Artikelkategorier: Nyheter
Vasa stad gjorde ett resultat på nästan 14 miljoner euro i utmanande förhållanden
Publicerad: 21.3.2024
Bokslutet för år 2023 håller på att bli klart. Enligt bokslutet gjorde Vasa stad i fjol ett resultat på cirka 13,9 miljoner euro och nådde ett rekord i folkmängd. Bokslutets resultat fick fart av bland annat statsandelar och de så kallade skattesvansarna efter social- och hälsovårdsreformen. Under de kommande fyra åren blir man dock tvungen att anpassa ekonomin med 40–50 miljoner euro.
Finlands ekonomi sjönk ner i en recession i slutet av år 2023 och bruttonationalprodukten sjönk med en procent. Dessutom orsakade inflationen, de höga räntorna och de ökande konkurserna utmaningar.
– Nationellt sett visar kommunernas bokslut från år 2023 att kommunekonomin stannade något under det förväntade, men trots det nådde ett rekordstarkt årsbidrag och resultat för räkenskapsperioden. Detta beror i stor utsträckning på effekterna av social- och hälsovårdsreformen. Det exceptionellt starka resultatet (uppskattningsvis 1,8 miljarder euro) var en följd av engångsposter, som förbättrade skattefinansieringen med miljarder euro. Kommunernas ränteutgifter fördubblades från föregående år, men samtidigt ökade också ränteintäkterna, säger stadsdirektör Tomas Häyry.
Största inverkan på kommunekonomin år 2023 hade just reformen av social- och hälsovårdsreformen. I reformen överfördes social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena.
– Social- och hälsovårdsreformen förändrade i hög grad kommunekonomin. Nationellt sett sjönk kommunernas verksamhetsutgifter med -52 procent och verksamhetsintäkter med -28 procent. Verksamhetsbidraget igen minskade med cirka -59 procent. Reformen påverkade också skatteinkomsterna (-46 %) och statsandelarna (-66 %), fortsätter ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio.
Arbetslösheten ökade i hela landet. Inom Österbottens NTM-centrals område var arbetslöshetsgraden i december 7,1 procent, vilket är den lägsta i Fasta Finland (hela Finland 11,2 %).
Folkmängden ökade i hela landet. I Vasa med rekordhöga cirka 1000 invånare till nästan 69 000 invånare.
– Den rekordartade ökningen av folkmängden, ett starkt resultat och en låg arbetslöshet mätt på skalan för hela landet är positiva saker, medger Häyry.
Social- och hälsovårdsreformen inverkade på skuldsättningsgraden och resultatet
I och med reformen steg Vasa stads relativa skuldsättningsgrad starkt, eftersom de intäkter som anknyter till social- och hälsovårdsservicen överfördes till välfärdsområdet men skulderna i fråga om de fastigheter som hör ihop med social- och hälsovården blev kvar hos staden. Även soliditetsgraden försvagades på grund av reformen.
– I stor utsträckning beror verkningarna på ekonomin också på skattesvansarna och statsandelarna. Årsbidraget steg år 2023 i Vasa till 47,6 miljoner euro och förbättrades med 14,4 procent. Det beräknas att i statsandelar har erhållits cirka 10-15 miljoner euro för mycket och skattesvansar eventuellt 10-20 miljoner euro i och med reformen år 2023. I de korrigerade kalkylerna minskar social- och hälsovårdsposterna statsandelarna med 25–29 miljoner euro åren 2024-2027, dessa poster minskar statsandelarna totalt sett med 110,4 miljoner euro, berättar Raunio.
Verksamhetsintäkterna sjönk i fjol 10 miljoner euro (-10,3 %), verksamhetsutgifterna 262 miljoner euro (-48,7 %), statsandelarna 91 miljoner euro (-64,9 %) och skatteintäkterna 145 miljoner euro (-43,6 %).
Intäkter erhölls till exempel av Liftis växande passagerarmängder, tomtarrenden, försäljning och uthyrning av fastigheter.
På verksamhetskostnaderna inverkade i fjol bland annat löneförhöjningarna och engångsersättningarna, som ökade personalkostnaderna med cirka 7 miljoner euro, samt de stigande priserna.
Kassaflödet 2023 av verksamhet och investeringar var 1,5 miljoner euro negativt.
Som resultat för räkenskapsperioden föreslås för stadsstyrelsen 13,9 miljoner euro. Räkenskapsperioden visar ett överskott på cirka 14,4 miljoner euro.
År 2023 investerades det i tillväxt
Mera betydande investeringar under år 2023 gjordes i hamnområdet, Långskogens industriområde samt på cykling, gator och parker. Vidare investerades det i daghem och skolor. Det nyaste daghemmet är Teeriniemen päiväkoti.
Över GigaVasa-området gjordes en konsekvensbedömning, enligt vilken investeringen i området under de kommande åren kan betala sig mångdubbelt tillbaka.
– Det talas om stora siffror. Industrin i området kan medföra ett mervärde på så mycket som 2,7 miljarder euro, av vilka till och med 1,7 miljarder euro kommer Vasaregionen till godo. Detta kunde ge så många som 10 400 nya arbetsplatser, av vilka 4 900 i Vasaregionen. Utfallet kunde vara hela 7,8 miljarder euro, säger Häyry.
Totalt investerade Vasa stad i fjol 51,3 miljoner euro. I finansieringsandelar erhölls 0,4 miljoner euro och i överlåtelseintäkter 3,9 miljoner euro. Skuldbeloppet ökade 26 miljoner euro (7,9 %). Vid årets slut uppgick skuldbeloppet till 5 110 euro per invånare.
– 177 kommuner i Finland återbetalade sina lån, medan 104 kommuner tog mera lån. Vasa var en av dem som tog mera lån. Social- och hälsovårdsfakturor belastade stadens kassa ännu år 2023, summerar Raunio.
De stigande räntorna inverkade på koncernens resultat
Den allmänna höjningen av kostnads- och räntenivån kan särskilt ses i ekonomin hos koncernens fastighetsaktiebolag, där fastigheternas skötselutgifter och lånebelopp är relativt stora. Räntehöjningen försvagade framför allt ekonomin hos Fastighets Ab Brändö Campus.
Även ändringar i verksamhetsmiljön inverkade på koncernsammanslutningarna; bland annat det att exporten till Ryssland har stannat av har minskat det operativa hamnbolaget Kvarken Ports fraktmängder och ökat distansarbetspraxis vilket sänker fastighetssektorns användningsgrad.
Vasa Elektriska investerade totalt närmare 25 miljoner euro år 2023. Bland annat en anläggning som tillvaratar spillvärme och som byggts i anslutning till Påttska reningsverket togs i bruk. Vasa Elektriska betalade ut 6 miljoner euro i dividender år 2023.
VAMK uppnådde sitt resultatmål, som var 100 000 euro, eftersom resultatet för räkenskapsperioden 2023 var cirka 135 000 euro (rörelseresultatet ca 9 300 euro).
TeeSe Botnia Oy planerade och genomförde energisparåtgärder under vintern i samarbete med kunden. Omorganiseringen av matservicen 1.1.2023 genomfördes planenligt. Som en följd av åtgärderna efter omställningsförhandlingar är räkenskapsperiodens resultat positivt med cirka 100 000 euro.
Koncernen Kvarken Link vidtog åtgärder för att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen, och utsläppen har följaktligen minskat med 23 procent. Det här beror på den ökade användningen av flytande naturgas och utnyttjande av batteriteknik.
Under räkenskapsperioden 2023 överlät företagshälsobolaget TT Botnia den affärsverksamhet som bolaget bedriver inriktat på marknaden till dotterbolaget FöretagsBotnia Ab som en verksamhetsöverlåtelse. Bolaget betalade till sina ägare hälften av sina kapitallån i slutet av år 2023. Bolagets rörelseresultat år 2023 var cirka 737 000 euro.
De kommande åren kräver anpassning
Enligt de färskaste prognoserna kommer det in mindre skatteintäkter åren 2024–2027. Vidare minskar statsandelarna.
– Vi har på gång ett anpassningsprogram för ekonomin, vars mål är besparingar på 40–50 miljoner euro. I balanseringsprogrammet ingår såväl stadens lagstadgade serviceproduktion som frivilliga uppgifter. I synnerhet hur den egna verksamheten ordnas och effektiviteten i servicenätet granskas omsorgsfullt. Detta kan också ha verkningar för personalen, vilka blir konkreta först i och med besluten, säger Raunio.
Det kumulativa överskottet kommer enligt Raunio att förbytas i ett underskott ungefär år 2025–2026, ifall inga besparingar görs.
Investeringar görs under de kommande åren efter övervägning, eftersom det i investeringsplanen för närvarande finns 50 miljoner euro per år, då de kommande årsbidragen förutses vara endast i storleksklassen 20 miljoner euro. På grund av ränteutgifterna borde lånefinansieringen minskas.
Framtiden för också med sig nya reformer.
– I början av år 2025 övergår arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. I Vasa innebär detta att Österbottens sysselsättningsområde uppstår. Reformens ekonomiska verkningar har inte ännu konkretiserats fullt ut. Målet med reformen är dock att stärka regionernas ekonomi och tillväxt genom att flytta tjänsterna närmare kommunerna och kommunborna så att de bättre svarar mot kommunernas och regionernas behov, berättar Häyry.
Bokslutet för år 2023 behandlas i stadsstyrelsen 28.3 och i stadsfullmäktige 10.6.
Bokslutet är tillgängligt på nätet fredag 22.3 efter kl. 16 i bilagorna till stadsstyrelsens sammanträde.
Bokslutet 2023 i siffror (preliminärt 20.3.2024):
- Årsbidraget ………………………………… 47,6 miljoner euro (2022: 41,6 miljoner euro)
Ändring 2022–2023 ………………………. 6,0 miljoner euro (+14,4 %) - Räkenskapsperiodens under/överskott …. 14,4 miljoner euro (2022: 3,0 miljoner euro)
Ändring 2022–2023 …………………………11,4 miljoner euro (+383,9 %) - Skatteintäkter ……………………………. 188,1 miljoner euro (2022: 333,5 miljoner euro)
Ändring 2022–2023 ……………………… 145,3 miljoner euro (-43,6 %) - Statsandelar ………………………………. 49,1 miljoner euro (2022: 140,2 miljoner euro)
Ändring 2022–2023 ………………………. 91 miljoner euro (-64,9 %) - Lånebestånd e/invånare…………………. 5 110 euro/invånare (2022: 4 800 euro/invånare)
Ändring 2022–2023………………………. 311 euro (+6,5 %) - Investeringar nettoutgifter………………. 46,9 miljoner euro (2022: 43,5 miljoner euro)
Ändring 2022–2023 ……………………. 3,4 miljoner euro (+7,8 %) - Invånarantal 2023 ………………………. 68 969 (2022: 68 170)
Ändring 2022–2023……………………. 952 (+1,4 %) - Stadskoncernens resultat………………. 29,6 miljoner euro (2022: 14,8 miljoner euro)
Ändring 2022–2023 ……………………. 14,9 miljoner euro (101 %)