VASA CENTRUMS LIVSKRAFT 2026

I vårens livskraftsberäkning 2026 ingår 29 stadskärnor. Vasas centrums livskraft har följts med denna metod sedan 2016. Beräkningen baseras på uppföljning av butikslokalernas nyttjandegrad och branschfördelning samt bostadstätheten i centrum. Vasas centrums livskraft har ökat.

Vasas centrums livskraft uppdaterades i februari. Livskraftsberäkningen, som baseras på uppföljning av butikslokaler och branscher, uppdateras årligen i centrum samt i Klemetsö och Stenhaga. Den senaste kartläggningen gjordes våren 2025. Livskraftsberäkningen har genomförts av Voittajakaupungit Oy på uppdrag av Visit Vasa och Vasa stad.

EKK-livskraftsindexet består av antalet butiker och restauranger minus tomma lokaler, och siffran är relaterad till stadens invånarantal. Butikslokalerna har kartlagts i centrumområdet, som totalt omfattar över 530 lokaler i gatuplan och köpcentrum. Centrumområdet har definierats enligt nationella kriterier för att säkerställa jämförbarhet av nyckeltalen.

Mellan våren 2025 och 2026 har antalet butiker som har öppet på lördagar ökat i Vasa centrum. Av dessa är 3 restauranger och 2 serviceföretag; antalet butiker minskade med en. Antalet restauranger och caféer har varit i stort sett oförändrat – i centrum har 93 restauranger öppet på lördagar. Även olika vardagstjänster och kontor ökar i centrum.

Antalet lediga butikslokaler i Vasa centrum har legat på samma nivå under det senaste året, men under en treårsperiod har de minskat med 18% (nu totalt 54 st.). Andelen lediga lokaler i Vasa centrum är 10,1 %, vilket är något bättre än genomsnittet för stadskärnor (11,0 %).

Vasa centrums EKK-livskraftsindex har stärkts under en treårsperiod: indexet ökade med 5,8 % under 2023–2026. Endast ett fåtal stadskärnor i Finland har lyckats öka sin livskraft under de senaste tre åren – bland stora städer endast de tre största, och bland medelstora städer (över 55 000 invånare) endast Vasa och Tavastehus.

Stadskärnornas livskraft utmanas av det världspolitiska läget och försvagat konsumentförtroende. Även stadens egna beslut har stor betydelse – om man stöder en centrumorienterad eller centrumflyende servicestruktur. Även förtätning av boendet i centrum stärker livskraften.

I Vasa har man lyckats öka antalet invånare i centrum, i den så kallade “15-minuters centrumzonen”.

15-minuters centrumzonen avgränsas inom en kilometers radie från den kommersiella mittpunkten (som ligger vid Vasa salutorg). I Vasas 15-minuters centrum bor nu cirka 16 580 invånare, 274 fler än för ett år sedan. Tillväxten under 2000-talet uppgår totalt till 24,7 % (2000–2025). Befolkningstätheten i Vasa centrum (5 279 inv./km²) är nu högre än i större medelstora städer som Lappeenranta och Björneborg.

“Vasas centrums livskraft är på en relativt god nivå både när det gäller handel och service samt bostadstäthet. Livskraften bygger på att invånarna upplever centrum som en attraktiv plats för ärenden, fritid och kultur. Viktigt är också de som arbetar i centrum, vilket gör arbetsplatsernas placering till en central faktor”, säger livskraftsexperten Martti Wilhelms.

Förtätning av centrumområdet har varit ett långsiktigt strategiskt mål

“Förtätningen av centrumområdet har varit ett strategiskt mål för staden under en längre tid, och nu ser vi effekterna av detta i livskraftsutvecklingen. Samtidigt förnyar fastighetsägarnas investeringar utbudet i centrum och gör stadsstrukturen mer attraktiv”, konstaterar direktören för stadsmiljösektorn Markku Järvelä.

Utvecklingen i centrum speglar också Vasas internationalisering. “Internationaliseringen syns tydligt i restaurangutbudet och dess ökade mångfald. Vasa centrum utvecklas kontinuerligt och intresset för nya koncept är starkt”, säger VD:n för Visit Vasa, Max Jansson. “Utvecklingen i centrum stärks också av förnyelsen av salutorget, vars förberedelser framskrider. Byggarbetet är planerat att starta sommaren 2027”, berättar Jansson.