Du är här

Upplev Vasa

Myrar

Myrar
luontovaasa_luonto_luontotyypit_rame_jn_2008.jpg

Endast tallar och små lövträd klarar sig på de näringsfattiga och blöta myrarna. 
Bild: Jan Nyman

 

Myrar är tallbevuxna torvmarker där bland annat getpors och odon kan trivas. Björn- och vitmossor håller kvar vattnet i myren och tillväxten sker i de övre skikten. Under tillväxtskiktet blir den gamla mossan till torv. Typiska växter på myren är ljung, tuvull, tranbär och olika arter av sileshår. Sileshår är ett släkte med små köttätande växter som drygar ut myrarnas knappa tillgång på näring genom att fånga insekter. Myggor och bromsar trivs i den fuktiga miljön och olika fåglar, som trädpiplärka, livnär sig på dem.

För att kunna odla skog på torvmarkerna har myrarna dikats och de flesta myrar är åtminstone delvis påverkade av dikning. Dikningen gör att marken torkar upp och skog kan börja växa samtidigt som de typiska myrväxterna ersätts av andra som föredrar torrare och skuggigare växtplatser. I Vasa är myrar ovanliga, men man kan hitta dem i Öjen och i Sundom skärgård.

På grund av smältvatten kan det vara svårt att röra sig på myrar på våren och sommartid kan myggor och bromsar störa naturupplevelsen. På hösten när tranbären mognar är myggorna borta och många föredrar att plocka bären efter frosten, då de inte är lika sura. Efter att snön fallit kan myrarna erbjuda fina skidturer.