Du är här

Upplev Vasa

Mindre strandpipare

Mindre strandpipare

Charadrius dubius
 

luontovaasa_pikkutylli_jn.jpg

Den mindre strandpiparen känns igen på dess bruna rygg och den gula ringen runt ögat. Jan Nyman

 

Allmänt. Den mindre strandpiparen, som är en vadare, förekommer fåtaligt i Vasa och trivs numera nästan enbart i bebyggda miljöer. Den är en flyttfågel, som kommer till Vasa i april och häckar i maj-juli. Ungarna kläcks i mitten på juni. Tidigt på hösten, i hu-vudsak redan i augusti, flyttar den mindre strandpiparen bort, de unga fåglarna stannar längst. Den mindre strandpiparen har en utmärkt skyddsfärg och förblir lätt oupptäckt, ifall man inte vet vad man ska titta efter.

  • Längd 16 cm
  • Häckar i sanden
  • Övervintrar i östra delarna av Medelhavet och i Östafrika
  • Äter insekter, spindlar och maskar

 

Livsmiljö. Arten häckar på olika typer av öppna obrukade områden, som fyllnadsjords-områden, hamnar, stenbunden mark, sandgropar o.s.v. På häckplatsen bör det finnas en lite öppen vattenyta eller damm som hålls fuktig under hela häckningstiden och som den mindre strandpiparen kan söka föda i. I Vasa finns artens häckningsområden i närheten av bebyggda områden.

Förekomst i Vasa. Under inventeringarna hittades ca 20 häckplatser, i första hand på fyllnadsjordsområden, industritomter och andra öppna obrukade områden. I Vasa finns såda-na områden bland annat på Vasklot, vid Metviken, på området kring Sunnanviks gamla avstjälpningsplats och i närheten av flygfältet.

luontovaasa_pikkutylli_-_strandpipare-_little_ringed_plover_pesintaindeksikartta.jpg

 

luontovaasa_pesimaindeksi_legenda_sve.jpg