Artikelkategorier: Arkiv Nyheter
Tillgänglighet är en hjärtesak för Elisabeth Hästbacka
Publicerad: 13.9.2019
Elisabeth Hästbacka, som började som stadens tillgänglighetskoordinator i april, vill i sitt arbete bygga ett jämlikt Vasa.
Hästbacka har ordnat möten för rådet för personer med funktionsnedsättning samt bildat nätverk med kolleger i andra städer runtom i Finland.
– I egenskap av tillgänglighetskoordinator är jag med och övervakar och främjar tillgängligheten. Vidare är jag bland annat sekreterare för rådet för personer med funktionsnedsättning samt en samarbetslänk till organisationerna. Det är fint att få vara med och främja saker som är viktiga för en själv och för samhället, berättar Hästbacka.
Hästbacka färdigställer just nu sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Den behandlar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället.
– Jag hoppas att jag i mitt arbete också kan utnyttja min bakgrund som forskare samt de kontakter jag har till andra forskare inom funktionhinderforskning i Finland. Naturligtvis ger också mina egna erfarenheter av tillgänglighet det perspektiv jag behöver på arbetet, säger Hästbacka.
Tillgänglighet åstadkoms genom samarbete
När Hästbacka flyttade till Vasa för att studera år 2004, upptäckte hon att det hade satsats på tillgänglighet i stadens centrum.
– I Vasa har det under årens lopp gjorts mycket för att främja tillgängligheten. Rådet för personer med funktionsnedsättning har länge varit aktivt här och fått till stånd en hel del, berömmer Hästbacka.
Enligt Hästbacka är Vasa en föregångare i fråga om tillgänglighet: till exempel tillgänglighetskoordinatorer och tillgänglighetsombud finns det i färre än tio städer i Finland. Även om framsteg har gjorts under årens lopp, finns det fortfarande att göra också i Vasa.
– Tillgänglighet är en viktig del av alla människors jämlikhet, eftersom den är en mycket vidsträckt helhet och viktig för alla: tillgängligheten gäller inte bara personer med funktionsnedsättning utan lika mycket äldre personer och barnfamiljer. Tillgängligheten berör inte enbart den bebyggda miljön, utan också t.ex. kommunikation och informationsförmedling samt möjligheterna att till utbildning och arbete, påminner Hästbacka.
– Främjandet av tillgängligheten börjar alltid med samarbete. Jag har redan träffat många intressanta människor och jag väntar ivrigt på allt nytt jag kommer att få lära mig i mitt jobb, säger Hästbacka och ler.