Förbigå menyn

Stadshuset

Stadshuset togs ibruk år 1883. Idag hyrs huset ut för bl.a. fester. uppvisningar, möten och mässor till föreningar, organisationer och företag. För fester som ordnas av privatpersoner, t.ex. bröllop, hyrs stadshuset inte ut.

UTRYMMEN FÖR UTHYRNING

  • Festsalen (max. 370 personer), induktionsslinga finns
  • Spegelsalen (max. 52 personer)
  • Kammarmusiksalen (max. 90 personer)
  • Stora mötesrummet (max. 30 personer)
  • Balkongen
  • Festvåningens aula

Huset har en hiss (i ändan av Vasaesplanaden) samt inva-wc i tredje våningen.

Beställningsrestaurangen Café Maestro

Restaurang- och garderobservicen för olika evenemang som ordnas i Stasdhuset handhas av Café Maestro. Café Maestro är öppet under konserterna och öppnas en halv timme innan konserten börjar. Maestro erbjuder caféservice med A-rättigheter och fungerar som en beställningsrestaurang, som skräddarsyr sin service för olika evenemang i stadshuset, t.ex. mässor, middagar, bufféer, danstillställningar och seminarier. I dylika fall överenskoms öppethållningstiderna separat.

Beställningar och förfrågningar:
Tuija Kaski-Kuula tfn. 040 836 2616, tuija.kaski-kuula(at)vasa.fi

För caféets verksamhet svarar Understödsföreningen för Steinerpedagogik i Vasa rf

Bokningsblankett

Prislista

Användningsregler

ANVÄNDNINGSREGLER OCH HYRESGRUNDER FÖR STADSHUSETS ALLMÄNNA LOKALER

1. ALLMÄNT

I stadshuset finns festsalen, spegelsalen, kammarmusiksalen och ett stor sammanträdesrum som aktörer kan boka. De arbetsrum som stadens enheter eller andra aktörer har i stadshuset står inte till utomståendes förfogande.

Lokalerna reserveras med hjälp av den bokningsblankett som finns på stadshusets internetsidor. Om flera användare vill hyra en sal samtidigt, avgörs vilken hyrestagare som kommer i första hand enligt den nedan presenterade salspecifika prioritetsordningen och bokningssituationen. Dessa användningsregler preciseras vid behov för olika användargruppers del genom ett separat beslut av kultur- och idrottsnämnden eller en tjänsteinnehavare.

Stadshusets värd och expeditionsvakt ansvarar för ordningen i utrymmena, men hyrestagaren ska till deras hjälp anvisa ett nödvändigt antal ordningsvakter. Hyrestagaren sköter om att de tillstånd som behövs för ordnandet av evenemanget anhålls.

Hyrestagaren ansvarar för skador som riktas mot fastigheten och inventarierna samt för andra eventuella skador som han förorsakar.

2. LOKALER OCH HYRESGRUNDER

Kultur- och idrottsnämnden fattar årligen beslut om de taxor som ska uppbäras för lokalerna. De gällande taxorna finns till påseende på stadhusets internetsidor.

I hyran ingår de reserverade lokalerna jämte inventarier, sedvanlig städning, elektricitet samt värd- och expeditionsvaktsservice. I huset finns inte duschutrymmen för artister. Flyttning av inventarier (stolar, bänkar, körestrader, bord o. dyl.) sköter hyrestagaren enligt de anvisningar som stadshusets värd eller expeditionsvakt ger. För de kostnader som eventuellt ansluter sig till flyttningen ansvarar hyrestagaren. Om evenemanget förorsakar speciellt mycket avfall eller behov av städning, ska arrangören ansvara för att avfallet transporteras bort och för andra eventuella kostnader som överskrider de sedvanliga städkostnaderna.

Hyra uppbärs inte:

– för kultur- och bibliotekstjänsternas samt stadsorkesterns verksamhet

– stadens centralförvaltnings representations- och festtillställningar samt mottagningar

– krigsveteranernas evenemang

Hyresgrunder:

– hyra uppbärs i efterskott

– om den som hyr lokalerna under samma kalenderår har beviljats understöd av kultur- och idrottsnämnden, kan med beslut av tjänsteinnehavare utgående från en av hy-restagaren på förhand framlagd skriftlig ansökan beviljas högst 20 % nedsättning av hyran enligt den normala taxan med hänvisning till ifrågavarande evenemang.

– med kulturchefens tjänsteinnehavarbeslut kan från fall till fall utifrån en av hyrestagaren på förhand inlämnad skriftlig ansökan beviljas en nedsättning på högst 30 % i följande fall:

  • Regionalt eller nationellt sett viktiga evenemang ur Vasa stads synvinkel
  • Främjande av kulturverksamhet för barn och ungdomar
  • Välgörenhetsevenemang (beroende på insamlingsobjektet)
  • Sammanslutningars och uppträdande konstnärers jämna bemärkelsedagar och konstnärsjubileum

– Kultur- och biblioteksdirektör beslutar utifrån en skriftlig ansökan som riktats till den före evenemanget från fall till fall och enbart av synnerligen vägande skäl om befrielse från hyra.

Ersättningar för arbete utanför normal arbetstid för värden och expeditionsvakten enligt AKTA faktureras enligt de verkliga kostnaderna av alla parter som hyr lokaler, även alla dem som fått hyresbefrielse eller -nedsättning, förutom krigsveteraner.

Om den som reserverat en lokal inte utnyttjar den och inte har annullerat sin reservering åtta (8) dagar innan reserveringen inleds eller lokalen används utan reservering/avtal, uppbärs full hyra av den som reserverat/använt lokalen. Det här gäller alla parter som använder lokalerna.

Alla lokaler ska alltid lämnas i det skick som de var innan tillställningen började. Om användaren försummar skyldigheten att återställa de allmänna lokalerna, fakturerar Kulturcentret användaren enligt prislistan för expeditionsvaktsservicen och/eller extra städkostnader.

Alla aktörer som fått hyresnedsättning eller -befrielse ska nämna Vasa stad som bidragsgivare i sitt marknadsföringsmaterial.

3. FESTSALEN

Användargruppernas prioritetsordning

1. Vasa stadsorkester, vars lokalreserveringar är bindande efter att orkesterns säsongsprogram har blivit godkänt

2. Stadens enheter, varav olika kulturevenemang och officiella fester prioriteras bland evenemangen

3. Avgiftsbelagda och avgiftsfria evenemang och tillställningar samt betydande evenemangsarrangörer på landskapsnivå, nationell och internationell nivå.

4. Wasa Sinfonietta och Vasa kammarmusiker

Wasa Sinfonietta, som upprätthålls av Vasa orkesterförening, samarbetar med Vasa stadsorkester bl.a. genom att låna noter för stadsorkesterns bruk, samt stöder och kompletterar stadens musikutbud med sin verksamhet. Wasa Sinfonietta kan använda lokalen avgiftsfritt för repetitioner 1 gång/vecka och för konsertverksamhet högst 4 gånger/år samt för en förberedande repetition/konsert.

Vasa kammarmusiker rf består till största delen av musiker i Vasa stadsorkester och lärare vid Kuula-institutet. Föreningen ordnar årligen ca 10–15 konserter; kammarmusikkonserter och andra finländska gruppers konsertbesök i Vasa. Verksamheten stöder och kompletterar stadens musikutbud. Vasa kammarmusiker kan använda lokalen avgiftsfritt för konsertverksamhet högst 6 gånger/år samt för en förberedande repetition/konsert.

I andra än ovan nämnda fall behandlas Wasa Sinfoniettas och Vasa kammarmusikers alla övriga lokalbokningar likvärdigt med andra som gör bokningar och för användning av lokalen uppbärs en avgift enligt taxan.

I hyran för festsalen ingår foajéutrymmena bakom salen, ljudåtergivning för tal, talarstol och piano. Om den övriga utrustningen ska förhandlas separat vid bokningen av lokalen. Om användningen av festsalens flygel överenskoms alltid separat med Vasa stadsorkester.

Om man vill ha övervakad garderob eller servering vid evenemanget, ska detta beställas separat från Understödsföreningen för Steinerpedagogik rf, med vilken Vasa stad har ingått ett avtal om restaurangverksamhet och garderob i stadshuset.

4. SPEGELSALEN

Användargruppernas prioritetsordning

1. De som hyrt festsalen samtidigt

2. Stadens enheter, varav officiella evenemang prioriteras bland evenemangen

3. Övriga användare

Spegelsalen bokas i regel i samband med bokningen av festsalen. Enbart spegelsalen kan bokas bara då det inte är konsert eller dylik verksamhet i festsalen.

Om man vill ha övervakad garderob eller servering vid evenemanget, ska detta beställas separat från Understödsföreningen för Steinerpedagogik rf, med vilken Vasa stad har ingått ett avtal om restaurangverksamheten och garderoben i stadshuset.

5. KAMMARMUSIKSALEN

Användargruppernas prioritetsordning

1. Stadens enheter, varav olika kulturevenemang och officiella fester prioriteras bland evenemangen

2. Vasa stadsorkester

3. Avgiftsbelagda och avgiftsfria evenemang och tillställningar samt betydande evenemangsarrangörer på landskapsnivå, nationell och internationell nivå.

4. Vasa Opera rf

Vasa Opera rf kan boka lokalen för sitt bruk efter att användare som i prioritetsordningen står före har gjort sin bokning.

I kammarmusiksalshyran ingår inte användning av flygeln. Användningsavgiften är enligt taxan. Kulturtjänster sköter om stämningen av flygeln en gång per år och de övriga användarna i enlighet med användningsmängden och behovet.

Vid evenemang som föranleder hårt ljud hyrs kammarmusiksalen ut bara då det inte ordnas andra evenemang samtidigt i stadshuset.

Lokalen ska lämnas i det skick som den var innan evenemanget inleddes.

6. STORA SAMMANTRÄDESRUMMET

Under tjänstetid kan det stora sammanträdesrummet användas på det sätt som kultur- och idrottsnämnden beslutar enbart för möten e.d. ändamål. För evenemang som föranleder ljud som stör det normala byråarbetet hyrs sammanträdesrummet ut endast utanför tjänstetid och då det inte samtidigt ordnas andra evenemang i stadshusets tredje våning.

Vasa Opera rf kan boka rummet för sin verksamhet.

Var och en som använder sammanträdesrummet ska se till att

– möblerna sätts tillbaka på sin plats

– hjälpmedel sätts tillbaka på sin plats

– serveringstillbehör plockas bort

– överloppsmaterial och -utrustning som använts vid mötet förs bort

Vid evenemang som föranleder hårt ljud kan stora sammanträdesrummet användas och hyras ut bara då det inte ordnas andra evenemang samtidigt i stadshuset.

Lokalen ska lämnas i det skick som den var innan evenemanget inleddes.

7. ANVÄNDNING AV STADSORKESTERNS PERSONALS KAFFERUM SOM FOAJÉ

Utanför tjänstetiden kan kafferummet i andra våningen på nedan nämnda villkor inbegripas i kammarmusiksalens hyra som foajéutrymme och likaså kan pianot i kafferummet användas enligt ett separat avtal utanför tjänstetid. Under tjänstetid kl. 8-16 är kafferummet reserverat som pausrum för stadsorkesterns personal.

Den som använder kafferummet som foajé ska se till att

– möblerna i kafferummet sätts tillbaka på sin plats efter evenemanget

– de serveringstillbehör som använts diskas

– evenemangets arrangör transporterar själv bort stora avfallsmängder från kafferum-met

– personalens egen mat och dryck i kafferummets skåp eller kylskåp får inte användas

– de tidningar som beställts och meddelanden som kommit till byrån lämnas kvar i kafferummet

Lokalen ska lämnas i det skick som den var innan evenemanget inleddes.

Husets historia

Vasa stadshus byggdes åren 1879-1883 efter ritningar av den svenska arkitekten Magnus Isaeus (1841-1890). Rådhuset väster om kyrkan, färdigställt år 1862 och ritat av arkitekten Carl Axel Setterberg, hade år 1872 sålts till staten som skolhus.

kaupungintaloKuvio640x427.jpg

Staden ålades att inom fem år uppföra ett nytt rådhus. Som tomt för detta anvisades den tomt öster om kyrkan som i stadsplanen reserverats för en skolbyggnad. På grund av dröjsmål med ritningarna blev man två gånger tvungen att anhålla om förlängning av byggnadstiden.

Stadsfullmäktiges beslut om byggande är från år 1875. Man kom igång med byggnadsarbetena först år 1879, eftersom projektet fördröjdes av ett besvär av stadsborna mot beslutet. “ Kommunalförvaltning i en stad äger att befatta sig endast med staden rörande ordnings- och hushållningsangelägenheter men inrättandet av en festivitetslokal ej kan anses för en sådan angelägenhet.” Senaten godkände likväl stadsfullmäktiges byggnadsplaner med festsal och allt.

Byggnadsmaterial

Huset uppfördes av tegel som tillverkades i Gerby och Tölby. Taket och mellangolven är av trä med upp till 60 cm tjocka bjälkar. Fasadens taklist dekorerades av 26 pressade bladornament av zink. Även dörrarnas prydnadslister, rosetter, rosenornament och lejonhuvud är av bronserad zink. Paradtrappan är av gjutjärn och trappstegen av kalksten från Bornholm. Portalen bärs upp av fyra pelare av gjutjärn. Fyra dekorativa armaturer, som anskaffats från Joseph Lejas affär i Stockholm, kröner portalens pelare. Den ursprungliga fotogenbelysningen byttes till elektrisk belysning år 1893.

Uppvärmningsteknik

Redan när ritningarna beställdes framhöll man betydelsen av ett effektivt värmesystem. Stadshuset försågs med ångkakelugnar, festsalen och de största rummen uppvärmdes med varmluft. Från de två varmluftsrummen i källaren spred sig uppvärmd luft genom gallren i festsalens väggar in i rummet. Genom öppningar vid golvlisten återfördes luften för ny uppvärmning. Den utgående luften sökte sig ut genom dekorativa galler och regleringsspjäll som finns i taket kring armaturfästena och upp genom plåttrummor som höjer sig över vattentaket. Det är alltså av denna orsak som festsalens parkettgolv ligger en halv fot (1 fot är 0,296 m) lägre än golvnivån i de övriga rummen. Luftventilerna och trummorna fanns under denna kant. Numera har man övergått till normal centralvärme. Vid renoveringen av festsalens parkettgolv år 1953 bibehöll man likväl kanten kring golvet oförändrad.

Festvåningens inredning

Inredningen till festvåningen beställdes från Joseph Lejas affär i Stockholm. Den stora takkronan, som har 60 ljuspunkter, är av förgylld brons och kristall. I de mindre kronorna finns 42 lampor och i de 12 lampetterna 8 lampor. De s.k. damsalongerna (nuförtiden konstnärsfoajéer) inreddes med stilmöbler, av vilka endast enstaka möbler finns bevarade. I inredningen eftersträvades diskret enkelhet och sparsamhet, i synnerhet för kansliutrymmenas vidkommande.

Målningsarbeten

Det första målningsarbetet utfördes av målarmästaren Daniel Pettersson från Vasa med limfärger och schablon. Huset var då stämt i blågrönt och grått. En ny dekorationsplan beställdes år 1896 av en landets främsta yrkesmän på området, Salomo Wuorio från Helsingfors. I två månader dekorerade hans skickliga målare festvåningen. Dekorationsmålningarna restaurerades åren 1956-1957. Arbetet utfördes av målarmästare A. Lyytikäinen från Lahtis, vilken som medhjälpare hade sin son Jorma Lyytikäinen och gesällen Martti Björnström. Trapphusets höjdverkan har ytterligare framhävts genom en målad perspektivillusion. I bården kring festsalens tak ser man 14 symboliska kvinnofigurer. Kännetecknen hos några av dessa unga kvinnofigurer, som representerar konst och vetenskap, avviker från de traditionella.

På väggen ovanför scenen ses från vänster räknat Sången, den Lagerkrönta Vasa och Instrumentalmusiken. På fönsterväggen ses dansens musa Terpsikhore, Den Bördiga Landsbygden, Freden eller Pax och sist i raden komediens musa Thalia. På salens fondvägg ser vi mot fönstret Handeln och Sjöfarten, i mitten Vetenskapen eller Ljuset samt Industrien. På väggen med dörrarna ses från scenen räknat Litteraturen eller historiens musa Clio, Skulpturen och Målarkonsterna. Är månne den sista gracen som har brutit en röd ros konstnärens egen privata musa? Restaurangen eller pompejanska rummet har fått sitt namn efter väggarnas dekorationsstil. Bacchus hälsar gästerna sittande på sin vintunna. På väggen mittemot har målats två förtjusande kvinnor, den ena höjer ett vinglas, den andra för en druvklase till sina läppar.

Ibruktagande av festvåningen

Stadshusets festvåning togs i bruk redan innan huset slutgranskats. Invigningsfestligheterna för Vasa järnväg hölls i det nya stadshuset 29.9.1883. Från Helsingfors anlände ett festtåg med 160 inbjudna gäster under ledning av generalguvernören greve Feodor Heiden. Gästerna och deras värdar fick under kvällens lopp uppleva festsalens utomordentligt goda akustik. Ännu idag berömmer kapellmästarna denna akustik. Festsalen i Vasa stadshus och Åbo Akademis gamla Solennitetssal är de bästa mindre konsertsalarna i vårt land.

Ämbetsverk, organ och institutioner som har verkat i stadshuset

Många olika institutioner, ämbetsverk och organ har under årens lopp verkat i stadshuset. Endast festsalen har, på ett par mycket korta undantag när, alltid tjänat sitt eget ändamål. År 1918 användes festsalen under en kort tid för inkvartering av soldater. Under vintern 1939-1940, då det tyska militärsjukhuset var inrymt i festvåningen, nyttjades också festsalen en tid som sjuksal.

I den nuvarande spegelsalen sammanträdde stadsfullmäktige fram till år 1930, då de flyttade till den nuvarande styrelsegården. Mellan sessionerna stod utrymmet till tidnings- och sällskapsklubbens disposition. Sällskapsklubben med sin restaurang utgjorde stadens intellektuella centrum och den fungerade också som samlingsplats vid konserter och festtillställningar av olika slag. I festvåningen iordningställdes den s.k. lilla festsalen år 1936 där spegelsalen nu finns. I dessa rum arbetade åren 1939-53 inkomst- och förmögenhetsskattenämnden samt folkförsörjningen. I nordvästra hörnet av festvåningen, numera platsen för vestibulen, arbetade magistraten och rådstuvurätten. År 1922 flyttade dessa till utrymmen i andra våningen i södra delen av byggnaden. Under de första åren användes rummen av navigationsskolan och åren 1897-1922 var de sammanträdesrum för stadsfullmäktige. Stadens näringslivsbyrå fungerade i utrymmena under åren 1997-2003 och sedan årsskiftet 2004 finns stadens miljöavdelning där.

Den nuvarande kammarmusiksalen i stadshusets andra våning var avsedd för museet. En tid förvarades Bodén-Stenbäckska fågelsamlingen (nuv. Ostrobotnia Australis samling) här. Även arbetarinstituten har verkat i dessa utrymmen, för att inte tala om oräkneliga föreningar, körer, syföreningar och populära föreläsningsserier. Utrymmena i norra ändan av kammarmusiksalen disponerades under de första åren av auktionskammaren. Vasa Sparbank arbetade i auktionskammarens bakrum till år 1901.

Rundradion hade mellan åren 1966-1984 sina arbetsutrymmen i två våningar i norra delen av huset. Den nedre av dessa våningar användes till år 1915 av polisinrättningen. Studiorummen och de tekniska utrymmena i andra våningen disponerades till år 1911 av stadens drätselkammare, därefter flyttade drätselkammaren till Kyrkoesplanaden 23 (som efter att tillbyggnaden år 1930 blev färdig fungerat som Styrelsegård). Stadsbibliotekets låneavdelning fanns i norra delens andra våning från 1911 ända tills bibliotekshuset blev färdigt år 1936. Då Rundradion fick egna verksamhetsutrymmen i Brändö, flyttade Kuula-institutet till de lediga utrymmena i stadshuset och fungerade där åren 1985-1997. Efter att Kuula-institutet flyttat till Opistotalo (Smedsbyvägen 4) flyttade kulturbyrån till andra våningen i norra delen av stadshuset. Vasa stadsorkester fick övningsutrymmen både i första och andra våningen.

Sedan år 1966 har stadens konsthall funnits i bottenvåningen, i de utrymmen som brandväsendet tidigare disponerade. I samband med renoveringen sandblästrades takets tegelvalv. De utrymmen som stadens turistbyrå har verkat i tillhörde tidigare brandkåren, som flyttade år 1964 till nya utrymmen som färdigställdes vid Smedsbyvägen. Stallbygnaden öster om stadshuset revs 1928 då brandkårens sista häst såldes.

Senaten

Senaten, som sedan 30.1.1918 fungerat i landshövdingens hus, flyttade 16.3.1918 till stadsfullmäktiges sessionssal i stadshuset. Kansliet fanns i museisalen och maskinskriverskorna arbetade i stadsbibliotekets lånesal. Biblioteket var tillfälligt stängt. I senaten satt senatorerna Juhani Arajärvi, Jalmari Castrén, Alexander Frey, E.Y. Pehkonen och Heikki Renvall med Pehr Evind Svinhufvud som ordförande. 26 andra tjänstemän lydde under senaten. I praktiken disponerades hela mellanvåningen av senaten. Stadsfullmäktige höll då sina möten i navigationsskolans lokaliteter vid Kyrkoesplanaden 23.

Hela våren 1918 var sällskapsklubben i stadshuset i händelsernas centrum. Utländska diplomater och journalister som kommit till landet, regeringsmedlemmar och tjänstemän vid ämbetsverk som flyttat till Vasa, officerare och civila samlades på sällskapsklubben officiellt eller inofficiellt med restauratör Hugo Boij som värd. Senaten flyttade till Helsingfors 3.5.1918. Som tack till staden gav senaten vid sin sista session i stadshuset genom en proklamation Vasa rätt att ansluta Frihetskorset till sitt vapen. Frihetskorset, det självständiga Finlands äldsta hederstecken, instiftades på marskalk Mannerheims förslag genom senatens proklamation i Vasa 4.3.1918. Medaljen har ritats av konstnär Aksel Gallén-Kallela.

Reparationer

De största reparationerna i huset gjordes i början av 1960-talet. Då renoverades utrymmena för konsthallen och Rundradion. Magistraten fick större utrymmen, kammarmusiksalen fick sitt nuvarande utseende och festsalens tamburutrymmen utvidgades. I spegelsalen framtogs de gamla dekorationsmålningarna och i samband med festsalen byggdes ett restaurangkök.

Fasaden

Till de sex runda nischerna i byggnadens västfasad har man inte skaffat de porträttskulpturer av stadens märkesmän som arkitekten planerat. Man kunde, då det var aktuellt, inte enas om härtill lämpliga personer. Även marmorplattorna på balkongens vägg fick sin text först efter tjugo kommittéår 1903:  Staden Grundade KARL IX 1611. Huset Byggdes 1883.

På byggnadens västfasad mot söder ses Karl IX?s relief skulpterad av Johan (John) Munsterhjelm (1879-1925). Den donerades av Vasa Ångkvarns aktiebolags konstlegat på dess 75-årsdag 12.11.1924. Reliefens text lyder: Carolus IX Rex Urbis Vasa Condita MDCXI.

På norra delen av fasaden ses riksföreståndarnas relief. Denna relief, som också skulpterats av John Munsterhjelm, donerades av Vasa Konstförening 6.12.1924. Texten på reliefen lyder: Pehr Evind Svinhufvud 18.5.1918 ? 12.12.1918 och Carl Gustaf Mannerheim 12.12.1918 ? 25.7.1919. Datumen avser den tid de tjänstgjort som riksföreståndare.

På vardera sidan om huvudentrén finns två flaggstänger prydda med Vasa-kärven. De är donerade av professor Karl Hedman och hans maka Elin Hedman.

Källor:
Häggkvist, Eira (1983): Vaasan kaupungintalo 100 vuotta
Lehtikanto, Mirjam (1981): Rakennettiin uusi Vaasa. Kirjoituksia Vaasan asemakaavasta, kaupunkikuvasta ja rakennuksista sekä rakentajista ja suunnittelijoista

Säkerheten

Räddningsplan för evenemang:

Om minst 200 personer beräknas vara på plats samtidigt vid en tillställning som du ordnar, ska en räddningsplan för offentlig tillställning göras upp, där evenemangets särdrag har beaktats. Räddningsplanen ska sändas för bedömning till räddningsverket. Anvisningar och en modellbotten för upprättandet av planen finns här. Upprättande och inlämnande av en räddningsplan för en offentlig tillställning är evenemangsanordnarens uppgift och på dennas ansvar.

Anmälan till polisen:

Utöver räddningsplanen ska en anmälan göras till polisen om en offentlig tillställning. Till anmälan kommer du här. Evenemangsarrangören ska lämna in en anmälan senast fem dygn innan tillställningen börjar.

Ta kontakt