Förbigå menyn

Artikelkategorier: Uutiset

Iståndsättningen av glasmålningen i minneshallen i Österbottens museums inleds

Publicerad: 20.7.2022

Fönstret i minneshallen i Österbottens museum pryds av Henry Ericssons glasmålning Fosterlandet. Den över 90 år gamla glasmålningen behöver iståndsättas och arbetena inleds i slutet av juli. Medan iståndsättningen pågår kan museibesökarna inte se målningen.

I minneshallen i Österbottens museum ingår den fantastiska glasmålningen Fosterlandet som har skapats av konstnär Henry Ericsson (1898-1933) och utförts av Salomo Wuorios dekorationsmålningsfirma.

Reparationsarbetena på den över 90 år gamla glasmålningen inleds måndag 18.7.2022. För arbetena på att iståndsätta glasmålningen svarar Lasipaja Marjut Kalin. Inför iståndsättningen lösgörs glasmålningen och transporteras till Marjut Kalin-Eloahos arbetsrum för att konserveras.

– I detta konserveringsarbete repareras glasmålningspanelerna och då följs huvudprinciperna för konservering. Syftet med konserveringen är att säkerställa att vårt gemensamma kulturarv bevaras för kommande generationer. Vi gör bara det absolut nödvändiga, varken mer eller mindre, säger Marjut Kalin-Eloaho som ansvarar för iståndsättningsarbetet.

Kalin-Eloaho har gedigen erfarenhet av konservering av historiskt betydelsefulla glasmålningar. Hon har bl.a. konserverat blyglasarbeten i Tammerfors domkyrka och Mariehamns kyrka samt flera andra glasmålningar i finländska kyrkor.

Konservering av en glasmålning kräver noggrann dokumentation

Glasmålningen i fönstret på minneshallens västra sida är i ursprungligt skick, och det kan ses att den under årens lopp har blivit nött på sina ställen. Även läget i närheten av havet har påverkat glasmålningens nuvarande skick.

– På glasmålningarnas ytor kan man se spår av kondensvatten, och de har under årens lopp avsatt sig på glasmålningens yta. Största delen av glasmålningens ytor är målade och på den skrovliga ytan fäster sig smuts särskilt hårt. I glaset finns förändringar på ytan och partier som inte längre är klara. Så här nära havet kan man också se vilken effekt salt har på ytorna, säger Kalin-Eloaho.

Till konserveringen anknyter i väsentlig grad en noggrann dokumentering av verken. Med hjälp av dokumenteringen säkerställs att verket bevaras så gott som i ursprungligt skick och dokumenteringen stöds också med visuellt material.

– En noggrann dokumentering ger också en möjlighet att vid behov reproducera eller kopiera en glasmålning. Konserveringsåtgärderna är sådana som vid behov ska kunna avlägsnas och arbetet återställas i ursprungligt skick, berättar Kalin-Eloaho om processen.

Syftet är att iståndsättningsarbetena på glasmålningen ska bli klara i september 2023. Då spannmålssilorna intill Österbottens museum har rivits, monteras glasmålningen på sin plats igen. De vibrationer som arbetena med att riva silorna orsakar, kunde skada glasmålningen.