Lyckan åter på en bra nivå - redan fjärde gången Vasaborna besvarade enkäten

På skalan 0–100 blev talet för lycka 72,6. Det fanns en statistiskt betydande skillnad mellan könen:

– Bland männen är lyckan tydligt lägre än bland kvinnorna. Resultatet motsvarar inte andra finländska undersökningar, även om kvinnornas lycka ofta är högre än männens. Samplet är knappast särskilt representativt för männen i Vasa, tror professor emeritus Markku Ojanen, som forskar i lycka.

Männen som besvarade enkäten var lyckligare för 5 år sedan, så svaren gör att männen verkar mer missnöjda i nuläget.

Av dem som svarade var 77 % kvinnor. Åldersfördelningen är däremot rätt jämn och språkfördelningen motsvarade också väl språkfördelningen i Vasa. Enkäten genomfördes som en öppen webbenkät och den besvarades av 1058 Vasabor.

Framtidstro och kontroll över den egna lyckan

Av dem som svarat tror 51 % att livet utvecklas till det bättre, och om fem år uppskattas lycklighetstalet vara 77,5/100.

– Resultaten är mycket likartade vare sig man frågar om lycka, nöjdhet eller välmående. Värdena lutar tydligt åt det positiva hållet. Enligt Vasaborna ligger lyckan i ens egna händer snarare än i utomstående företeelser och även värdena för hoppfullhet var höga, konstaterar Ojanen.

Lyckoenkäten genomfördes första gången år 2020, vilket var coronaepidemins första år. Sedan dess har världssituationen varit turbulent. Ojanen tror att Vasaborna har lyckats hålla den mentala balansen, trots den motsägelsefulla samtiden.

– Vasaborna accepterar sig själva och tror på kontrollen över sina liv – Vasaborna saknar den dåliga självkänslan som ofta förknippas med finländare!

Vad gör Vasaborna lyckliga?

– Medlen för lycka är mycket likartade år från år. Det finns en tydlig bild av vad människorna ser som fördelaktigt. Det populäraste svarsalternativet har varje år varit ”Genom att inse att lycka handlar om mycket små stunder av lycka, som dyker upp allt emellanåt”, sammanfattar Ojanen enkätresultaten.

Enligt undersökningen är Vasaborna nöjda framför allt med sina parrelationer. Även boendenivån och livsmiljön uppskattas. Andelen frivilligarbete och idrott har ökat efter coronan.

Man frågade om lyckotjuvar som har en försvagande effekt på lyckan och om deras förekomst och inverkan på lyckan.

– Andelen som upplevt lyckotjuvar var i stort sett likadan som år 2022. Fortsättningsvis upplevs smärta och värk, överkänslighet, effektivitetskrav och tunga förluster som de vanligaste lyckotjuvarna bland dem som svarat. Däremot är våld, otrygghet i barndomen, orättvisor i vuxenlivet, överdriven blyghet och ekonomiska svårigheter faktorer som sänker upplevelsen av lycka.

Förebygg ensamhet med fler mötesplatser

I lyckoenkäten frågade man hur Vasaborna vill främja samhörigheten, samverkan och den sociala gemenskapen i staden så att ingen behöver vara ensam. Bland svaren framkommer intresse för evenemang och möjligheter för alla att träffas.

– Det fanns en tydlig efterfrågan på avgiftsfria evenemang såsom konserter, allsångsstunder, teater- och museidagar. Många föreslog också fler möjligheter till frivilligarbete och mötesplatser. Det är viktigt med deltagande och engagemang när man ska bygga upp en social gemenskap. En intressant aspekt bland svaren var att man såg språkmuren mellan finsk- och svenskspråkiga som ett hinder för social gemenskap och man gav många goda råd för hur man ska bryta muren, säger Vasa stads ansvariga välfärdssakkunniga Rebecca Åkers, som har sammanställt de öppna frågorna i enkäten.

Den lyckligaste staden i världens lyckligaste land

Enligt FN:s senaste lyckorapport är Finland åter världens lyckligaste land. Finland ligger på första plats för sjunde gången i följd. Vasa siktar på att bli den lyckligaste staden i världens lyckligaste land.

Målsättningen är inskriven i stadens strategi och man arbetar kontinuerligt med att främja invånarnas lycka. I lyckoenkäten utreds också invånarnas nöjdhet med stadens tjänster och resultaten kommer att användas vid utvecklingen av servicen.

– Eftersom det fanns en tydlig svacka i lyckoenkäten år 2022, var det i augusti lägligt att påbörja Ett år med goda gärningar. Syftet är att uppmuntra invånarna att göra goda gärningar och att uppmärksamma hur man kan öka lyckan genom att hjälpa och glädja andra eller genom att ta hand om miljön. Till exempel daghemmen, skolorna och läroanstalterna har haft fina projekt kring temat goda gärningar, gläds kommunikations- och marknadsföringsdirektör Leena Forsén.

Bakgrund och information om undersökningen:

Undersökningen gjordes som en öppen webbenkät 5.10-5.11.2023 på finska, svenska och engelska. Enkäten besvarades av 1058 Vasabor i olika åldrar. Undersökningen genomfördes som en webbenkät, vilket gör att det inte var frågan om ett slumpvist utvalt sampel. En jämförelse av de centrala bakgrundsfaktorerna som beskriver stadsborna (utbildning, ålder och yrke) visade dock att resultaten representerar Vasaborna väl.

Enkätens resultat analyserades av emeritusprofessor Markku Ojanen, som undersöker lycka och medicine doktor Säde Stenlund. Enkäten genomförs årligen för att man ska kunna följa med utvecklingen av invånarnas lycka.

Bekanta dig med resultat (pdf)