Du är här

Om Vasa

Principer för Vasa stads placeringsverksamhet

Godkänd av stadsfullmäktige 14.11.2016 § 109, träder i kraft 1.1.2017.

Placeringsverksamheten fördelar sig på placering som härför sig till kommunens kompetensområde, placering av kassamedel och placering av donationsmedel som erhållits som uppdrag.

Stadsfullmäktige godkänner principerna för placeringsverksamheten. Stadsstyrelsen avgör ärenden som rör stadens placeringsverksamhet. Stadsstyrelsen kan delegera beslutanderätten gällande placeringen av stadens kassamedel och donationsmedel. Stadsfullmäktige rapporteras årligen om placeringsverksamheten i samband med bokslutet. 
Vid placeringsverksamheten iakttas nedan uppräknade principer. 

A. Placering som hänför sig till kommunens kompetensområde
Med placering som hänför sig till kommunens kompetensområde främjas ändamål som hör till kommunens uppgifter; dessa är t.ex. ordande av serviceproduktionen, stödande av bostadsproduktionen, främjande av förändringen i näringsstrukturen eller tryggande av sysselsättningen i området för kommunen eller den ekonomiska regionen. 
Vid placeringsverksamhet som hänför sig till kompetensområdet iakttas följande principer:
1.  Som placeringsformer används utlåning och kapitalplaceringar. Borgensförbindelser jämförs vad gäller riskerna med de ovanstående, även om de inte är egentlig placeringsverksamhet. 
2. Kapital- och låneplaceringar görs och borgen beviljas i enlighet med 129 § i kommunallagen 410/2015. 
3.  Kapital- och låneplaceringar ska främst hänföras till finansiering av investeringar. 
4. Vid beviljande av understöd till stiftelsekapital ska stadens bestämmanderätt i samfundet tryggas så att den motsvarar stiftelsekapitalets andel. Om staden ensam efter verksamhetsinkomsterna finansierar samfundets nettoförlust, ska stadens intressen tryggas så att staden har bestämmanderätt i samfundets förvaltningsorgan och så att i stadgarna intas ett omnämnande att egendomen, om samfundet eventuellt upphör, överförs till staden, såvida ingen bestämmelse i annan lag, förordning eller stadga utgör ett hinder för detta och även då med beaktande av stadens ekonomiska intressen. 
5.  Fullmäktige beslutar om beviljande av kapitalplacering, lån, konsoliderad fordran och borgen. Stadsstyrelsen beslutar om de detaljerade utlåningsvillkoren inom ramen för de principer som fullmäktige fastställt. 
6.  Fullmäktige beslutar om den avkastning som uppbärs för kapitalplacering i sina årliga budgeter i form av bindande mål eller i beslut om kapitalplacering. För beviljande av lån uppbärs en avkastning, som motsvarar den genomsnittliga avkastning som betalas på penningmarknaden för ett motsvarande instrument, den medelränta som staden betalar för upptagna lån, i lag eller förordning fastställd avkastning eller av vägande skäl en annan räntenivå.

Hantering av risker som härför sig till kompetensområdet och borgensrisker
1. Som grund för kapital-, låneplaceringar och borgensbeslut utförs en riskkartläggning. Om det vid riskkartläggningen konstateras att det finns en sannolik risk för kapitalförlust eller borgensförlust, kan placeringen göras/borgen beviljas endast av synnerligen vägande skäl. Vid behov ska utomstående specialsakkunskap inom branschen utnyttjas vid bedömningen av risker. 
2. Med koncernstyrning och uppföljning av koncernbolagen och övriga bolag minimeras för sin del risken för kapitalförlust. I anslutning till koncernstyrningen och den årliga uppföljningen utvärderas riskerna för placeringar och borgen i realtid, och då risken för kapitalförlust eller borgensförlust ökar uppgörs en plan för minskande av risken. 
3. Om risken för kapitalförlust och borgensförlust konstateras vara uppenbar, förbereder man sig på förlust i bokslutet. 
4. För låneplaceringar i och borgen till dotterbolagen samt samfund som staten och staden eller flera kommuner genomfört som gemensamma projekt krävs i regel ingen motsäkerhet. För andra låneplaceringar och borgensförbindelser krävs tillräckligt täckande motsäkerheter som tryggar stadens intressen. 
5. För borgen för lån som beviljats för annat ändamål än bostadsproduktion uppbärs en borgensavgift så som bestäms i kommunallagen, storleken fastställs av fullmäktige. Då motsäkerheten för borgensförbindelsen är en bankgaranti, uppbärs ingen borgensavgift. Vad gäller borgen som beviljats bolag som är gemensamt för staten och staden eller flera kommuner iakttas vid uppbärandet av borgensavgift en linje som överenskoms mellan parterna. 

B. Placering av kassamedel
Kassamedlens nivå bestäms av den helhet som utgörs av eget kapital, reserver och främmande kapital i balansräkningen. Ett finansieringsstrategiskt mål är att likviditeten i kassadagar motsvarar cirka 10-15 dagar. Om det egna kapitalet och reserverna skapar mera kassamedel, strävar man efter att med det ovannämnda överskridande beloppet främst minska beloppet på det långfristiga främmande kapitalet, om det med beaktande av räntesituationen är ändamålsenligt och möjligt enligt villkoren i skuldebreven. 
Medlen i skadefonden hör inte till kassamedlen och de placeras som placeringar på lång sikt, dock så att medlen vid behov kan utnyttjas flexibelt enligt sitt användningsändamål. Medlen i skadefonden hör till gruppen "bestående aktiva" i balansräkningen. Kassamedlen tryggar likviditeten och hör i balansräkningen till gruppen "rörliga aktiva". 
Placeringsverksamheten för kassamedel gäller ränte- och fondplacering. Vid placeringen av kassamedel iakttas de nedan uppräknade principerna. Principerna baserar sig på den nuvarande nivån och målnivån för kassamedlen (målet för likviditeten är 10-15 kassadagar). 
1.    Kassamedlen placeras på ett betryggande och räntabelt sätt. Kassamedlen ska smidigt finnas till förfogande; då ska en tillräcklig del vara placerad i sådana instrument som kan säljas med en dags/två dagars värde. 
2.    Vid valet av placeringsperiod och placeringsinstrument är förfarandet så att kapitalförlusten ska vara minimal. Valet grundas på den genom likviditetsplanering utredda kassamedelsnivån vid olika tidpunkter. 
3.    Vid placeringar ska följande instrument användas: bankcertifikat, kommuncertifikat, företagscertifikat, Kommunfinans och statens skuldförbindelser, fonder med kortfristig ränta, räntebärande konto och tidsbundna depositioner, masskuldebrevslån som emitteras av samfund som hör till risknivån för kommunen/staten, masskuldebrevslån för företag som finns inom euroområdet (icke efterställd skuld) och försäkringsbolagens placeringsförsäkringar (kapitaliseringsavtal).Med interna regleringar inom koncernen (intern bank) strävar man efter att en så bra avkastning som möjligt fås på kassamedlen i hela koncernen och att de kostnader som föranleds av användningen av främmande kapital minskas. Principerna för finansieringsförsörjningen inom koncernen har fastställts närmare i koncerndirektiven. Kassamedel och skadefondsmedel placeras inte i börsaktier. 
Hantering av placeringsrisker för kassamedel
-    Principerna för hantering av placeringsriskerna för kassamedel ingår i ovannämnda principer för placering av kassamedel. Stadsstyrelsen kan göra preciseringar i placeringsinstrumenten för kassamedlen så att risknivån bibehålls i den storlek som bestäms i dessa anvisningar. 
-    
C. Placering av donationsmedel
Medlen i donationsfonderna hör i balansräkningen till gruppen ”förvaltade medel”.
Kapitalen i donationsfonderna kan utgående från donationsfondernas stadgar placeras på en mycket långfristig placeringsperiod. Vid donationsfondsplacering kan även börsaktier användas. Stadsstyrelsen beslutar om de detaljerade placeringsprinciperna för donationsfonderna. Donationsmedlen kan placeras enligt tillgångsslag på följande sätt: 
Tillgångsslag            Grundfördelning %    Tillåten intervall %
Aktieplaceringar        40 %         30 – 50 %
Direkta aktieplaceringar                 40 – 60 %
     * Finland och de nordiska länderna
Fondplaceringar                  40 – 60 %
*inhemska och utländska


Tillgångsslag            Grundallokering    Tillåten intervall
Ränteplaceringar         20 %         15 – 25 %
Räntebärande konton, tidsbundna depositioner, bankcertifikat, företagscertifikat, kommuncertifikat, Kommunfinans och statens skuldförbindelser, fonder med kortfristig ränta, masskuldebrevslån med risknivå för kommunen/staten, masskuldebrevslån som emitteras av företag som finns i euroområdet och försäkringsbolagens placeringsförsäkringar (kapitaliseringsavtal). 

Tillgångsslag            Grundallokering    Tillåten intervall
Övriga placeringar         40 %         30 – 50 %
Fastighetsplaceringar                  40 – 80 % 
*direkta fastighetsplaceringar 
* via fonder 
Övriga placeringar                  20 - 60 % 
*i fonder (finansieringsfonder, specialplaceringsfonder eller fondernas fonder)
*enligt ekonomi- och ägarstyrningens beslutande kan vid placeringsverksamheten användas Finansinspektionen underlydande placeringsservicebolag som ger förslag till placeringsobjekt.
Användning av kapitalförvaltare
Vid placeringen av medel kan kapitalförvaltares tjänster användas. Staden kan överlåta skötseln av medel på en eller flera kapitalförvaltare. Avtalen om kapitalförvaltning ingås i första hand på basis av en fullständig fullmakt. Kapitalförvaltningstjänsterna konkurrensutsätts. 
Uppföljning av och rapportering om placeringsobjektens avkastning 
Avkastningen, tillgångsslagens fördelning, förändringarna i fördelningen, kostnaderna och risknivån följs upp med kapitalförvaltarspecifika månatliga rapporter. Rapporteringen ordnas så att tillräcklig och uppdaterad information fås över de placerade totala tillgångarna för beslutsfattande och tillsyn.