”Frekvensomformare, precis som mamma lagat” – Vasa är Nordens energihuvudstad

Stämningen i Nordens kuststad Vasa är bokstavligen elektrisk. Över 180 företag inom energibranschen med en omsättning på sex miljoner, en fjärdedel av Finlands hela arbetskraft inom energibranschen, allra flest gröna patent bland de nordiska länderna… siffrorna från Vasas energikluster är häpnadsväckande.

Men som det sägs, för att känna nutiden måste man förstå det förflutna. Berättelsen om Nordens energihuvudstad börjar på andra sidan av Atlanten.

I Henry Fords fotspår

Handel och sjöfart har alltid varit en grundsten för Vasa stad. Inflytande ficks och togs från utlandet. I slutet av 1800-talet reste Wickströms bröder från Vasa till Amerika, och under sin resa träffade de en viss Henry Ford, som blivit berömd för sina bilar.

Det fanns inga bilar i Finland på denna tid, men det fanns gott om båtar i Vasa. Inspirerade av Ford grundade bröderna Bröder Wickströms Motorfabriks Ab som började tillverka båtmotorer. I dess fotspår och delvis på samma plats i Vasa verkar nu ett av Finlands största och internationellt mest framgångsrika företag – Wärtsilä. Det tillverkar bland annat motorer för stora fartyg och andra energilösningar.

En annan betydande roll i historien spelar Strömberg, nuvarande ABB, som på 1940-talet flydde undan kriget från Sockenbacka i Helsingfors till Vasa. Strömberg hade en viktig roll i Finlands elektrifiering efter krigen. Nu är den viktig över hela världen.

”Det går otroligt bra för oss”

Fem år sedan fanns det 160 energiföretag i Vasa, nu ett tjugotal fler. Företagens omsättning har förbättrats med en miljard euro inom samma tid. Det förväntas ytterligare investeringar före utgången av decenniet för nästan två miljarder.

– När stora aktörer investerar vågar mindre göra detsamma. Vi är välkända för att vi sitter på energiomvälvningens vågkam, berättar Vasa stadsdirektör Tomas Häyry om framgången.

Samarbetet med områdets högskolor och företag är starkt. Vasaföretagen utgör 90 procent av energibranschens forsknings- och utvecklingsverksamhet i Finland. I praktiken innebär detta hållbar energiproduktion, smarta nät och mer energieffektiva lösningar för sjöfartsindustrin. Även Wärtsilä utvidgar sitt forsknings- och produktutvecklingscentrum i Vasa allt mer under de närmaste åren.

I Vasa har det skapats en egen lärostig för energibranschen från daghemmen till högskolorna. Den används för att väcka redan små barns intresse för naturvetenskaperna och matematik och få framtidens hopp att fortsätta dagens arbete.

– Om man för 10 år sedan skulle ha frågat ingenjörerna vid Wärtsiläs portar vad de gör, skulle de ha svarat motorer och kraftverk. Nu talas det om utfasning av fossila bränslen. De unga sakkunniga brinner för att skapa en bättre morgondag för de kommande generationerna, berättar Häyry.

Vasa har ännu inte lidit av brist på arbetskraft. Branschen sysselsätter för närvarande 13 000 personer. De anställda kommer huvudsakligen från utlandet, och det syns som ett fördubblat antal internationella boende i staden.

– Vi går ofta i efterkälken i Vasa. När det går bra för resten av Finland har vi det svårt, och tvärtom. Just nu går det otroligt bra för oss, prisar Häyry.

Resten av samhället lider av en nedåtgående ekonomi, vilket leder till att det inte kommer offentliga investeringar i den takt som Vasa och dess företag skulle önska sig.

– När industrin investerar krävs det offentliga investeringar i infrastruktur och till exempel hamnar. Den offentliga ekonomin hjälper oss alltså inte just nu, men än så länge har det inte dämpat tillväxten, konstaterar Häyry.

Hamnen öppnar en rutt med låga utsläpp till världen

På tal om hamnar: Vasas hamn är fortfarande en livlina för staden och företagen som verkar här. Staden har utvecklat hamnens verksamhet och investerat cirka 60 miljoner euro i dess utvidgning under de senaste åren. Bryggorna har förlängts och hamninloppen har breddats för att släppa igenom större fartyg. Det planeras också en djupare farled.

Vasas stolthet är Aurora Bothnia-passagerarfärjan som trafikerar på sträckan Vasa–Umeå, och färjan är en summering av hela energihuvudstadens kompetens och samarbete. Detta världens mest koldioxidsnåla fartyg togs i bruk 2021 och drivs delvis av elbatterier.

Fartygets byggarbete beställdes av rederiet Wasaline, som ägs gemensamt av Vasa och Umeå städer. Nu har Wasaline sålts till det svenska Stena Line, men Aurora Bothnia hålls kvar i städernas ägo. Dess motorer med låga utsläpp har naturligtvis utvecklats av Wärtsilä, som fortfarande äger en av dem.

– Det är en unik situation både för oss och för Wärtsilä att kunna utveckla sin motor och sin verksamhet på ett fartyg som trafikerar 24/7. Samtidigt har vi fått ett effektivare fartyg som har mindre utsläpp och förbrukar mindre bränsle, påpekar Häyry.

Danfoss, som tillverkar frekvensomformare, har också varit med i utvecklingsarbetet och fick för första gången använda teknologin från sin nya iC7-frekvensomriktarserie i en marin miljö.

Tack vare Danfoss frekvensomformare blev fartyget ännu mer energieffektivt och samtidigt fick företaget ett nytt säljargument.

Det behövs frekvensomformare i så gott som alla elektriska apparater från hissar till fläktar och ljus för att göra strömmen lämplig för apparaten och styra motorns effekt. Samtidigt sparas energi när motorn används med den effekt som lämpar sig bäst för respektive behov. I Vasa säger man ”frekvensomformare precis som mamma lagat”.

Det finns flera än hundra små elmotorer ombord Aurora Bothnia. Och alla har en egen frekvensomformare.

– Det finns energikompetens från Vasa i världens alla hörn. När man slår på ljuset från brytaren var som helst i världen finns det alltid teknologi från Vasa inbakat i handlingen, berömmer Häyry.

Mer logistik och förnuftig reglering

För att energiklustret ska fungera krävs det goda logistikförbindelser till världen såväl för människor som för produkter. Nordens energihuvudstad anser att det är viktigt att trygga och utveckla alla transportformer.

– I Vasa har vi utmärkta förutsättningar för en fungerande logistik såväl på nationell som internationell nivå – på land, till sjöss och i luften, säger Anna Måtts-Fransén, logistikexpert vid Vasaregionens Utveckling Ab VASEK.

Inom en radie på tio kilometer finns hamnen, med daglig fartygstrafik till Umeå, en internationell flygplats samt järnvägsförbindelser och viktiga riksleder, såsom riksväg 8, som går längs med finska kusten, och riksväg 3 / Europavägen 12, som åker till Norge via Sverige.

– Inom logistiken måste man alltid se över gränserna, och det har vi gjort redan en lång tid, både med avseende på transportformerna och riksgränserna. Utgångspunkten är de nordiska länderna och därifrån vidare ut i världen. Vi vill stöda huvudlederna från söder till norr och samtidigt stärka öst-västförbindelserna från Finland ända till hamnarna i Norge, fortsätter Måtts-Fransén.

Det kan också minska på utsläppen att kombinera olika transportformer. Ett bra exempel på detta är fartygsförbindelsen till Umeå och anslutningar längs spårvägen till Europa. Den gröna och tåliga leden är ett starkt trumfkort för hela Vasaregionen och dess logistiksystem.

Stadens ledning har ambitiösa hälsningar till statsmakten. Häyry hoppas exempelvis på utvidgning av utsläppshandeln och förnuftig reglering för att främja den gröna omställningen.

– När man väl började begränsa utsläppen blev många förskräckta och oroliga för att hela sjöfarten dör bort. Vi i Vasa började överväga våra möjligheter och utvecklade världens mest koldioxidsnåla fartyg, berömmer Häyry.

Om regleringen ökar i framtiden, är det möjligt att tjurskallarna i Vasa kommer med nya lösningar som revolutionerar energieffektiviteten.

Logistikexpert Anna Måtts-Fransén.

 

Vasa är en del av Innostäder-nätverket. Utvecklingens spetsområden enligt Vasas ekosystemavtal är hållbara och intelligenta energisystem.