Artikelkategorier: Nyheter
Den nya utställningen tar besökarna genom spelhistoriens olika epoker på Österbottens museum
Publicerad: 6.11.2026
Österbottens museum öppnar 7.11.2026 med nya utställningar. Fortuna – spel från kulturhistorien till samtidskonsten presenterar spelandets historia från de tidigaste spelformerna och framåt. I utställningen visas sällsynta spelsamlingar, kulturhistoriska föremål från 1700-talet och framåt, konsthistoriska skatter samt spelinspirerad samtidskonst. Samtidigt öppnar en ny växlande utställning i Terranovas naturhistoriska basutställning. Därtill har museets permanenta samlingsutställning kompletterats med nya verk.
Utställningen Fortuna – spel från kulturhistorien till samtidskonsten granskar spelens betydelse som tidsfördriv, verktyg för lärande och en spegel av samhället. Den omfattar bland annat Vasas museers sällsynta spelsamlingar och föremål, exempelvis spelbord från 1700–1800-talet. Det finns också intressanta konstverk i form av spel av samtidskonstnärer som Harold Hejazi, Joonas Hyvönen, Marita Liulia, Reija Meriläinen och Maria Nordbäck.
Spel som en spegel av kulturen och samhället
Utställningen hämtar inspiration från den nederländske kulturhistorikern Johan Huizingas välkända begrepp Homo ludens, enligt vilket lek och spel är en central del av mänskligheten.
Utställningens namn syftar på Fortuna, lyckans och slumpens gudinna i det antika Rom. När gudinnan delade ut lycka överskred hon samhällsgränserna, och även de minst bemedlade kunde delta i hennes fester. Som utställningens titelverk visas Eeva Peuras målning Fortuna (2022), där verklighet och fantasi, dåtid och nutid flyter samman. I målningen ses också det för finländare bekanta brädspelet Fortuna av Juho Jussila, vars tidiga version visas i utställningen.
Utställningen lyfter fram historien bakom och de kulturella betydelserna av välkända spel som schack samt olika bräd- och kortspel. Samtidigt undersöker den hur spel har spridits mellan kontinenter och kulturer och hur de har format människors sätt att umgås och tillbringa tid tillsammans.
Centrala namn inom finländsk spel- och mediekonst
Utställningen närmar sig också speltemat genom samtidskonsten. De interaktiva verken bjuder in besökarna att delta och reflektera över spelandets relation till samhället, teknologin och identiteten.
Några av konstnärerna i utställningen är centrala namn inom finländsk spel- och mediekonst, såsom Harold Hejazi (f. 1989), Joonas Hyvönen (f. 1990), Marita Liulia (f. 1957), Reija Meriläinen (f. 1987) och Maria Nordbäck från Vasa (f. 1957).
I utställningen visas den AVEK-belönade Reija Meriläinens verk Faint (2018) som är en rumslig uppföljare till verket Survivor (2017). Verket behandlar bland annat individens utmattning och hur sköra stödfunktionerna är i ett samhälle som strävar efter att maximera effektiviteten. Besökarna kan samtala med en mytisk fiskfigur i realtid. I Harold Hejazis verk Harri Kala: Omniscient Harjus (2025) används AI-teknik.
I utställningen ingår centrala konsthistoriska verk, bland annat Adolf von Beckers Ett parti piquet (1869) och Gunnar Berndtsons Schackspelarna (1878) samt spelkort av Outi Heiskanen och Hannu Väisänen. Ett tidigt Mumin-spelbräde (1957) illustrerat av Tove Jansson visas i utställningen, liksom datordivanen Netsurfer (1995) av formgivarna Ilkka Terho och Teppo Asikainen som tillhör gruppen Snowcrash. Även spelrelaterade verk, grafik och illustrationer av Carl Johan Billmark, Alvar Cawén, Sonia Delaunay, Jan Kaila, Ida Silfverberg och Virgil Solis visas.
Kurator för utställningen är amanuens Noora Lehtovuori. Utställningen har fått stöd av Museiverket, Aktiastiftelsen i Vasa och Bröderna Gröndahls Stiftelse. Den visas på Österbottens museum 7.11.2026–7.3.2027. En öppen vernissage ordnas fredag 6.11.2026 kl. 18–20.
Samtidigt öppnar den nya utställningen Huggormen och dess kusiner i Terranovas naturhistoriska basutställning på Österbottens museum. Dessutom har museets permanenta samlingsutställningar kompletterats med verk som lånats från Åbo konstmuseum.