GigaVaasa-investeringarna kommer att ha betydande inverkningar på befolkningstillväxten och boendet i Vasa

I utredningen utformades fyra alternativa scenarion för Vasaregionens kommuner gällande den kommande befolkningsutvecklingen, boendekommunernas utveckling och det kommande behovet av bostadsproduktion.  Ökningen av antalet arbetsplatser varierar i de olika scenariona.  För att förstå nuläget och framtiden gjordes intervjuer med sakkunniga inom olika branscher och genom att aktörer i regionen inkluderades.

Ett viktigt granskningsobjekt var GigaVaasa-investeringarna, dvs. hur Vasaregionens framtid ser ut om batterifabriksinvesteringarna förverkligas.  Som stöd för granskningen samlades information från inverkningar av tidigare investeringar, såsom Northvolts batterifabriksinvesteringar i Skellefteå.

– Utvecklandet av boendet har en central roll, när Vasaregionen bereder sig på att locka tusentals nya invånare till regionen för att batterisektorn och också andra branschers arbetskraftsbehov ska ha tillräckligt med yrkesmänniskor.   Utredningsresultaten visar att för att trygga bostadsmöjligheterna för speciellt en ung, allt mer internationell arbetskraft behövs särskilda satsningar, betonar Vasa stads bostadschef Jonas Nylén.

Hur ser situationen i Vasaregionen ut nu?

Vasaregionen har länge varit en region som växer snabbt, men de senaste årens utveckling har inneburit utmaningar som anknyter speciellt till ändringar i flyttningsrörelsen och nativiteten.  Regionen har en kraftigt ökande befolkning med främmande modersmål, en måttligt ökande svenskspråkig befolkning och en minskande finskspråkig befolkning.  Vasaregionens befolkning åldras och samtidigt har nativiteten sjunkit kraftigt.

Regionens styrka är den långt komna internationaliseringsprocessen, som har gett regionen en betydande nettoflyttningsvinst när det gäller i huvudsak unga vuxna, ungdomar och barn från utlandet.  Invandringen har blivit en faktor som upprätthåller befolkningsutvecklingen och dess betydelse är bland de medelstora universitetsstäderna störst i Vasa.  Utan befolkningen med främmande modersmål skulle kollapsen i antalet födda ha varit ännu mycket större och tusentals arbetsplatser skulle har blivit otillsatta.

Vasaregionens befolkning är välmående och sysselsättningsgraden har länge varit bland de bästa i landet.  En fördel i regionen är också det omfattande högskoleutbudet och det omfattande energiklustret som hela tiden utvecklas.

– Vasas universitetsverksamhet har upprätthållit en kraftig flyttningsrörelse bland de unga till regionen, men utmaningen har varit att få de utexaminerade att stanna kvar i regionen, berättar MDI:s sakkunniga Rasmus Aro som genomfört utredningen.

Enligt utredningen har regionens bostadshushåll minskat och speciellt antalet hushåll med en person har ökat.   Samtidigt har hyresboendet blivit vanligare och speciellt i gruppen unga vuxna har ägarboendet minskat.  Vasas bostadsproduktion har släpat efter lite jämfört med övriga medelstora universitetsstäder.  Bostadsproduktionen har ändrats så att den har blivit mer våningshusdominerad och bostädernas medelstorlek har minskat.  Det finns ett klart behov av att göra bostadsproduktionen mångsidigare och i utredningen framförs rekommendationer också för det här, även om de rådande ändringstrenderna inom befolkningsutvecklingen och bostadsmarknaden respekteras, vilka bland annat upprätthåller efterfrågan på små hyresbostäder även i framtiden.

Möjliga framtida utvecklingsvägar

Den kommande utvecklingen modellerades i fyra scenarion, där den faktor som förändras är genomförandet av och omfattningen på GigaVaasa-investeringarna.  Scenariona utgörs av fyra olika bilder av Vasaregionens kommuners kommande befolkningsutveckling fram till år 2050.  Befolkningen i regionen ökar i varje scenario.  Hur kraftig ökningen är varierar emellertid från en måttlig tillväxt på 2 300 personer (utan investeringar), en ökning på 6 300 personer (de kända investeringarna realiseras) och upp till en ökning på 18 000 personer (tillväxtens ”övre gräns”).

Regionens kommande tillväxt om investeringarna förverkligas skulle på den nationella nivån var anmärkningsvärd: den prognostiserade utvecklingen kvantitativt om investeringarna förverkligas skulle var den klart största i de medelstora stadsregionerna och i maximiscenariot skulle endast Helsingforsregionens relativa ökning vara kraftigare än Vasaregionens.

Den befolkningsökning som investeringarna skapar accentueras i gruppen personer i arbetsför ålder och inverkan skulle inriktas på kommunerna Vasa och Korsholm.  Den kommande befolkningsutvecklingen stöder sig speciellt på invandring, särskilt om investeringarna förverkligas är behovet av arbetsrelaterad invandring betydande.  Stärkande av den arbetsrelaterade invandringen kommer att kräva många aktiva åtgärder i regionen för att utbudet på arbetskraft inte ska bli en flaskhals för en kraftig utveckling.

Den relativa ökningen av antalet bostadshushåll är större än befolkningstillväxten, vilket betonar det kommande behovet av bostadsproduktion.   Det kommer att ske betydande förändringar i bostadshushållens struktur, speciellt singelhushållen kommer att öka i alla scenarion.   Det är viktigt att de parter som ansvarar för planeringen och genomförandet av boendet har en så bra lägesbild som möjligt, vilket gör att man kan svara på den rådande bostadsefterfrågan och också bättre bedöma den kommande efterfrågan.

– Speciellt i scenariona med kraftig tillväxt behövs i regionen en betydande bostadsproduktion som beaktar befolkningstillväxtens struktur och erbjuder mångsidiga boendelösningar, konstaterar sakkunnig Aro.

Om investeringarna förverkligas kan trycket på skalning av bostadsproduktionen vara mycket stort.  Regionen ska enligt behov kunna öka bostadsproduktionen för att svara på en snabb tillväxt.  Samtidigt ska regionen trygga en mångsidig bostadsproduktion till rimligt pris och beakta också de krav som skapas av infrastrukturen och utökandet av tjänsterna.

Åtgärderna inom bostads- och markpolitiken och planläggningen har en central roll som möjliggörare av den kraftiga tillväxt som prognostiserats i och med investeringarna i batterifabriken.    Planering av servicenät och andra funktioner vid sidan om boendet är också väsentligt.  Med en mångsidig bostadsproduktion som blandar olika finansierings- och besittningsformer balanseras såväl nya som existerande bostadsområdens invånarstruktur, vilket gör att risken för segregation på områdena minskar.

Läs mer:

• Vaasan asuntomarkkinoiden sekä väestö- ja työpaikkamäärän kehityksen analysointi ja tulevan asuntotuotantotarpeen arviointi (MDI, på finska)