Så håller Vasa fjärrvärme staden varm

Cirka 70–75 procent av Vasa­borna bor i fastigheter som värms med fjärrvärme. Det innebär att en stor del av staden är en del av samma gemensamma energisystem. Det gemensamma nätet skapar effektivitet, kostnadsfördelar, självförsörjning och möjliggör kontinuerlig utveckling.

Värmens väg från produktion till hemmet

Allt börjar med produktionen. I Vasa produceras värme på flera olika sätt:

• genom kombinerad produktion av el och värme
• med elpannor
• genom att ta tillvara spillvärme
• genom att utnyttja energi från avfall

Vid produktionsanläggningarna värms vatten upp och leds som hett vatten genom ett underjordiskt fjärrvärmenät till fastigheterna. I byggnaden överför en värmeväxlare värmen till husets eget värmesystem. Den varma energin används på många sätt: för att värma radiatorer, golvvärme och bruksvatten.

När vattnet har avgett sin värme kyls det ner och återvänder till produktionsanläggningen för att värmas upp på nytt, om och om igen. Systemet styrs noggrant i bakgrunden för att säkerställa att värmen produceras och distribueras så effektivt som möjligt.

Konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme

Fjärrvärmen i Vasa är en av de mest prisvärda i Finland. Ett långsiktigt utvecklingsarbete som inleddes redan på 1960-talet har gjort systemet både kostnadseffektivt och tillförlitligt.

Sedan 2010-talet har värmeproduktionen målmedvetet styrts bort från fossila bränslen mot förnybara och elektrifierade lösningar. I dag produceras cirka 30 procent av värmen utan förbränning, med hjälp av elpannor och värmepumpar – och andelen fortsätter att öka.

Ytterligare miljönytta skapas genom att värme tas tillvara ur avloppsvatten. Denna värme räcker till att värma ungefär 2 000 egnahemshus och bidrar samtidigt till att hålla kostnaderna på en rimlig nivå.

Att lagra värme för rätt tillfälle

I Vasklot finns ett stort värmelager med en kapacitet på cirka 17 gigawattimmar efter utbyggnaden. När lagret är fullt kan det hålla Vasa varmt i upp till tio dygn vid nollgradigt väder utan ny värmeproduktion.

Tack vare lagret kan produktionen planeras smartare. Värme produceras när elen är billig och det finns gott om vindkraft, och den lagrade energin används när produktionen är lägre eller priserna stiger. Detta förbättrar kostnadseffektiviteten och skapar stabilitet i hela energisystemet.

Data och AI bakom värmen

Fjärrvärmenätet styrs kontinuerligt med hjälp av data. Temperaturer, flöden och trycknivåer mäts i nätet, och sensorer kan upptäcka eventuella läckor i ett tidigt skede. På så sätt kan reparationer göras snabbt och störningar begränsas till mindre områden.

Vid värmepumpsanläggningen används artificiell intelligens för att prognosticera avloppsvattenflöden och hur mycket värmeenergi som kan utvinnas timme för timme. Modellen känner också igen vardagens rytm, som helger och högtider. Tillsammans med väderprognoser och information från elmarknaden används dessa data för att optimera produktionen.

I kontrollrummet övervakas helheten dygnet runt. När allt fungerar som det ska sker driften automatiskt. Vid störningar reagerar man snabbt och oftast utan att kunderna märker något.

En del av det europeiska energisystemet

Fjärrvärmen i Vasa är en del av ett större sammanhang. Genom elpannor och kraftvärmeproduktion är den kopplad till elmarknaden och därigenom till hela det nordiska och europeiska energisystemet.

Produktionsbeslut påverkas av elprisprognoser, överföringskapacitet mellan länder, mängden vindkraft samt marknadsläget i övriga Europa. Lokala lösningar är en del av ett internationellt energisystem där allt hänger samman.

Baserad på en intervju med energichef Henri Torsti och energichef Lauri Mettiäinen på Vasa Elektriska den 6.2.2026

Text: Sanni Mullo