Underhållsklassificering av grönområden

Grönområdena i Vasa stad är indelade i olika underhållsklasser enligt den nationella underhållsklassificeringen för grönområden (RAMS), baserat på områdets användningsändamål, användare, naturförhållanden samt kvalitets- och kostnadsmål för grönområdet. Underhållsklassificeringen definierar kvalitetsnivån enligt vilken området underhålls. Underhållsnivån och underhållsmetoderna varierar avsevärt mellan olika underhållsklasser. Till exempel kräver högklassiga anlagda grönområden i staden dagligt underhåll, medan närskogar underhålls med några års mellanrum. Indelningen baserad på underhållsklassificeringen av grönområden används i städer och kommuner i Finland som har en professionell organisation inom grönsektorn.

R ANLAGDA GRÖNOMRÅDEN

Anlagda grönområden är olika typer av parker, torg, gårdsområden, kyrkogårdar, trafikgrönområden samt grönområden för motion, lek och andra specifika aktiviteter. Anlagda grönområden är slitstarka och har planterad och naturlig växtlighet, belagda gångar samt konstverk, strukturer, utrustning, möbler och apparater.

R1 GRÖNOMRÅDE MED SPECIELLA VÄRDEN

Grönområden med speciella värden är högkvalitativt byggda med material av hög standard. De är särskilt värdefulla på grund av trädgårdskultur, trädgårdskonst, kulturarv och historiska särdrag, vilket påverkar stadsbilden betydligt och ger användarna upplevelser.

Grönområden med speciella värden inkluderar värdefulla stadsparker, torg och trafikgrönområden, historiskt värdefulla miljöer, plantering kring representativa byggnader, gårdar och ingångar samt hjältegravsområden.

Dessa områden kräver daglig, regelbunden och effektiv skötsel.

R2 BRUKSGRÖNOMRÅDE

Bruksgrönområden är delar av grönområden reserverade för gång- och cykelleder samt motion, lek och specialfunktioner. Underhållsarbetet följer en säkerhetsdokumentation specifik för platsen, och vinterunderhåll sker enligt klassificeringar.

Typiska bruksgrönområden är:

• gång- och cykelvägnätverk som inkluderar parkgångar
• lekplatser och -områden
• parkområden och parkskridskobanor
• motions- och näridrottsplatser
• trafik-, funktions- och evenemangsparker
• badstränder och badplatser
• mattvättplatser
• hundparker
• odlingslotter och stadsodlingsområden
• kyrkogårdar

Sport- och spelplaner samt prestationsområden tillhör inte denna underhållsklass.

R3 GRÖNOMRÅDE FÖR REKREATION

Grönområde för rekreation är grönområden i stadsmiljö och tätorter som är till för invånarnas rekreation. De kan innehålla mångsidig växtlighet och strukturer som vattenbassänger, broar, trappor och andra konstfulla konstruktioner. Områdena är avsedda för avkoppling, trivsel, social interaktion, rekreation och naturupplevelser under olika årstider. Dessa områden hålls säkra, rena och skräpfria.

• stadsparker, torg
• grönområden och vistelseytor vid torg och gårdar
• strandgrönområden
• gatuträdplanteringar
• planteringsbassänger
• intensivt skötta naturlika dagvattenstrukturer, såsom kanaler och bassänger

R4 GRÖNA SKYDDS- OCH ÖVERGÅNGSOMRÅDEN

Gröna skydds- och övergångsområden utgör gränsområden mellan byggda och naturliga miljöer, ofta i tätorter, som erbjuder syn-, ljud- och dammskydd. Dessa områden utgör ett skiktat och mångsidigt livsmiljöutrymme för organismer och växtlighet. Skötseln sker enligt användnings- och skötselplanen, och områden hålls skräpfria.

Typiska områden är:

• skydds- och kantzoner med huvudsakligen naturlig växtlighet
• naturlika dagvattenområden, såsom öppna diken, bäckar, våtmarker och dammar

A ÖPPNA GRÖNOMRÅDEN

Öppna grönområden är naturliga eller skapade ängar och fält. Växtligheten kan vara naturlig, odlad eller bestå av främmande arter och innefatta kantzoner och öar av träd och buskar. Områdena kan också innehålla strukturer, utrustning och apparater, vars säkerhet övervakas regelbundet. Målet för dessa områden är att främja biologisk mångfald, och skötseln fastställs i skötselplaner och genomförs genom exempelvis betning och säsongsbetonad slåtter.

A1 ÄNG MED SPECIELLA VÄRDEN

Ängar med speciella värden är särskilt viktiga och värdefulla på grund av sitt landskap, kulturarv och biologiska mångfald. Skötseln av dessa ängar utförs enligt specifika skötselplaner.

A2 ÄNG FÖR REKREATION

Ängar för rekreation är en del av rekreationsområden, parker, gårdar samt kultur- och arvlandskap. Växtligheten på de här ängarna består av odlade och/eller naturliga växter. Dessa ängar erbjuder möjligheter för friluftsliv, aktiviteter, vila och social interaktion. Skötsel syftar till att upprätthålla områdets säkerhet och renlighet genom slåtter eller krossning, enligt en skötselplan, 2–4 gånger per växtsäsong.

A3 LANDSKAPSÄNG

Landskapsängar är en del av rekreationsområden, parker, trafikgrönområden, kultur- eller arvlandskap. De är öppna eller halvöppna landskapsområden där växtligheten främst består av örtartade naturliga växter. Gångstråk kan klippas för att styra rörelse i landskapsängar. Skötseln sker genom slåtter eller krossning 1–2 gånger per växtsäsong.

A4 ÖPPET OMRÅDE

Öppna områden är ofta åkermark som tagits ur bruk vid infartsvägar och vägar i tätorter, samt öppna områden i skogar och under kraftledningar. Även sjölandskap, strandängar, å- och sjölandskap samt utsiktsplatser räknas som öppna områden. Rekreationsanvändningen av dessa områden är begränsad, och skötseln består främst av röjning och krossning 1–5 års intervall.

A5 LANDSKAPSÅKER

Landskapsåkrar är en del av rekreationsområden, parker eller odlingslandskap och berikar tätortens landskapsbild. På landskapsåkrar odlas ett- eller fleråriga nytta- och landskapsväxter. Till landskapsåkrar hör också odlingslotter och stadsodlingsområden som bearbetas årligen med jordbruksmetoder. Skötseln sker genom god jordbrukspraxis, vattenvård och planerad växtföljd, medan kantzonerna säkerställer biologisk mångfald och invasiva arter avlägsnas regelbundet.

M SKOGSOMRÅDEN

Skogar är områden täckta av träd, kännetecknade av naturlig busk- och undervegetation. Skogar har stor betydelse för landskapet och den biologiska mångfalden. De erbjuder upplevelser, möjligheter för friluftsliv och rekreation, och allemansrätten tillåter bär- och svampplockning. Skogar är också en utmärkt lärmiljö för människor i alla åldrar om växter och djur i naturen.

M1 SKOG MED SPECIELLA VÄRDEN

Skogar med speciella värden är speciella skogsområden i eller utanför tätorten, och de är viktiga och värdefulla på grund av landskap, kultur och biologisk mångfald. Dessa skogar kan höra till andra underkategorier av skogsområden. Skogar med speciella värden är ofta inte skyddade och används sällan för rekreation.

Skogar med speciella värden kan vara miljöer enligt skogslagen inom detaljplaneområden, tätvuxna skogar och snår med värdefull fauna, landskapsmässigt värdefulla strandskogar, planterade ädellövskogar, skogsarboretum, trädparksområden samt skogsområden som innehåller fornlämningar eller befästningsstrukturer med militärhistoriskt värde.

Planeringen av skötseln av dessa skogar tar hänsyn till områdets särskilda karaktär och användarnas behov, och styrs av platsanpassade skogsplaner.

M2 NÄRSKOG

Närskogar ligger nära bostadsområden och används dagligen. De har bra nätverk av gångvägar och stigar. Skötsel fokuserar på att bevara naturvärden, växtlighet, renlighet, säkerhet och trivsel. Närskogar kan ha konstruktioner och möbler, vars underhåll övervakas regelbundet. Träd- och växtvård utförs vart 3–5–10 år.

M3 SKOGSOMRÅDE FÖR REKREATION

Skogsområden för rekreation ligger nära eller något längre bort från bostadsområden och används för friluftsliv, vandring, motion, bär- och svampplockning samt rekreation. De kan ha olika strukturer såsom eldstäder och välskötta nätverk av stigar och skidspår. Skötsel fokuserar på trädens livskraft, förnyelse samt landskapets och naturens mångfaldsvärden. Säkerheten för rekreationsrutter och skidspår upprätthålls. Träd- och växtvård utförs vart 5–10–20 år.

M4 SKOGSOMRÅDE MED SKYDDSFUNKTION

Skogsområden med skyddsfunktion är belägna mellan bostadsområden och olika störande verksamheter, såsom trafikleder och industrianläggningar. Skogen skyddar bland annat mot partiklar, damm och buller. De ger insynsskydd och fungerar som en zon som dämpar vind- och snöproblem. Skogsområden med skyddsfunktion används i liten utsträckning för rekreation; området saknar vanligtvis leder eller anläggningar för friluftsliv. Målet med skötseln är att bevara trädens och övrig växtlighets livskraft och skiktning. Med ett intervall på 5–20 år säkerställs att vegetationen förblir flerskiktad, vilket också upprätthåller skyddseffekten samt hälso- och säkerhetsaspekterna.

M5 PRODUKTIV SKOGSMARK

Produktiva skogsmarker är belägna utanför stadsstrukturen. Det finns ekonomiska avkastningsförväntningar på produktiva skogar. Målet med skötseln är att skogen ska ge en hållbar god avkastning samtidigt som dess biologiska mångfald bevaras.

KOMPLETTERANDE KLASSER

S SKYDDSOMRÅDEN

Skyddsområden är områden fastställda i lagar, förordningar eller beslut av statsrådet, ministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) eller annan myndighet, där det finns skyddade naturvärden. Ett skyddsområde kan också vara en plats som skyddas enligt fornminneslagen, där konstruktioner eller deras rester är bevarade, samt fredade fasta fornlämningar om de anses vara områdesmässiga objekt. Ett skyddsområde kan även vara skyddat genom markägarens eget beslut eller annat beslut. Målet med skyddsområdenas skötsel är att säkerställa bevarandet av arter och naturtypernas mångfald samt att bevara nationallandskapet, kulturarvet, rekreations- och utflyktsområden eller andra särskilda och skyddsvärda värden.

X OMRÅDEN SOM GENOMGÅR ÄNDRAD MARKANVÄNDNING

Områden som genomgår ändrad markanvändning är områden som enligt general- eller detaljplan är avsedda för byggande eller påverkas av byggnation. Skötsel syftar till att förbereda växtligheten för framtida användning, så att den växtlighet som ska bevaras förblir livskraftig trots förändringarna orsakade av byggande. Till exempel kan träd gallras för att vänja de bevarade träden vid förändrade vindförhållanden och ökad ljusmängd.

X UNDERKLASSER

Rx Ett område som genomgår ändring men bevaras i det anlagda grönområdet
Ax Ett område som genomgår ändring men bevaras i det öppna grönområdet
Mx Ett område som genomgår ändring men bevaras i skogsområdet

P RENLIGHETSKLASSIFICERING AV GRÖNOMRÅDEN

Renlighetsklassificeringen av grönområden bestämmer intensiteten och nivån av renhållning som eftersträvas, med hänsyn till områdets allmänna utseende. Klassificeringen fungerar som ett självständigt system.

• P1 Dagligen (må-lö)
• P2 Arbetsdagar (må-fr)
• P3 Veckovis (3 ggr/vecka)
• P4 Veckovis (2 ggr/vecka)
• P5 Veckovis (1 ggr/vecka)
• P6 Månatligen
• P7 Årligen

(Obs! Separata avtal görs för renhållning under vinterperioden samt på söndagar och helgdagar.)

Källa: Viherympäristöliitto ry. (2020). Viheralueiden kunnossapitoluokitus RAMS 2020. Viherympäristöliiton julkaisu nro 67