Förbigå menyn

Välgörare i Vasa

Lyckan består av små gärningar, och det goda byggs tillsammans! Bekanta dig nedan med berättelserna om välgörare i Vasa.

Vamia: En vecka för hållbar utveckling

Under veckan ordnades teknikmässor för regionens yrkesläroinrättningar och högskolor tillsammans med projektet GreenSkills Vaasa.  Ungdomarna hade en fantastisk möjlighet att delta i seminarier och workshoppar. De studerande ordnade insamling av elektronikskrot, kläder och leksaker. Det ansågs också viktigt att göra saker tillsammans: ungdomarna tillbringade tid tillsammans i naturen och gjorde konstverk av material som de hittade i naturen och material som blivit över på olika avdelningar. Intresse väckte också en workshop, där man fick kläcka idéer till en företagsgåva som skulle tillverkas av återvunnet material för Vasa stads räkning. Skönhetsbranschens studerande ordnade en välgörenhetseftermiddag i Parcos lokal.

Veckorna för hållbar utveckling är över men arbetet och de goda gärningarna runt temat fortgår. De studerande funderar tillsammans med lärarna också i fortsättningen på hållbar utveckling ur varje utbildningsbranschs perspektiv.

Frivilligarbete i Vasa

Var lönar det sig att börja med frivilligarbete, och varför lönar det sig överhuvudtaget att göra sådant? Varför är till exempel en söndagspromenad både bra träning och en god gärning?

Gäster i podcasten VaasaCast och med och diskuterar temat är Helena Kyröläinen och Harry Swanljung från Vaasan kävelyklubi, studerande och tutor Milla Ilmarinen från Hanken samt Vasavälgöraren Marianne Ala-Kitula.

Lyssna på VaasaCasts avsnitt, bekanta dig med de många välgörarna i Vasa och ta till dig tipsen om små och stora goda gärningar!

Goda Gärningar i Ristinummen päiväkoti

Skolor och daghem har också börjat delta i året med goda gärningar!

Ristinummen päiväkoti i Korsnäståget har ett goda gärningars hjärta på väggen. Hjärtat består av goda gärningar som barnen har gjort. Hjärtat innehåller små vardagliga saker, som att hjälpa en vän.

─ Barnen har kommit med bra idéer. Först måste man berätta exempel på vad goda gärningar kan vara. Man kan säga något snällt till en kompis eller hjälpa till med städningen, lärare inom småbarnspedagogik Mira Puolamäki berättar.

I Ristinummen päiväkoti funderade man också tillsammans på vem man vill tacka för goda gärningar i vardagen. Barnen fick skriva sina tack på kort som sedan sändes till dem som skulle få tack. Tack av daghemsbarnen fick till exempel städarna, kökspersonalen samt buss- och taxichaufförerna.

Goda gärningar vid Onkilahden yhtenäiskoulu

Vid Onkilahden yhtenäiskoulu hölls i slutet av året en månad av goda gärningar som elevkåren uppmuntrade alla elever att delta i. Månaden av goda gärningar omfattade olika typer av program. Eleverna i musikklasserna i åk 1-6 uppträdde före julen med ett stjärngossetåg och sjöng julsånger bland annat i en restaurang och i flera enheter med förskoleundervisning.

I de högre årskurserna kom elevkåren med en idé om en julkalender med goda gärningar. Varje lucka innehöll en liten god gärning, som man kunde göra endera i skolan eller på fritiden. Exempel på goda gärningar i kalendern var att ge beröm till en kompis, öppna dörren åt någon eller le mot en medmänniska.

Utöver julkalendern hade åk 7-9 en hobbyvecka och i skolan användes ”du kan komma och prata med mig”-pins. Med eleverna som bar pinsen fick man gå och prata om saker som man grubblar eller tänker på.

Pinsen var det som Laura Tammenmaa tyckte mest om under månaden av goda gärningar.

– De krävde inte mycket jobb, men kunde vara till stor hjälp, konstaterar Tammenmaa.

Laura Tammenmaa (till vänster), Sanni Lehtinen och Emma Sandelin deltog i anordnandet av månaden med goda gärningar vid Onkilahden yhtenäiskoulu.

Sök en Krypis och gör en god gärning!

En flicka hänger stickade bläckfiskar på staketet.

Under några månaders tid har man inom den grundläggande konstundervisningen Taikon gjort ”Krypisar” med havsmotiv som ökar känslan av lycka.  Utöver Mirka Johansson står lärarna Anne Viinikka och Matilda Byström tillsammans med eleverna bakom jippot.  Årets tema för Taikon är ”På världshaven” och det syns också på de lyckoskapande Krypisarna.  

Johansson berättar att hon funderat över hur man med eleverna skulle kunna kombinera handarbete och ett litet alster, som skulle få fram ett leende på upphittarens läppar.  Barnen har av garn gjort bland annat bläckfiskar och sköldpaddor, där det finns ett litet meddelande.  Också garnen är en följd av en god gärning, eftersom de har donerats till Taikon av Vörå garnaffär.  

– Om du hittar en Krypis, kan du ge den ett nytt hem, eftersom den skulle bli verkligt lycklig då.  Krypisen lever på leenden, vilket gör att den inte behöver någon mat, och den behöver inte rastas.  Det är ungefär 100 Krypisar som ger sig ut i världen och de kan finnas till exempel på en trädgren eller en buske, på ett staket, i bussen, köpcentret – egentligen var som helst, säger Johansson som tips för sökandet.  

Välgörare i Vasa: Raimo

Snön har småningom smält och det skräp som legat under snöhögarna har blivit synligt igen. Vasabon Raimo Sanjola har gjort en stor god gärning för klimatet, eftersom han har hållit naturen i Vasa ren under de senaste 20 åren. Raimo, som är van vid noggrannt arbete, har statistikfört det skräp han har plockat, och det har under pensionärsdagarna blivit cirka 100 000 stycken.

–  Jag gick i pension för 20 år sedan och det skräp som hade slängts i naturen började störa mig. När man är i pension måste man också börja fundera på olika motionsformer, och när jag har plockat skräp har jag samtidigt gått ner på huk cirka 100 000 gånger, säger Sanjola och skrattar.

Mest är det cigarettfimpar och cigarettpaket, karamellpapper samt flaskor och burkar som hittas i naturen.

– I år har jag redan tjänat in över tre euro på att samla flaskor, säger Sanjola.

Sanjola hoppas att han med sitt exempel kan inspirera också andra Vasabor att ta hand om naturen och plocka bort det skräp som finns där.

– Alla borde plocka skräp för att de skulle förstå hur arbetsamt det är och hurdana kostnader som hänför sig till detta. De pengar som nu används för städning och reparationer av platser kunde användas bättre. Man kunde till exempel bygga en spelplan, funderar Sanjola.

Skräpplockning har blivit en hobby för Sanjola, och han fortsätter med den när han går på promenad med sin fru.

– Det är en sådan sjukdom, man vill inte sluta, och å andra sidan är det också onödigt att sluta eftersom det är frågan om en så god gärning, berättar Sanjola.