Klimatneutrala Vasa 202X
Vasa stad har svarat på utmaningarna för en hållbar utveckling genom att sätta som mål att vara en klimatneutral stad på 2020-talet.
Målet ifråga anknyter till energi- och klimatprogrammet, som stadsfullmäktige godkände 1.2.2016. Klimatneutralitet betyder att staden producerar bara så mycket koldioxidutsläpp som den binder från atmosfären.
Vasas energi- och klimatprogram
Utgångspunkten för Vasa stads energi- och klimatprogram är Vasa stads vision ”Internationella Vasa – Nordens energihuvudstad” och de strategiska mål som är härledda ur visionen.
Vasa stad förbinder sig tillsammans med andra städer i Europa att minska koldioxidutsläppen till följd av energiförbrukningen med minst 20 procent från 1990 års nivå fram till år 2020 inom de verksamhetsområden som stadens behörighet gäller. På längre sikt ska staden sträva mot klimatneutralitet och försöka förbereda sig inför även de konsekvenser som inte kan förhindras.
Förbindelsen gäller all sådan energiförbrukning inom stadens område som staden kan påverka i sin egen verksamhet. Målet att minska utsläppen förutsätter ett välfungerande samarbete såväl inom stadsorganisationen som mellan olika aktörer i stadsområdet. Syftet är att energi- och klimatprogrammet ska fungera som ett åtgärdsprogram i enlighet med avtalet.
Konsumtion och utsläpp
Vasas växthusutsläpp utgörs av uppvärmning av byggnader, vägtrafik, konsumenternas elförbrukning samt utsläpp från lantbruk och avfallshantering.
Enligt Vasas CO2-rapport uppkommer största delen av den energiförbrukning som sker i Vasa från uppvärmningen av byggnader. Även konsumenternas elförbrukning och vägtrafiken är betydande energiförbrukare. I CO2-rapporten beaktas inte industrins energiförbrukning och utsläpp.
Av växthusutsläppen uppkommer största delen av uppvärmningen av byggnader och vägtrafiken. Produktionen av fjärrvärme ger upphov till den mest betydande delen av utsläppen inom värmeproduktionen, eftersom en stor del av byggnaderna finns i fjärrvärmenätet.
Utöver värmeproduktionen, konsumenternas elförbrukning och vägtrafiken är avfallshanteringen och lantbruket värt att nämna som förorsakare av växthusutsläpp i Vasa.
I 2020 års CO2-rapport ser du utvecklingen för koldioxidutsläppen i Vasa, och du kan också göra en jämförelse med koldioxidutsläppen i andra kommuner.
Bekanta dig med rapporten (på finska).
Klimatförändring
Klimatförändringen är en av mänsklighetens största utmaningar. Klimatförändringen beror på växthusgasutsläpp, vilka orsakas av människans verksamhet.
Den mest betydande växthusgasen är koldioxid. Med den nuvarande ökningen av utsläppen stiger jordens medeltemperatur 2–6 °C fram till slutet av århundradet. Finlands medeltemperatur skulle stiga snabbare än i den övriga världen, cirka 5–6 °C.
Utöver temperaturökningen ökar klimatförändringen nederbördsmängderna i Finland. Den ökade nederbörden koncentreras mest till vintern, då det uppskattningsvis kommer 10–40 % mera nederbörd än för närvarande. Under somrarna är ändringen i nederbördsmängden enligt uppskattningarna ganska liten. Fastän nederbörden vintertid ökar, så minskar snötäcket på grund av temperaturhöjningen. Därtill blir vintrarna mörkare, eftersom molnigheten minskar mängden solstrålning som når markytan. Vindarna ökar troligtvis något under höstarna och vintrarna.
Uppvärmningen av klimatet höjer havsytan. Höjningen av havsvattenytan fördelas ojämnt på olika havsområden. Städer som befinner sig vid världshavskusterna lider mest av höjningen. Landhöjningen i Bottniska viken är enligt uppskattning i framtiden snabbare än höjningen av havsytan, så man väntar sig inte att havsytan höjs i Vasa.
Nätverk
Vasa är med i avtal och sammanslutningar som stöder Vasa stads energi- och klimatprogram.
Fisu-nätverket
Fisu (Finnish Sustainable Communities) är ett nätverk av finländska föregångarkommuner. Fisu-nätverket eftersträvar kolneutralitet, avfallsfrihet och en globalt hållbar konsumtion fram till år 2050. Fisu-kommunerna är för närvarande sju utöver Vasa: Forssa, Ijo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand och Åbo. Fisu-kommunerna har gjort en färdplan för resurssmarthet, med hjälp av vilken åtgärder som leder till målet åskådliggörs. Du kan läsa mer om Fisu-nätverket på Fisus webbsidor.
Covenant of Mayors
Covenant of Mayors är stadsdirektörernas energi- och klimatavtal. Avtalet är frivilligt och tusentals lokala och regionala myndigheter har förbundit sig till det. I avtalet har man förbundit sig till att förverkliga EU:s klimat- och energimål på det egna området.
Vid anslutningen till stadsdirektörernas avtal ska en SEAP (Sustainable Energy Action Plan) uppgöras, dvs. en handlingsplan för hållbar energi. Vasas SEAP-verksamhetsplan finns på Covenant of Mayors webbsidor.
Energieffektivitetsavtal
Vasa är med i det nationella energieffektivitetsavtalet för kommunsektorn, vars syfte är att förbättra kommunernas energieffektivitet. Det nuvarande avtalet omfattar åren 2017–2025. Den tidigare avtalsperioden täckte åren 2008–2016. Åtgärderna som förbättrar energieffektiviteten minskar mängden växthusutsläpp och är gynnsamma för ekonomin i kommunens verksamhet. Mer information om energieffektivitetsavtalen finns på sidan energiatehokkuussopimukset.fi
-
-
Vasa stads strategiska mål är att vara klimatneutralt på 2020-talet. I projektet Invånarenergiska Vasa med finansiering från miljöministeriet förstärks invånarorienteringen och invånarnas delaktighet i stadens hållbarhetsarbete genom att vasabornas idéer om ett hållbarare stadsliv genomförs. Invånarnas delaktighet främjar en rättvis och socialt hållbar grön omställning.
- Odlingslådträdgården i Korsnäståget
- Barnen vill ha ett friluftsbad och fler avgiftsfria hobbyer
- Barnens åsikter har betydelse: i Vasa testas barnens råd
- Fullmäktige intogs av femteklassister
- Den första skörden firades i stadsträdgården i Korsnäståget
- Bioavfallets nya liv – Berättelsen om jorden i odlingslådträdgården i Korsnäståget
- ”Människan kan inte leva utan odling!” Lådodling stöder integrationen
- Stadsträdgården i Korsnäståget blir invånarnas gröna oas
