Förbigå menyn

Nationella veterandagen 2024 i Vasa

Nationella veterandagen firas årligen fredagen den 27 april. Dagen firas för att hedra Finlands krigsveteraner samt som minne av att kriget tog slut och freden började. Dagen är den dag då Lapplandskriget tog slut.

Veterandagen har firats sedan år 1987. Förslaget om en nationell veterandag lades fram av statsminister Kalevi Sorsa och fastställdes i statsrådet på föredragning av försvarsminister Veikko Pihlajamäki 1986.

Årets Nationella veterandag firas lördagen 27.4.2024 i Vasa. Huvudfesten ordnas i Botniahallen.

Förberedelserna inför Veterandagen och veckan leds av staden i omfattande samarbete med andra. I förberedelserna deltar blad annat Försvarsmakten, församlingar samt veteran- och försvarsorganisationer.

 

 

Huvudfesten ordnas i Botniahallen 27.4.2024

Huvudfesten på Veterandagen ordnas i Botniahallen (Prostövägen 2, Korsholm) 27.4 från kl. 13.30.

Festen kommer att sändas direkt och kan ses på kanal Yle 1 och Yle Arenan.

 

Ett mer detaljerat program för festen kommer att uppdateras senare.

 

Kompletterande program under Veteranveckan

Under veckan före Veterandagen kommer ett brett utbud av program att ordnas för att hedra Veterandagens budskap och föra det vidare till yngre generationer.

 

27.4.2024

Kl. 9.00 Högtidlig flagghissning vid Finlands Frihetsstaty på Vasa salutorg.

Kl. 10.00 Ekumenisk tvåspråkig festgudstjänst i Trefaldighetskyrkan i Vasa.

 

Veckans program kommer att uppdateras senare.

Temat för den Nationella veterandagen år 2024

Temat för den Nationella veterandagen år 2024 Veteraanien perintö turvataan – yhdessä onnistumme; Veteranernas arv bevaras – tillsammans lyckas visänder ett budskap om vikten av att bevara veteranernas arv och dess fortsatta synlighet.

 

Festkommitténs medlem, professor Ilkka Virtanen inleder temat:

”Veteranernas och hela veterangenerationens uppoffringar under krigsårena för att skydda vårt lands självständighet och frihet, deras återuppbyggnadsarbete efter kriget och deras mångsidiga verksamhet i olika roller i det välfärdssamhälle som baserar sig på dem, är vårt lands finaste och mest värdefulla historia.  Att bevara denna kunskap och föra den vidare till kommande generationer är en hederssak vi alla delar.

Budskapet är särskilt viktigt nu när veterangenerationen är på väg att lämna oss för gott och veteranorganisationernas verksamhet går vidare i riktning mot efterkommande generationers arbete med kulturarv. Med årets tema förbinder man sig att bevara veteranernas arv. Det lyckas man också med när man gör det i enlighet med veteranernas läror  – tillsammans.”’

 

Framtoningen för Veterandagen år 2024 har skapats av stadens grafiker Jouko Keto.

”När vi traskar i våra skogar kan vi se hur blåbärsrisen ger ny skörd och hur isen smälter från våra vattendrag till en ny sommar igen. När vi plockar blåbär minns vi vad våra krigsveteraner har offrat för att vi i dag ska kunna stå i skogens tystnad – i ett självständigt Finland.  Den finska naturen har funnits i tusentals år före Finland och tack vare våra veteraner har vi rätt till en natur som kommer att finnas kvar ännu efter vår egen tid. Vi kommer att fortsätta vårda detta arv och aldrig glömma hur det fick sin början.” beskriver Keto skapandet av den visuella framtoningen.

 

Den riksomfattande huvudfesten på Nationella veterandagen har under årens lopp ordnats i olika delar av landet.  Festen ordnades senast i Vasa år 1998 och då var temat för festen ”Sotiemme miehet ja naiset – itsenäisyyden turva. Män och kvinnor i våra krig – värnet för vår självständighet”

Eklövstecknets historia

På 1980-talet började veteranernas värde tydligt öka i det finländska samhället. Ett bevis på detta är statsmaktens engagemang i pension och rehabilitering för frontveteraner.   Krigsveteranerna hade redan länge hoppats på ett offentligt erkännande från statsmakten. Det var så nålen med eklövstecknet skapades. Eklövet hade varit en symbol för tapperhet sedan urminnes tider och används som symbol på Frihetskorsets utmärkelsetecken i Finland.

Eklövstecknet lanserades 1985 och det allra första tecknet överlämnades till president Mauno Koivisto år 1986.  Alla män och kvinnor som har tilldelats frontmanna- eller fronttjänsttecken har rätt att använda veterantecknet.    Trots sitt anspråkslösa utseende har eklövet blivit ett respekterat och accepterat tecken som förenar alla veteraner från våra krig.  Tecknet har också fått en bestående plats som festsymbol för den Nationella veterandagen.

Som resultat av samarbetet mellan veteranorganisationerna och statsmakten beslutade statsrådet 30.4.1986 utse den 27 april till Nationell veterandag för att hedra våra krigsveteraners arbete och öka vår uppskattning av dem.

Nationella veterandagen firades för första gången år 1987.  Vid den tidpunkten fanns det 320 000 manliga och kvinnliga veteraner vid liv och deras medelålder var cirka 70 år.  I slutet av år 2023 fanns det cirka 2200 veteraner av vilka ca 58 procent var kvinnor och deras medelålder var ungefär 99 år.

Kontaktuppgifter i anknytning till Veterandagens arrangemang

Arrangörkommitténs ordförande, Vasa stads bildningsdirektör Christina Knookala, christina.knookala@vasa.fi, tfn 040 556 5011

Arrangörskommitténs sekreterare, projektchef Anna-Maija Iitola, anna-maija.iitola@vasa.fi, tfn 040 159 6195

Festkommitténs ordförande, Vasa stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand, joakim.strand@eduskunta.fi

Festkommitténs vice ordförande, Vasas stadsdirektör Tomas Häyry, tomas.hayry@vasa.fi