Vasa har inget råttproblem, men föreställningarna lever vidare

Det finns många slags föreställningar om råttor, vilka inte alltid stämmer. Vasa stads miljödirektör Esa Hirvijärvi och hälsoingenjör Maarit Kantola svarar på sju allmänna påståenden om råttsituationen i Vasa och råttornas beteende.

1. Det finns ett råttproblem i Vasa.

– Enligt de anmälningar som kommit in har råttpopulationen i Vasa vuxit under de senaste två åren. Det finns dock inget råttproblem i Vasa. Det finns inga råttfria städer i Finland, utan råttor lever tillsammans med människor i alla större tätorter. Enskilda och sporadiska observationer av råttor utomhus är vanliga i stadsmiljön.

2. Råttpopulationen i Vasa växer okontrollerat.

Även om råttpopulationen växer, är det inte okontrollerat. Inom miljösektorn följer vi upp hur populationen utvecklas. Det är också bra att komma ihåg att observationer inte alltid innebär att råttpopulationen har ökat. Observationerna ökar lokalt till exempel om råttor störs och de byter plats exempelvis på grund av grävningar.

Orsaken till att populationen växer är svår att exakt definiera eftersom många faktorer påverkar den, såsom hårda vintrar och andra väderförhållanden, sjukdomssituationen, tillgång till föda, jakttryck och bekämpningsåtgärder. Av dessa kan människan påverka endast tillgången till föda och bekämpningsåtgärderna. Det är naturligt att populationen inte förblir densamma hela tiden utan att den varierar.

3. Råttor måste bekämpas.

– Det är viktigare att förebygga. Fastighetsägaren och -innehavaren samt invånarna ska se till att det inte finns föda som är lättillgänglig för råttor. Avfallskärlen ska vara hela, och matrester hör hemma i avfallskärlet eller komposten, inte i avloppet. Råttpopulationen växer om mycket föda finns tillgänglig.

Om exceptionellt många råttor observeras på fastigheten, ska fastighetsägaren eller -innehavaren vidta bekämpningsåtgärder. Avvikande observationer kan anses vara situationer där flera råttor ses samtidigt, antalet observationer ökar eller råttor finns inomhus. Instruktioner finns på sidan Observationer av råttor.

Fastighetens ägare eller innehavare ansvarar för bekämpningen. Miljösektorn har rollen som tillsynsmyndighet. Staden bedriver bekämpning i egna fastigheter enligt behov, men på andra ställen i staden vidtar den inga bekämpningsåtgärder eller distribuerar bekämpningsmedel. Vid behov ger miljösektorn handledning och råd eller förpliktar fastighetsägaren till åtgärder med stöd av hälsoskyddslagen.

4. Man måste vara rädd för råttor.

Det finns ingen anledning att vara rädd för råttor. Råttorna är skygga och undviker människor. Ur hälsoskyddets perspektiv är de dock skadedjur som ska avlägsnas från fastigheter. Med rätta åtgärder för förebyggande och bekämpning kan råttpopulationen hållas liten.

5. Råttor sprider sjukdomar och skadar egendom.

– Råttor anses vara skadedjur eftersom de kan orsaka skada för byggnader, förorena livsmedel och sprida smittsamma sjukdomar, såsom salmonella och E. coli-bakterier, bland människor och sällskapsdjur. Förebyggande av råttpopulationens tillväxt minskar riskerna.

6. Råttor försöker komma in i byggnader.

– Råttor söker sig i regel till byggnader då de letar efter föda, skydd eller boplatser. Därför är en väsentlig del av förebyggandet av råttproblemet att ta hand om byggnadernas konstruktioner och avfallshanteringen på fastigheten. Att råttor tar sig till bostäder till exempel via toalettsitsar är mycket ovanligt.

7. Råttor är helt onödiga.

– Råttor är, liksom andra djur, en del av stadsnaturen, naturens näringsväv och ekosystemets balans.

Råttobservationer kan anmälas till staden med en elektronisk blankett.