funderar på din egen sinnesstämning, kan det vara bra att tala med t.ex. dina föräldrar eller vänner. Ofta blir det lättare om man får prata med en någon som står en nära, och nedstämdheten viker undan. Om situationen trots allt fortgår eller om du inte vill ta upp saken med en närstående, kan du gå till kuratorn eller hälsovårdaren i skolan eller ta kontakt med Ungdomsstationen Klaara.

Mera information på webben

http://www.mll.fi/nuortennetti/mielenterveys/mieli_maassa/

https://nuoret.mielenterveystalo.fi/nuoriso/mista_apua/t_alakuloisuus/?symptom=4

http://www.mll.fi/vanhempainnetti/kipupisteita/onko_nuorella_kaikki_hyvin/tietoa_psyykkisista_ongelmista/masennus/

http://www.vaestoliitto.fi/vanhemmuus/tietoa_vanhemmille/murrosikaisten-vanhemmat/tietoa/mielenterveys2/nuoren_masennus/

https://www.nyyti.fi/tietoa/

Spändhet och Mindfulness

Spändhet

FJÄRILAR I MAGEN ELLER KÄNSLA AV PANIK OCH ÅNGEST?

Du ska uppträda inför klassen eller bekanta dig med nya människor. Har du fjärilar i magen? Om det är så, oroa dig inte: det har de flesta andra också. Alla spänner sig någon gång för något. Att spänna sig är ett helt normalt och naturligt känslotillstånd. Vi kan till exempel spänna oss inför ett framträdande, nya situationer eller att träffa nya människor.

Har du fjärilar i magen? Om det är så, oroa dig inte: det har de flesta andra också.

Då man spänner sig känner man att hjärtat slår fortare, man rodnar, händerna skakar, man stammar och rösten försvinner. En lindrig spänning förbättrar dock ofta prestationen eller framträdandet.

NÄR BEHÖVS HJÄLP?

Ibland kan vanlig spändhet förändras och bli överdriven spändhet. Fundera på hur kraftigt du spänner dig. Lämnar du saker ogjorda på grund av att du spänner dig? Är du rädd för vissa situationer? Låter du gå bli att gå till skolan om du måste uppträda? Är du rädd för att bekanta dig med nya människor?

Sök hjälp hos ungdomsstationen Klaara, om du känner att

  • din spändhet stör eller hindrar dig i vardagen
  • spändheten är panikartad
  • spändheten orsakar ångest.
  • Den som spänner sig upplever att situationen inte är under kontroll och är rädd för att göra bort sig.
  • Till överdriven spändhet hör ofta att man upprepat tänker negativa tankar om sig själv. Dessa kan förorsakas av svag självkänsla för att man ser sig själv i ett negativt ljus. Blyga ungdomar har ofta svårt att inleda en diskussion med andra. Rädsla för att bli utskrattad eller överdriven självkritiskhet gör också att man spänner sig ytterligare.

ÖVNING GER FÄRDIGHET!

Man kan slippa den överdrivna, skadliga spändheten genom att öva spännande situationer i fantasin och i praktiken. Samla på dig positiva erfarenheter, gå igenom dina egna tankar och öva!

KLAARAS TIPS FÖR ATT TA KÅL PÅ RAMPFEBER

  • Fundera på vad spändheten orsakas av.
  • Tänk ut en stärkande eller lugnande mening.
  • Avslappnings- och fantasiövningar kan hjälpa, t.ex. bergsmeditationen
  • Förbered ditt framförande väl, då känner du dig säkrare.
  • Tänk på om du kanske kräver för mycket av dig själv.  Det är också tillåtet att göra bort sig.
  • Välj bland åhörarna någon, som är bekant eller ser vänlig ut, t.ex. läraren.
  • Fundera på hur publiken skulle se ut om den var naken eller någonting annat roligt.
  • Distrahera dig själv genom att fokusera på andra saker än dina fysiska symtom.
  • Erkänn för dig själv och dina åhörare att du spänner dig. Då behöver du inte försöka dölja det.
  • Uppskatta och acceptera dig själv sådan som du är.

Läs mera på webben:

Nuortennetti (Mannerheims barnskyddsförbund): Jännittäminen

Jännittää: Jännittäjätesti

Suomen Mielenterveysseura: Jos pelottaa ja jännittää

Vahvistamo: Jännittäminen jähmettää

Mindfulness

Mindfulness är accepterande medveten närvaro.  Medveten närvaro är en meditationsteknik som har sina rötter i österländsk zen-meditation. Avsikten är att acceptera verkligheten sådan som den är. Att man inte längre kämpar emot, utan accepterar nuet såsom det är, kan vara just det första steget mot en förändring. Med hjälp av metoden blir vi således mera medvetna om stunden i nuet och vilka möjligheter som står öppna för oss. Mindfulness är alltså en form av meditation. I det här sammanhanget kan meditation vara vad som helst som vi gör medvetet. Också att älska kan vara en meditationsövning. Övningen hjälper oss att se tankar som stressar oss flyta förbi utan att vi fäster oss vid dem samt att ta emot besvärliga känslotillstånd på ett lugnare sätt, varvid de dämpas.

Vad är väsentligt i Mindfulness?

Det väsentliga är att man gör det man håller på med så medvetet som det just i den stunden är möjligt. Viktigt är också att öva sig i att acceptera situationen sådan som den är, utan att försöka förändra eller reglera den. Det finns alltså inte någon misslyckad meditationsövning.  Då man övar är det viktigt att man ser på situationen med nyfiken förundran och så ömsint som man bara kan. I guiden presenteras olika mindfulnessövningar, som det är bra att öva varje dag. Du kan börja med en fem minuters övning och öka på tiden lite i gången. Övningen kan inledas till exempel med att följa med den egna andningen en liten stund. Om du vill kan du också observera olika känningar i kroppen, tankar, känslor, ljud och dofter.  Det bästa sättet att uppnå resultat är att avstå från förväntningar och försök att uppnå resultat. Det lönar sig också att göra övningarna för övningarnas skull.

En liten introduktion i tio punkter till den accepterande medvetna närvarons värld, med hjälp av vilken du kan prova på att öva mindfulnesstekniken. Du behöver bara en liten stund på 1-15 minuter av ditt liv, så kommer du i gång. Vi på Klaara hjälper gärna dig vidare.

  1. Fråga dig själv: ” Vad händer i mitt liv just nu?” Om du är i dina egna tankar, fäst uppmärksamheten på nuet. Fokusera helt på det som denna stund bjuder på: ” Vad ser du? Vad hör du? Vad upplever du?”
  2. Snart märker du att tankarna börjar irra eller ältas.   Sådant är sinnet. Du kan ändå träna att vara här och nu i stunden.
  3. Observera din andning en stund: ” Jag andas in! Jag andas ut!” Känn hur luften strömmar in och ut.
  4. Om det dyker upp en tanke – lägg märke till den – återgå sedan till andningen.  Tankarna är bara tankar, inga fakta – låt dem komma och gå liksom molnen på himlen, utan att fastna i dem.
  5. Acceptera situationen sådan som den är utan att försöka förändra den, se på allting med nyfiken förundran, som om du skulle se det för första gången.
  6. Lägg också märke till känslor som havets vågor – först kraftigare, sedan avtar de. Surfa i känslosvallet.
  7. Om du vill, kan du också namnge en känsla: ” Det här är bara ångest – känslan finns redan här – jag tar emot den – jag tar väl hand om känslan som om jag skulle trösta ett litet gråtande barn!”
  8. Om du vill kan du fästa uppmärksamhet också på känningar i kroppen. Beskriv för dig själv känningarna i kroppen så neutralt som du kan – konstatera bara att de finns där.
  9. Fortsätt att andas in och ut lugnt tillsammans med dessa tankar, känslor och känningar. Du ser på allt som händer i dig så ömsint som du kan just i den här stunden.
  10. Påminn dig om att det inte finns någon misslyckad övning. Koncentrationen är just sådan som den är nu.Jag önskar mig själv sinnesfrid! Jag ler!

Motion och fritid

Känner du dig trött? Saknar du energi? Är du i uselt skick och på dåligt humör? Tänk om du skulle prova på att motionera för att bli piggare?

Vi behöver alla motion för att hålla oss friska och må bra. Motionen påverkar oss genomgripande och ökar det psykiska, fysiska och sociala välmåendet. Genom motion hålls vikten i schack, humöret höjs, självkänslan stärks och många sjukdomar förebyggs. Motionen är också ett effektivt läkemedel vid många sjukdomar. Motionen stöder inlärning av nya kunskaper, eftersom koncentrationsförmågan och minnet förbättras. Det blir också lättare att somna och sömnkvaliteten blir bättre tack vare motionen, vilket i sin tur hjälper att orka bättre i skolan och fritidsaktiviteter.   Genom motionen blir man bekant med nya människor och lär sig att fungera i olika grupper.

Fritid och hobbyer

Som motvikt till skola och arbete är det bra att koppla av och hämta kraft ur olika fritidsaktiviteter. Genom fritidsaktiviteter får du nytt innehåll och ny betydelse i livet, nya vänner och målsättningar. Aktiviteter kan man utöva både ensam och i grupp. Fritidsaktiviteterna kan anknyta till motion, kultur, musik, djur, natur, frivilligverksamhet, verksamhet i ungdomsgårdar eller församlingen.

https://nuoret.mielenterveystalo.fi/nuoriso/tietopankki/mielenterveyden_vahvistaminen_mielenterveyden_vahvistaminen/

Fritidsaktiviteter i Vasa:  http://www.reimari.info/vaasa/kerhot/

  • ridstall
  • hundgård
  • katthus
  • församlingarna
  • scouterna

Klaarar tips

Tveka inte att gå med i motionsaktiviteter: olika gympagrupper, bollspel…

  • Alla är barn i början: övning ger färdighet också inom motion och idrott!
  • Välj din motionsform enligt eget intresse
  • Sträva efter motionsglädje för ett gott humör, de övriga hälsoeffekterna kommer på köpet
  • Du kan också röra på dig genom nyttomotion: cykla eller promenera till skolan/arbetet. Konditionen höjs, du blir pigg och sparar dessutom pengar.
  • Inom motionsaktiviteter är det lätt att hitta nya kompisar.
  • Slå två flugor i en smäll: ge dig ut och jogga eller promenera med en kompis. Konditionen höjs och samtidigt kan ni växla några ord.

Ungdomsstationen Klaaras innebandygrupp samlas onsdagar kl. 12 i Roller Center.

Läs mera om motion och idrott:

www.hyvinvointipolku.fi

http://www.terveliikkuja.fi/

www.ukkinstituutti.fi

http://www.valo.fi/

Sexualitet

Till sexualiteten hör många saker, bland annat kön, könsidentitet och könsroller, sexuell läggning, sexuell utveckling, fortplantning, njutning, vällust, erotik och intimitet. Världens alla ungdomar har oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning eller hälsotillstånd följande rättigheter.

Väestöliitto/seksuaalioikeudet och Sexpo/seksuaalioikeuksien julistus och Väestöliiton nuorten sivut

Sexualitet upplevs och uttrycks på olika sätt till exempel som tankar, känslor, beteende, föreställningar, värden, attityder, begär och fantasier samt i relationer till andra människor, såsom i en parrelation. Var och en är en individ – på samma sätt upplever vi och uttrycker vi också sexualitet på olika sätt. Alla hittar ett eget sätt att leva, känna, tänka och älska.

Sexualiteten utvecklas steg för steg. De stora förändringarna i den sexuella utvecklingen infaller under ungdomstiden. Den unga känner sig förvirrad över förändringen i sin kropp och sina känslor. I sexualiteten ingår att bekanta sig med sin kropp och att acceptera sig själv, att förstå sina egna gränser och lustar och att utveckla en god självkänsla. Sexualiteten utvecklas stegvis under hela livet.

Sexuella övergrepp är inte acceptabla

Sexuella övergrepp är till exempel ofredande, närmande och tafsande, tvingande till förödmjukande eller obehagliga sexuella handlingar, tvingande till sex samt våldtäkt. Sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande kan upplevas av både flickor och pojkar och det är alltid ett brott.

Min kropp. Jag bestämmer.

Nuorten Exit och Brottsofferjouren

Självkänsla

En god självkänsla innebär självförtroende samt att man uppskattar sig själv och sitt liv. Det här kan växla från en stund till annan och från dag till dag. Människor, som i det stora hela har god självkänsla, känner att de har kontroll över sitt eget liv och är nöjda med sina sociala relationer. Sådana människor uppskattar också sig själva sådana som de är.

Vi har alla någon slags uppfattning om oss själva beroende på vad vi har upplevt i livet, vad man har sagt till oss och så vidare. Det som vi tyst inom oss tänker om oss själva betyder mycket med tanke på vår självkänsla. Våra tankar om oss själva kan vara positiva, men också negativa. Det är bra att då och då kolla vad jag tänker om mig själv och om det är sant till hundra procent? Är mina tankar sådana att de hjälper mig att leva ett tillfredsställande liv och att nå mina mål?

Du har möjlighet att påverka din egen självkänsla!

https://www.nyyti.fi/opiskelijoille/opi-elamantaitoa/sinulla-on-itsetun…https://www.nyyti.fi/opiskelijoille/opi-elamantaitoa/tunne-itsesi/

Spelberoende

Spelberoende kan vara inriktat antingen på penningspel eller internetspel. Penningspelsberoende tar sig uttryck i ett kraftigt och ibland tvångsmässigt intresse för penningspel. Också återkommande spelande med större insatser än man tänkt är ett oroande tecken. Hemlighållande av spelandet och problem i viktiga människorelationer samt ekonomiska problem hör ihop med penningspelsberoende. Bakom penningspelsberoendet kan också finnas andra problem som har att göra med den mentala hälsan.

Nätberoende kommer till uttryck i okontrollerbar och tvångsmässig användning av internet. Detta orsakar problem i till exempel skolan, arbetslivet samt sociala relationer. När användningen av internet tar tid av annat, såsom studier, familj, vänner eller hobbyer är det dags att stanna upp och fundera på nätanvändningen.

Liksom i andra beroenden är det svårt att komma till medvetenhet om problemet och vanligen är det vänner och närstående som först inser att problemet existerar.

Det är möjligt att få hjälp med spelberoende på Ungdomsstationen Klaara.

Följande länkar innehåller också nyttig information om spelberoende.

http://www.peluuri.fi/

http://www.paihdelinkki.fi/ukk/411-peliriippuvuus

http://pelirajaton.fi/

http://www.nimettomatpelurit.fi/ryhmat.html