”Rankas” och Sandås – Tidens vingslag i en föränderlig bygd

Deltagare:

Kristina Ahlbäck, Roger Ahlbäck, Fredrik Björk, Camilla Cederberg, Åsa Heinonen, Bo-Ingmar Karlsson, Krister Knutar, Ida Kålax, Håkan Niemi, Sarianna Nikkola, Hannu Paloposki, Ann-Cathrin Remahl, Carina Sahlberg, Henrik Sandback, Gallina Sandås, Johan Skjäl, Nina Spåra, Annika Svahn-Niemi, Tapani Tikkala, Bengt Vestlund och Ingela Ågren

Där vägarna tar slut ligger Rankas – en by som en gång sjöd av liv och arbete. Beläget i svenska Österbotten befolkades Rankas av nybyggare på 1700-talet, som med envishet och flit formade en levande jordbruksbygd. Under följande sekel fortsatte utvecklingen då marken odlades mer intensivt och byn blomstrade. Generation efter generation plöjde marken, skördade sådden och levde sina liv i takt med naturens rytm.

Rankas utveckling speglar den allmänna utvecklingen på landsbygden i Österbotten – från nybygge och jordbruk till avfolkning och urbanisering. Vägarnas betydelse för byarnas överlevnad var central; när huvudvägnätet förbättrades blev det enklare att söka arbete på annan ort, och allt fler valde att flytta. På 1970-talet hade utflyttningen från Rankas tagit fart, i likhet med många andra avlägsna byar. Skolor stängdes, butikerna slog igen och de små och avlägsna byvägarna föll i glömska. I dokumentärfilmen ”Där vägarna tar slut” från 1983 skildras denna utveckling, där Rankas en gång livfulla bygd gradvis avfolkats.

Fotoutställningen fångar inte bara förfallet utan också den ofrånkomliga förändringen som präglat bygden. En övergiven byväg slingrar sig från Rankas till Sandås, kantad av minnen i form av husgrunder, förvildade trädgårdar och omvandlade åkrar. På våren speglas de sista spåren av svunna tiders vardagsliv i det fuktiga ljuset, medan höstens löv sveper in det förflutna i en stillsam värdighet.

I Sandås, som ligger vid riksvägen, har nya generationer övertagit marken. Här präglas byn av sitt historiska arv, där sekelgamla smedjor, lador och stugor vittnar om byarnas gemensamma traditioner. Samtidigt finns här en tydlig framtidstro, där det gamla och det nya samexisterar i harmoni. Dessa byar har inspirerat litteraturen; författaren Ann Holm-Mörn skrev romanen ”Fabriken” om sin mormors mor, Maria Nyholm, som i början av 1900-talet flyttade från Rankas för att arbeta på Oravais fabrik.

Naturen tar tillbaka, men människan anpassar sig. Idag har Rankas antagit en ny roll – en plats där ekologiskt odlade aroniafält sträcker sig mot horisonten och där Nykarleby stad planerar en vindkraftspark med förnybar energi. Det är en del av den utveckling som ständigt omformar landskapet och visar att jorden fortfarande brukas, om än med nya metoder och syften.

Fotokursen, ledd av Johan Geisor, har genom denna utställning velat fånga just detta – det förgängliga, det bestående och det ständigt föränderliga. Den rustika estetiken i nötta dörrar, flagnande färg och övergivna föremål är inget annat än uttryck för livets gång. Allt faller sönder, men ur det växer något nytt. Vi lever omgivna av bevis på vår tidsbestämda existens. Varje föremål förändras, muterar enligt sin egen rytm. Och är det inte just detta som gör det så förtrollande? – Allt är i rörelse, i ett evigt kretslopp av förfall och förnyelse. Kanske är det däri skönheten ligger?