Förbigå menyn
Unescos världsarv
Stenig strand

Unescos världsarvsområde
Välkommen till Kvarkens skärgård

Ett värdefullt naturarv

Den unika skärgården i Kvarken är Finlands enda naturobjekt på Unescos världsarvslista. Tillsammans med Höga Kusten utgör den grunda Kvarkens skärgård den bästa platsen i världen att uppleva och förstå landhöjningen som uppstått efter den senaste istiden.

Upplev Kvarken

I Kvarkens skärgård får du uppleva den friska skärgårdsnaturen, atmosfären i de idylliska byarna och det storslagna landhöjningslandskapet.

Hitta din egna upplevelse
Båthuskonstruktioner av plywood, vitriner och en jordglob i besökscentret Världsarvsporten.

Besökscentret Världsarvsporten

Vid Världsarvsporten, som ligger invid Finlands längsta bro, kan du bekanta dig med världsarvet och få tips på olika besöksmål i Kvarkens skärgård. Vi har också infopunkter i världsarvskommunerna.

Besök Världsarvsporten
I kvarken är landskapet karg men vackert.

Världsarvet i ett nötskal

Lågt möter högt: Kvarkens skärgård och Höga Kusten i Sverige bildar tillsammans ett gemensamt världsarv på Unescos världsarvslista. Det som binder ihop områdena till varandra är spåren av den senaste istiden och den pågående landhöjningen.

Läs mera om världsarvet
Två personer tittar på en drönare som flyger iväg.

Projekt

Presentation av aktuella projekt i världsarvsområdet Kvarkens skärgård.

Läs om våra projekt
Pojke med hörlurar

Kvarkens skärgårds ljudguide

I ljudguiden får du ta del av Kvarkens skärgårds kulturhistoriska berättelse. I 75 avsnitt berättar vi historier och visar bilder och filmer från 75 olika platser runt om i världsarvsområdet. Lyssna och njut!

Kvarkens skärgårds ljudguide
En träspång i skogsmiljö

Nyhetsbrev

Aktuell information från världsarvsområdet Kvarkens skärgård.

Läs våra nyhetsbrev

Kvarkens utflykts- och vandringsleder blir mångsidigare - under sommaren har mycket nytt byggts

Utvecklingsprojektet för Björkö-Panikes vandringsled är inne på slutrakan och entreprenörerna har arbetat idogt under sommaren och början av hösten. Efter förnyandet har två helt nya naturstigar och två rastplatser öppnats i somras längs en helhet på över 20 kilometer.

Läs mer om Björkö-Panikes förnyade vandringsled

Följ oss på facebook och instagram

Lucka 10 - År 1991 utsågs Drottningholms slottsområde till Sveriges första världsarv. Drottningholms slottsområde – med slott, teater, Kina slott och slottsparken – är det bäst bevarade exemplet på ett kungligt slott uppfört på 1700-talet i Sverige och som samtidigt är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, uppförd med Versailles som förebild och inspirationskälla. Slottet byggdes av arkitekt Nicodemus Tessin den äldre på uppdrag av drottning Hedvig Eleonora. Flera kungligheter har sedan dess satt sin prägel på slottet. Världsarvet Drottningholm omfattar slottet, slottsteatern, Kina slott, slottsparken, området Kanton och en del av förstaden Malmen. Drottningholm har varit kungligt boende sedan 1660-talet. Kungafamiljen flyttade in på Drottningholms slott 1981. Idag är slottet Kungaparets permanenta bostad. Rummen i slottets södra del är reserverade för Kungaparet. Slottet och parken är till största delen öppen för besökare året om. 10. luukku - Drottningholmin linna-alue nimettiin vuonna 1991 Ruotsin ensimmäiseksi maailmanperintökohteeksi. Drottningholmin linna-alue - linnalla, teatterilla, Kiinan linnalla ja linnapuistolla - on parhaiten säilynyt esimerkki 1700-luvulla Ruotsissa rakennetusta kuninkaallisesta linnasta, joka edustaa samalla koko eurooppalaista kuninkaallista arkkitehtuuria tältä ajalta, rakennettu Versailles mallina ja inspiraation lähteenä. Linnan rakensi arkkitehti Nicodemus Tessin Vanhin kuningatar Hedvig Eleonoran toimeksiannosta. Useat kuninkaalliset ovat sittemmin jättäneet jälkensä linnaan. Drottningholmin maailmanperintökohteeseen kuuluvat linna, linnateatteri, Kiinan linna, linnapuisto, Kantonin alue ja osa Malmenin esikaupunkia. Drottningholm on ollut kuninkaallinen asuinpaikka 1660-luvulta lähtien. Nykyinen kuninkaallinen perhe muutti Drottningholmin linnaan vuonna 1981. Nykyään palatsi on kuninkaallisen parin vakituinen asuinpaikka. Linnan eteläosan huoneet on varattu kuninkaallisille. Linna ja puisto ovat pääosin avoinna vierailijoille ympäri vuoden.
10.12.2023 - 07:00

Kvarkens skärgård - Merenkurkun saaristo

Lucka 9 - Bronsåldersgravfältet Sammallahdenmäki i Raumo togs upp på världsarvslistan 1999. Det är det första finländska arkeologiska objektet som har utsetts till världsarvsobjekt. Fornminnesområdet är en plats med spår av och lämningar efter livet och bostäder under förhistorisk tid. Under bronsåldern uppstod de första byarna och den permanenta bosättningen i Finland började. Sammallahdenmäki minner om ett samhälleligt liv i Västra Finland under bronsåldern och tidiga järnåldern (1500 f.Kr.–50 e.Kr.). Under bronsåldern införde finländarna ett begravningssätt där ringar gjordes kring den avlidne som låg på marken. På ringarna samlades stora stenar till imponerande högar eller rösen. I Sammallahdenmäki finns 36 gravrösen. Området är det största och det mångsidigaste begravningsområdet från bronskulturen på Bottniska vikens kust. Unikt på Sammallahdenmäki är att dess landskap och miljö har bevarats genuina och intakta. 9. luukku - Sammallahdenmäen pronssikautinen röykkiöalue Raumalla liitettiin maailmanperintöluetteloon vuonna 1999. Se on ensimmäinen suomalainen arkeologinen kohde, joka on valittu maailmanperintökohteeksi. Pronssikaudella syntyivät ensimmäiset kylät ja pysyvä asutus Suomessa alkoi. Sammallahdenmäki kertoo pronssikaudella ja varhaisella rautakaudella (1500 eKr.–50eKr.) eläneen yhteisön elämästä Länsi-Suomessa. Pronssikaudella suomalaiset ottivat käyttöön hautaustavan, jossa maan pinnalle asetetun vainajan ympärille koottiin kehiä. Kehien päälle asetettiin isoja kiviä näyttäväksi kasaksi, röykkiöksi. Sammallahdenmäellä on 36 hautaröykkiötä. Alue on Pohjanlahden rannikon laajin ja monipuolisin pronssikulttuurin hautausalue. Ainutlaatuista Sammallahdenmäessä on sen maiseman ja ympäristön säilyminen aitona ja koskemattomana.
09.12.2023 - 07:00

Kvarkens skärgård - Merenkurkun saaristo

Lucka 7 - Örlogsstaden Karlskrona Karlskrona grundades 1680 för att tillgodose behovet av en befästning i södra Sverige, och var då en av de modernaste flottbaserna i världen. Staden fungerade som en inspiration för liknande projekt i andra europeiska länder och är idag tack vare sin obrutna verksamhet en sammansmältning av modernt och äldre militärt tänkande. Än idag är det den svenska flottans huvudbas. Örlogsstaden Karlskrona utsågs av Unesco till världsarv 1998. Det är inte en specifik byggnad som gör Karlskrona till ett världsarv, utan Örlogsstadens helhet. Det är den civila staden, befästningar, örlogsvarv och örlogshamn, samt de anläggningar i omgivningen som haft betydelse för örlogsbasens försörjning. Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona har firat sitt 25 års jubileum i år. ******** Luukku 7 - Karlskronan laivastokaupunki Karlskrona perustettiin vuonna 1680 täyttämään Etelä-Ruotsin linnoitustarpeet, ja se oli tuolloin yksi maailman moderneimmista laivastotukikohdista. Kaupunki on toiminut inspiraationa vastaaville hankkeille muissa Euroopan maissa, ja nykyään se on jatkuvan toimintansa ansiosta fuusio modernia ja vanhaa sotilaallista ajattelua. Nykyäänkin siellä on Ruotsin merivoimien päätukikohta. Unesco nimesi Karlskronan laivastokaupungin maailmanperintökohteeksi vuonna 1998. Yksittäinen rakennus ei tee Karlskronasta maailmanperintökohdetta, vaan laivastokaupunki kokonaisuudessaan. Siihen kuuluu itse kaupunki, linnoitukset, laivaston telakka ja merisatama sekä kaikki rakennukset, jotka ovat tärkeitä laivastotukikohdan toiminnan kannalta. Maailmanperintökohde laivastokaupunki Karlskrona täyttää tänä vuonna 25 vuotta.
07.12.2023 - 06:03

Kvarkens skärgård - Merenkurkun saaristo

Lucka 4 - Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling (Danmark) Kyrkan, runstenarna och gravhögarna i Jelling var 1994 det första världsarvsobjektet i Danmark. För mer än 1000 år sedan skapades monumenten i Jelling för att visa eftervärlden att - det var här landet förenades till ett kungarike - namnet Danmark förekommer här för första gången - kristendomen blev den officiella religionen i Danmark - här presenteras den kungafamilj vars ättlingar sedan dess suttit på den danska tronen - här står symbolen för grundandet av den danska nationen - den markerade övergången från ett nordiskt hedniskt samhälle till en europeisk kristen civilisation Den danska nationen föddes och skapades i Jelling och monumentområdet upptogs 1994 på UNESCO:s världsarvslista. 25 år senare, 2019, blev skeppsättningen och palissaden en del av världsarvet. Luukku 4 - Vuonna 1994 Jellingin kirkko, riimukivet ja hautaröykkiöt merkittiin Tanskassa ensimmäisenä maailmanperintöluetteloon. Perustelut ovat tässä: Yli 1000 vuotta sitten Jellingin muistomerkit luotiin osoittamaan jälkipolville, että - täällä maa yhdistyi kuningaskunnaksi - nimi Tanska esiintyy täällä ensimmäistä kertaa - kristinuskosta tuli Tanskan virallinen uskonto - täällä esiteltiin kuninkaallinen perhe, jonka jälkeläiset ovat siitä lähtien istuneet Tanskan valtaistuimella - tämä on Tanskan valtion perustamisen symboli - se julistaa siirtymistä pohjoismaisesta pakanallisesta yhteiskunnasta eurooppalaiseksi kristilliseksi sivilisaatioksi. Tanskan valtio syntyi ja luotiin Jellingissä ja muistomerkkialue lisättiin Unescon maailmanperintöluetteloon vuonna 1994. 25 vuotta myöhemmin, vuonna 2019, laivalatomus ja paaluvarustus liitettiin osaksi maailmanperintökohdetta.
04.12.2023 - 16:47

Kvarkens skärgård - Merenkurkun saaristo

Lucka 3: Petäjävesi gamla kyrka i Mellersta Finland är ett av de mest betydande verken när det gäller byggande i trä i Norden. Den vittnar om den finländska kyrkplaneringens och timmerbyggnadens långa tradition och färdigheter. Kyrkan togs upp på världsarvslistan 1994. Kyrkan byggdes 1763–65 under ledning av Jaakko Klemetinpoika Leppänen. Ansvarig för byggandet av klockstapeln år 1821 var Leppänens sonson Erik Jaakonpoika Leppänen. Petäjävesi gamla kyrka är korsformad. Kyrkan är särskilt vacker invändigt: de höga valven, kupolerna och hela inredningen har bevarats nästan i ursprungligt skick. Kyrkan är ett bevis på hur de finländska byggmästarna tillägnade sig stildragen från mellaneuropeiska byggnader och tillämpade dem skickligt inom det traditionella timmerbyggandet. Luukku 3: Petäjäveden vanha kirkko Keski-Suomessa on puurakentamisen tärkeimpiä merkkiteoksia Pohjoismaissa. Se kertoo suomalaisen kirkkosuunnittelun ja hirsirakentamisen pitkästä perinteestä ja taidosta. Kirkko otettiin maailmanperintö-luetteloon vuonna 1994. Kirkko rakennettiin Jaakko Klemetinpoika Leppäsen johdolla vuosina 1763–65. Kello-tapulin rakentamisesta vuonna 1821 vastasi Leppäsen pojanpoika Erik Jaakonpoika Leppänen. Petäjäveden vanha kirkko on ristinmuotoinen. Sisältä kirkko on erityisen komea: korkeat holvit, kupolit ja koko sisustus ovat säilyneet lähes alkuperäisinä. Kirkko onkin osoitus siitä, miten suomalaiset rakennusmestarit omaksuivat rakennusten tyyli-piirteitä Keski-Euroopasta ja sovelsivat niitä taitavasti perinteiseen hirsirakentamiseen.
03.12.2023 - 22:01

Kvarkens skärgård - Merenkurkun saaristo