Förbigå menyn

Artikelkategorier: Nyheter

Vasa litar på framtiden och tillväxt – skattehöjningar föreslås inte

Publicerad: 23.10.2025

Vasa stads budgetförslag för 2026 bevarar Vasa som en stark och växande stad oberoende av konjunkturen och den globala osäkerheten. Skattesatserna föreslås inte höjas nästa år.

Både den nationella och den internationella ekonomiska osäkerheten fortsätter och avspeglar sig också på den kommunala ekonomin. Arbetslöshetssituationen orsakar kostnadsökningar samt minskningar i skatteinkomster i kommunerna. Enligt Kommunförbundets ekonomibarometer stiger kostnaderna för den kommunala ekonomin nästa år med 170 miljoner euro och en fjärdedel av kommunerna upplever ett höjningstryck på skatteprocenten.

– Trots osäkerheten är Vasa attraktivt, eftersom de senaste årens befolkningstillväxt har varit på en rekordhög nivå. Den största delen av tillväxten utgörs av invandring. Vi är en internationell stad, vilket syns alltmer i allt vad vi gör. Vårt mål är också att få internationella företag och sakkunniga att etablera sig i Vasa. För det här behövs givetvis arbetsplatser och bostäder, vilka vi vill satsa på genom företagssamarbete, planläggning och byggprojekt, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Arbetslöshetsgraden håller på att öka, även om situationen i Österbottens sysselsättningsområde ändå är bättre än i många andra områden.

– Det svaga konjunkturläget tynger kommunernas ekonomi allt mer efter AN-reformen. Långa fortgående arbetslöshetsperioder ökar kommunernas andel av arbetslöshetsförmånernas finansiering. Stadens ekonomi belastas dock ännu mer av social- och hälsovårdsreformen, och i anslutning till den vårdposterna och tomma vårdlokaler. Staden är starkt av den åsikten att att utredarnas förslag till statsandelsreform bör genomföras, säger ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio.

År 2026 kortfattat i siffror

För räkenskapsåret 2026 eftersträvas ett positivt resultat utan skattehöjningar, dvs. att inkomstskattesatsen ska hållas på 8,4 procent. Ekonomiska utmaningar medförs av vårdposterna, kommunbranschens lönelösningar, prishöjningar, tömningen av verksamhetslokaler, investeringstryck, utvecklingen inom sysselsättningen samt nya lagstadgade uppgifter utan tillräcklig finansiering.

– En svag länk i stadens ekonomi är den interna finansieringens otillräcklighet i förhållande till investeringarna och en stor koncernskuld. Staden måste förbereda sig på räntekostnaderna med en tillräckligt stor buffert, och nya investeringar som inte är helt nödvändiga är det skäl att genomföra efter de stora hamn- och förbindelsevägsinvesteringarna. Fullmäktiges önskan om att konstisbanan ska färdigställas har ändå beaktats i budgetförslaget, säger Raunio.

Statsandelarna förväntas nästa år uppgå till cirka 62 miljoner euro (2025: 56 miljoner euro) och skatteinkomsterna till cirka 190 miljoner euro (2025: 181 miljoner euro). På dessa inverkar bland annat befolkningsutvecklingen, indexförhöjningen, vårdposterna och löneinkomsternas utveckling.

– Staden strävar efter ett positivt resultat utan skattehöjningar, vilket är möjligt tack vare balanseringsprogrammet för ekonomin och marknadsräntornas nedgång. Skatteinkomsterna förutspås växa rejält, både nationellt och regionalt sett, jämfört med innevarande år. Det här beror delvis på bedömningen att konjunkturerna förbättras. Det är ändå skäl att bereda sig på att skatteinkomsternas utveckling kan bli svagare än prognostiserat, fortsätter Raunio.

Stadens verksamhetsutgifter uppskattas år 2026 till ca 358 miljoner euro och verksamhetsbidraget till 221 miljoner euro.  Jämfört med år 2025 är ökningen 4,2 och 7,5 procent.  Verksamhetsbidraget växer snabbare än verksamhetsutgifterna på grund av tomma lokaler och de inkomstförluster det förorsakar.

Verksamhetsintäkterna förväntas bli ca 135 miljoner euro, vilket är 1,7 procent mindre än år 2025.

Sektorernas ekonomiska utsikter

Inom den grundläggande utbildningen ökas kostnaderna av lagändringar om stöd för lärande och av ett ökat antal årsveckotimmar. Förnyelsen av stödet för lärande har också inverkningar på ordnandet av gymnasieutbildning samt det enhetspris som utbildningsanordnarna får. Inom småbarnspedagogiken höjer övergången till nivålönesystemet lönekostnaderna, och pensionsavgångar samt de striktare kompetenskraven som träder i kraft 2030 utgör också en utmaning.

Vasas museer förbereder en flytt av samlingarna till ett nytt samlingscenter. Projektet är planerat till åren 2026–28.

Stadsmiljösektorns inkomster är totalt 92,5 miljoner euro, varav de största inkomsterna utgörs av hyror för byggnader (41,5 miljoner euro), arrenden (13,5 miljoner euro), vatten- och avloppsvattenavgifter (17,3 miljoner euro) samt försäljningsvinster från fast egendom (1,5 miljoner euro).  När det gäller fastigheter och verksamhetslokaler skapar de lediga social- och hälsovårdsfastigheterna utmaningar i form av minskade hyresintäkter samt kostnader som uppstår vid eventuella rivningar.

– Staden bereder sig också för en ökad arbetslöshet. Den syns i utbetalningen av arbetslöshetsförmånerna med en fördröjning. Vasas andel av kostnaderna för sysselsättningstjänsterna och avgifterna för arbetslöshetsförmånerna kostar sammanlagt staden cirka 16 miljoner euro, säger Raunio.

För den inkluderande budgeteringen har 30 000 euro reserverats för nästa år, av vilket 15 000 euro kommer från stadsstyrelsens anslag och 15 000 euro från Green Leaf-årets prispengar.

Investeringarnas jackpot-år – en stor mängd lärmiljöer blir klara

Flera projekt som behandlats tidigare blir klara nästa år eller påbörjas. Till exempel konstisbanans kylteknik genomförs och utvecklingen av Vöråstans verkstadsområde fortsätter med planering. Totalt investerar Vasa nästa år för ungefär 64 miljoner euro.

– Flera byggprojekt färdigställs nästa år, då bland annat Kasernområdets daghem och Palosaaren päiväkoti, volymelementet i Merikart samt utvidgningen av Isolahden koulu färdigställs. De här förbättrar arbets- och lärmiljöerna, berättar Raunio glatt.

De största investeringarna 2026:

  • Hamnområdet (Ro-ro-ramp), 5,6 miljoner euro (2027: 10,5 miljoner euro).
  • Grundläggande renovering av byggnader, 7,5 miljoner euro.
  • Palosaaren päiväkoti 3,5 miljoner euro, Kasernområdets daghemsbyggnader 2,7 miljoner euro, utvidgning av Isolahden koulu 5,53 miljoner euro.
  • Vattenledningar och avlopp 3,97 miljoner euro, vattenrening 6,4 miljoner euro och rening av avloppsvatten 1,17 miljoner euro.
  • Gator (bl.a. sanering av Postgatan, Radiovägen, Flygaregatan och Teräsgränd, Spelgatan och Kuttergatan färdigställs, Lärkträdvägens underfart förnyas), totalt 6,25 miljoner euro.
  • Hållbar mobilitet (reparation av det nuvarande nätet, cykelparkering, förnyande av fotgängar- och cykelbron till Vasklot) 2 miljoner euro.
  • Konstisbanans kylteknik, 1,8 miljoner euro för åren 2026–2027.
  • Förbättring av Riksväg 8, 500 000 euro (2027–2029: ca 6 miljoner euro/år).
  • Planering av Vöråstans verkstadsområde, 200 000 euro (2027–2029: gatubyggande 10 miljoner euro).
  • Ärendehanteringsservicen utvecklas och koncentreras, 450 000 euro (2027: ca 250 000 euro).

Även i koncernförvaltningen investerar man i framtiden.

– Koncernbolagen är en central del av Vasas hållbara tillväxt och byggande av förtroende. Genom dem genomförs betydande investeringar, som t.ex. Vasa Elektriskas projekt för el- och fjärrvärmenät, Stormossens bioavfallsreaktorprojekt och Pikipruukkis projekt för nybyggnad i Travdalen. Samtidigt bereder vi oss för förändringar i verksamhetsmiljön, t.ex. lagstiftningsreformen som påverkar inhouse-bolagens ställning, säger Raunio.

Vasa vill växa på ett hållbart sätt

Vid slutet av året får Vasa en ny strategi för de följande fyra åren. I strategidiskussionerna har  målet med hållbar tillväxt och stärkande av ekonomin fortfarande betonats.

– Tillit till framtiden, både när det gäller ekonomin och även annars, har en nyckelroll när vi skapar en hållbar tillväxt, attraktivitet och livskraft. Vi vill också vara en föregångare för andra när det gäller allt annat Vasa kan vara än bara en stad bland andra, sammanfattar Häyry utsikterna för de kommande åren.

Nyckeltal 2026

  • invånarmängd över 71 000
  • räkenskapsperiodens resultatprognos 192 000 €
  • verksamhetsutgifter 358,1 mn €
  • verksamhetsbidrag 220,8 mn €
  • skatteinkomster totalt 190 mn €
  • inkomstskattesatsintäkten 16 mn €
  • statsandelar 61,7 mn €
  • intern finansiering av investeringar 58,2 %
  • lånestock 5 509 €/invånare
  • samlat överskott 354 €/invånare

Föreslagna skattesatser (%)

  • inkomstskattesats 8,4
  • allmän fastighetsskatt 1,25
  • fastighetsskatt för mark 1,30
  • byggnad för stadigvarande boende 0,50
  • övrig bostadsbyggnad 1,10
  • kraftverk 3,10
  • obebyggd byggplats 4,00

 

Budgeten behandlas i stadsstyrelsen 27.10 och i stadsfullmäktige 10.11.
Budgetförslaget publiceras i bilagorna till stadsstyrelsens sammanträde 23.10 före dagens slut.