Inkeri Julkunen och andra naivister – den finländska naivismen får en egen utställning på Österbottens museum i sommar

Vasabördiga konstnären Inkeri Julkunen (1935–2017) började som självlärd konstnär måla i början på 1970-talet. Naivismen tilltalade henne och kändes mest rätt.

Naivismen är en mångfacetterad stilinriktning, vars teman, stilar och tekniker varierar. Utställningen på Österbottens museum lyfter fram denna konstnärliga inriktning med särskild fokus på Inkeri Julkunens produktion.  Utställningen presenterar konstnärens produktion från 1970- till 1990-tal och omfattar framför allt målningar i olja och akryl samt en del skulpturer.

Utöver Julkunens egen produktion ger utställningen en inblick i den finländska naivismens mångfald med målningar av landets främsta naivister såsom Martti Innanen (1931–2014), Alice Kaira (1913–2006), Lea Kauppi (1917–1999), Pirkko Lepistö (1922–2005) och Tuomas Mäntynen (1932–2024). De representerar alla den tidsepok då naivismen fick fotfäste i Finland.

Skildrade omgivningen med värme

Inkeri Julkunen föddes i Vasa år 1935 och tillbringade största delen av sitt liv i Karperö med sin make Mikko Julkunen som var fotograf. När hon var omkring 30 år gammal började hon måla som självlärd, först med oljefärger och senare med akryl. Motiven hittade hon i sin närmiljö, och hon målade dem ur minnet, utifrån skisser eller genom direkta observationer. Ibland använde hon även sin makes kamera som hjälp.  Eftersom Julkunen ofta skildrade sin närmiljö har bekanta stadsvyer i Vasa och miljöer från Karperö bevarats i hennes verk.

I Julkunens verk skildras förutom stadsvyer även vardagssysslor, vänner och ibland även okända förbipasserande. Till exempel i verket Närbutik (1977) skildras Ann-Mari Lammios kolonialvaruaffär i Vasa.  Det här är ett verk som konstnären fick mycket beröm för. Det ansågs att hon fångade en förfluten tid genom en slags naivistisk realism.

Djur var en viktig del av Inkeri Julkunens liv, och hon målade både familjens och grannskapets djur. Verken Svarta lammet (1988) och Mirre (1986) visar hennes kärlek till djur samt noggranna observation av detaljer.

Samtida konstnärer

Naivisterna är ofta självlärda, precis som Inkeri Julkunen, men inriktningen är inte begränsad till någon utbildningsbakgrund. Gemensamt för dem är ett mänskligt, varmt och ibland melankoliskt grepp om livet.  Naivismen kan samtidigt både vara lekfull och ta ställning i samhällsfrågor.

Skildringar av vardagen förekommer ofta inom den naivistiska målarstilen. Hus och hem är också återkommande teman. I verken är byggnaderna ofta centralt placerade nära förgrunden på ett frontalt sätt som är typisk för naivismen. Man närmar sig många hus längs en stig. Skildringar av vardagen syns också i   Martti Innanens, Lea Kauppis ja Pirkko Lepistös verk, även om Innanens skildringar av folklivet ofta har en mer satirisk och humoristisk ton än Julkunens.

”Jag är en naivist, och kommer troligen också att förbli det”

Inkeri Julkunen deltog i flera grupputställningar i hemlandet från och med år 1972. Hennes första separatutställning visades 1977, och under åren 1989–1993 deltog hon i utställningen Naivistit Iittalassa. Därtill visades hennes verk på grupputställningar i Sverige, bland annat i Malmö, Sundsvall och Örnsköldsvik. Hon hörde till flera föreningar och konstnärsförbund, såsom Vasa Konstnärsgille, Österbottniska Konstnärsförbundet, Taiteilijaseura Botnia och Målarförbundet.

Julkunens tidiga verk har något mer dämpade färger, medan de från 1980-talet är mer färggranna och innehåller en hel del komplementfärger. Konstnären var tydligt fascinerad över himlens skiftande ljusförhållanden och färger.  Enligt henne var målningarna ”till hälften sanning och till hälften fantasi”. Verken som visas på utställningen är föreställande, och bland dem finns några som särskilt utmärker sig genom sin betoning på fantasi. Julkunen sökte sin egen väg någonstans i gränslandet mellan konst och verklighet. Som hon själv uttryckte det: ”Jag är en naivist, och jag kommer troligen också att förbli det”.

Information om verken tas fortfarande emot

Naivismen har inte tidigare presenterats som konstnärlig inriktning i större omfattning på Vasa museer.  Vid museerna inleddes år 2024 ett kartläggningsarbete av Inkeri Julkunens produktion.  Museets samlingar innehöll sedan tidigare åtta verk, och genom kartläggningen hittades ytterligare ett betydande antal verk. Det är sannolikt att det finns fler verk som ännu inte har lokaliserats.  Information om Inkeri Julkunens verk tas fortfarande gärna emot – kontakta amanuens Janna Sirén, janna.siren@vasa.fi.

Utställningen pågår 7.6-19.10.2025 på Österbottens museum.