Förbigå menyn

Information om coronaviruset

Arbetstagarna berättar

På Vasa stad har vi cirka 660 olika uppgiftsbeteckningar, vilket gör att de mångsidiga arbetsuppgifterna räcker till! Vill du veta mera exakt hur det är att arbeta hos oss? Bekanta dig med karriärberättelserna här nere, där experter på olika områden berättar om sitt arbete.

Janne Viinikka, barnskötare
Tiina Mäenpää, speciallärare inom småbarnspedagogik
Mari Soininen, familjedagvårdare
Hanna Lennes, munhygienist
Päivi Korkealaakso, planläggningsdirektör
Jukka Talvi, kommunteknikdirektör
Anu Rinne, HR-controller
Pauliina Leppänen, ledare för motionsgrupper
Arttu Kukko, fysioterapeut
Katarina Aro, hälsovårdare
Annika Laasonen, hemsjukskötare
Elisabeth, tillgänglighetskoordinator
Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken
Ida Kniivilä-Tuominen, lärare i småbarnspedagogik
Marita Tuomisto, Barnskötare
Mira Puolamäki, lärare inom småbarnspedagogiken
Ida Grander, speciallärare inom småbarnspedagogik

Anna-Leena Orava, sjukskötare

Mitt arbete bidrar till de äldres lycka

Sjukskötaren Anna-Leena Orava har arbetat inom Vasa stads hemvård i fyra år och som sjukskötare totalt cirka 11 år. På fritiden är hon helst hemma eller sysslar med sitt improvisationsintresse.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Jag brukar börja vid sjutiden på morgonen. Jag studerar uppgifter om dagens klienter, packar ihop det jag behöver och beger mig till klienterna. Väl där utför jag olika sjukvårdsåtgärder beroende på dag – gör sårvård, tar blodprov och gör INR-kontroller (marevanprov), följer upp klienternas hälsotillstånd, ger råd och handledning. Jag registrerar det som jag gjort under besöket och hur klienten mår i klientuppgifterna med min bärbara dator medan jag är hos klienten. Rundan avslutas med att jag lämnar proven till laboratoriet.

Den andra hälften av dagen brukar jag tillbringa vid datorn och i telefonen. Jag tar vid behov kontakt med läkare, servicehandledare, fysioterapeuter, sårvårdare, anhöriga, klienter, sjukhus, hälsostationer och socialarbetare samt med närvårdarna i mitt team. En stor del av mitt arbete innebär branschövergripande samarbete, om läkaren till exempel har ordinerat klienten ett nytt läkemedel är det jag som informerar klienten, hens anhöriga, närvårdare och apoteket om saken.

Vad är det bästa med ditt arbete och det mest utmanande?

Det bästa är utan tvekan klienterna och att kunna hjälpa dem. Jag får min belöning när jag ser att klienterna har det bra, att de klarar sig bättre hemma och att deras livskvalitet har blivit bättre tack vare mina insatser. Jag blir också motiverad av att kunna utveckla något och få det att fungera bättre i min arbetsgemenskap.

Jag arbetar för att äldre trots sjukdomar skulle kunna leva ett liv av hög kvalitet hemma så länge som möjligt. Hemmet är ändå viktigt för oss alla. Det mest utmanande är om någon inte tar emot erbjuden hjälp.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete, vad?

Jag tror att det är många som inte vet hur mycket arbete även en liten sak kan kräva och hur många människor det berör. Dessutom tror jag att folk inte vet hur krävande åtgärder det egentligen är möjligt att utföra hemma hos klienter, såsom att tömma pleuradräner eller spola venportar.

Hur är det att arbeta här?

Det här är världens bästa arbetsplats! Arbetet är krävande och utmanande men samtidigt givande. Jag upplever att jag fortfarande lär mig nytt. Dessutom har jag trevliga arbetskamrater som jag alltid kan lita på. Jag känner mig aldrig ensam även om vi alla har våra klienter och inte sitter på samma kontor. Det är alltid fritt fram att fråga om råd och hjälp. Jag upplever att jag är en del av ett bra och socialt gäng som har det trevligt tillsammans.

Hanna Lennes, munhygienist

Mycket mer än bara bortskrapande av tandsten

Hanna Lennes trivdes i sitt jobb som tandskötare, och efter fortsatta studier återvände hon till samma häftiga arbetsgemenskap, denna gång som munhygienist. Det bästa med arbetet är människor och att man hela tiden lär sig nytt.

Vad gör du?

Jag blev anställd som tandskötare inom stadens tandvård 2012, fortsatte mina studier mellan varven och började som munhygienist våren 2018. Arbetsbilden är omfattande inom den kommunala tandvården och patienter kommer från alla åldersklasser, de är allt från blivande mödrar till äldre. Utöver det kliniska arbetet deltar vi också i evenemang och medverkar i projekt för hälsofrämjande.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Just nu har jag förkortad arbetstid eftersom jag är småbarnsmamma och jobbar oftast kl. 7.30–13.30. Jag börjar dagen med att sätta mottagningen i ordning, hämta rena instrument, se över dagens patienter och kolla e-posten. Jag hinner i regel ha 4–8 patienter per dag. Under en typisk dag kommer det 1–3 vuxna för parodontologisk vård och ett antal barn för kontroller eller förebyggande vårdbesök, då jag exempelvis rengör eller fluorbehandlar deras tänder eller gör fissurförseglingar. Efter patientarbetet rengörs vårdrummet på eftermiddagen och de använda instrumenten lämnas till instrumentvården. Därefter sätter jag mig in i skrivarbeten, som omfattar exempelvis vårdkallelser till barn och unga utifrån deras individuella vårdintervaller, hantering av tidsbokningsboken och att ta kontakt med diverse personer och ställen.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa är de mänskliga kontakterna, både arbetskamrater och patienter, och att jag hela tiden lär mig nytt och kan utveckla mig yrkesmässigt. Höjdpunkter i jobbet är när jag vinner en sådan patients förtroende som är rädd för tandvård och besöket lyckas trots att hen först inte ens vågade sätta sig på behandlingsstolen. Efter sådana besök är man också själv på gott humör.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande är ibland att hitta och väcka patientens egen motivation att förbättra munhälsan, om hen själv inte upplever det som viktigt.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Det viktigaste tycker jag är att stödja mun- och tandhälsan hos barn, för små barn kan inte ensamma behålla en bra munhygien. I barndomen har man fortfarande bra möjligheter att hålla tandköttet och tänderna friska och lära sig att se till munhälsan även i fortsättningen.

Finns det något i ditt arbete som överraskar människor?

Munhygienist är ett relativt okänt yrke och det är många som förväxlar det med tandskötare. Också det hur mycket vi jobbar ensamma och hur omfattande arbetsbilden är kan överraska: arbetet är mycket mer än bara bortskrapande av tandsten.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi är ett häftigt gäng och tröskeln till att konsultera eller be om hjälp är verkligen låg! Det hurdan utbildning man har fastställer inte ens plats vid kaffebordet.

Päivi Korkealaakso, planläggningsdirektör

För en trygg och trivsam vardag

För Päivi Korkealaakso, som jobbar som planläggningsdirektör, är ingen arbetsdag den andra lik. Päivi tycker att det är fint att få vara med och påverka hurdan stad vi bor i nu och i framtiden.

Vad gör du?

Jag är planläggningsdirektör vid Vasa stad. Jag får i mitt arbete planera för många olika ändamål – för vardagen, arbetsplatshelheter, olika serviceformer, trafiken och fritiden. Jag har jobbat här i 20 år: inte en enda dag har varit lik den andra och det gillar jag.

Beskriv en typisk arbetsdag?

Arbetsdagen består av större och mindre möten där linjedragningar i olika frågor dras upp. På de här mötena framskrider ärendena bit för bit till färdiga planer, där man försöker möjliggöra olika framtida behov. Efter arbetsdagen hittar du mig vanligtvis i något trädgårdsjobb eller på motionsstigen.

Vilka är höjdpunkterna i ditt arbete?

Då man hittar en gemensam lösning på en invecklad helhet.

Och det mest utmanande?

Då det egna spelrummet tar slut i vissa projekt. Ett tidigare lagbeslut eller någon annan motsvarande riktlinje kan stå i vägen för markägarens viktigaste önskemål men då försöker vi hitta en lösning utgående från olika alternativ.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Med planeringen av markanvändningen strävar vi efter att trygga stadens strategiska behov demokratiskt, bemöta markägarna jämlikt och skapa en sund, trygg och trivsam miljö.
Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete, vad?
En plan tar inte länge att rita fysiskt men varje streck och varje bestämmelse i planen innebär mycket juridik, euron, avtal, konsekvenser och förhandlingar.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Planeringen av markanvändningen gör vi inte ensam utan arbetet förutsätter en bred växelverkan, samarbete och koordinering, nätverk och olika slag av kompetens. I ett lyckat projekt faller de olika delområdena på sina rätta platser i samarbetet mellan olika sakkunniga vid rätt tidpunkt och genom respekt för varandras kompetens. Vårt gäng är bra på det här.

Jukka Talvi, kommunteknikdirektör

Från bra till bättre

Den färska kommunteknikdirektören Jukka Talvi är till sin natur en troskyldig utvecklare, som förväntar sig att emellanåt få göra något alldeles nytt och förunderligt. Talvi, som har sina rötter i Oulainen och flyttade till Vasa från Kalajoki, tackar sina nya arbetskamrater för varmt mottagande och ett samarbete som börjat på ett utmärkt sätt.

Berätta om din bakgrund, var har du jobbat tidigare?

Till utbildningen är jag ingenjör (högre YHS) och jag har avlagt fem specialiseringsstudier inom teknik och ledarskap, vilka alla väl lämpar sig för mina nuvarande arbetsuppgifter. Största delen av min över 20-åriga arbetskarriär har jag arbetat vid Uleåborgs stadskoncern – först som trafikingenjör och sedan som enhetschef vid energibolaget. Mitt senaste arbete var som verkställande direktör för fjärrvärme- och optofiberbolagen i Kalajokis stadskoncern.

Vad ingår i ditt arbete?

Jag leder ett resultatområde med namnet Kommunteknik, vilket är en del av tekniska sektorn. Kommuntekniken svarar med sju serviceenheter bl.a. för trafikens, grönområdenas och utomhusidrottsplatsernas infra samt producerar service med anknytning till dessa. Jag försöker leda med ett coachande grepp och säkerställa att förutsättningarna för att göra arbetet är i skick. Arbetsdagarna består av möten, rapporteringar, kontakt med olika parter samt beredning och fattande av beslut.

Vad väntar du dig av ditt nya arbete?

Kommuntekniken är en del av varje Vasabos vardag och vi gör ett viktigt arbete för det gemensamma bästa. Jag är till min natur en troskyldig utvecklare och jag vill göra bra ännu bättre. Jag förväntar mig att alltid emellanåt utöver det vanliga gråa knogandet få göra någonting alldeles nytt och förunderligt.

Vad är dina första intryck av det nya arbetet, arbetsplatsen och hemstaden?

Arbetsgemenskapen har tagit emot mig mycket väl och jag har märkt att personalen har en genuin vilja att sköta sitt arbete väl. Arbetet har visat sig vara krävande och till stor del också mycket givande. Av Vasa som stad har jag redan för många år sedan fått en mycket romantisk bild och den bilden har nog hållit streck också nu när jag bor här. Denna uppfattning vill jag också för min del förstärka.

I vilka frågor lönar det sig att ta kontakt med dig?

I princip kan man stanna upp och diskutera nästan vilken fråga som helst. I arbetsfrågor är samarbetet med Kommuntekniken säkert den vanligaste diskussionsorsaken. Respons får man också ge.

Anu Rinne, HR-controller

Aktivt arbete och utveckling i ett bra gäng

HR-controller Anu Rinne gläder sig över att få utveckla arbetsgemenskapen och vår stad tillsammans med duktiga arbetskamrater.

Vad gör du?

Jag arbetar med personalfrågor inom tekniska sektorn. Jag samarbetar med sektordirektören, en annan controller, ledningen av resultatområdet, cheferna och huvudförtroendemännen och dessutom intensivt med stadens personalservice. Jag har arbetat hos Vasa stad i två år nu, dessförinnan var jag en del av HR-teamet i ett internationellt företag.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Arbetsdagarna består av möten med resultatområdesdirektörerna och cheferna, där vi behandlar bland annat frågor som gäller rekryteringar, arbetshälsa, lönesättning och personalplanering. Under dagen brukar jag också utbyta tankar om aktuella saker med personalen och huvudförtroendemännen. Dessutom har jag rollen som projektchef i utvecklingsprojekt beträffande HR-processer. På fritiden hittar du mig antingen hemma med familjen, på skogsstigar eller i en gympasal.

Vilka är höjdpunkterna i ditt arbete?

Det bästa är om jag genom mitt arbete kan hjälpa någon att lyckas eller stödja hen att hitta en lösning på en utmanande situation. Det ger också lön för mödan när jag upptäcker att utvecklingsåtgärderna har framskridit och att de börjar synas i vardagen.

Vad är det mest utmanande?

Inom HR behandlar vi ibland också känsliga och emotionella frågor. Arbetet kräver balansgång i situationer där man, samtidigt som man följer lagar och kollektivavtal, också ska ha emotionella färdigheter och vara lyhörd. Inom HR-fältet stöter vi även på sådana situationer där det inte finns några färdiga lösningar i lagtexter eller läroböcker. Det hur man agerar i olika situationer bygger starkt på den praktiska erfarenheten av bra HR-praxis som kan testas och tillämpas i vardagen.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Det är möjligt att genom bra personalpraxis och processer av hög kvalitet ha en positiv inverkan på serviceproduktionen, chefsarbetet och personalens välbefinnande. Via det stöds hela organisationen att nå upp till de strategiska målen. Det är viktigt att personalpraxis utvecklas kontinuerligt och anpassas efter förändringarna i verksamhetsmiljön.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Titeln Controller tyder starkt på kontroll och uppföljning 🙂 – mitt arbete är dock i hög grad samarbete, stöd och utveckling tillsammans med andra.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Jag får arbeta i ett duktigt och aktivt gäng – arbetskamraterna är beredda att stödja mig alltid när det behövs. Jag trivs utmärkt inom tekniska sektorn, atmosfären är bra och det är hela tiden något aktivt inom utvecklingen på gång. Jag är tacksam för att få jobba i Vasa, det är en fantastisk stad.

Pauliina Leppänen, ledare för motionsgrupper

Vård för kropp och själ

Pauliina Leppänen leder motionsgrupper vid Vasa stad och njuter av sitt mångsidiga arbete där hon ständigt kan utveckla sitt eget kunnande.

Vad gör du?

Jag leder ett flertal grupper inom anpassad idrott inom Vasa stads idrottsservice. Mitt första yrke var fartygskock, men jag skolade om mig till idrottsbranschen för ungefär tio år sedan. Mina arbetsuppgifter har varierat från gym till att instruera motion på medborgarinstitut och leda kommunala motionsgrupper.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Under en typisk arbetsdag leder jag motionsgrupper i genomsnitt fem timmar och har gott om sociala kontakter. Målgrupperna varierar från seniorer till personer i arbetsför ålder. Också temana (konditionsgympa, gymstick m.m.) varierar, likaså omgivningen där jag leder motion. Jag tycker om att arbeta hos staden just därför att jag anser att den här är en av de mångsidigaste arbetsplatserna inom branschen. Vi aktiverar människor fysiskt inom alla sektorer och serviceutbudet är mångsidigt och bra.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa med mitt arbete är hur varierande och socialt det är. Dessutom är det möjligt att hela tiden utveckla sitt kunnande och sin yrkeskunnighet samt lära sig nytt. Man blir aldrig färdig utan kan alltid utveckla sig själv och sina färdigheter. Också människor, rörelse och möjlighet att använda sin egen kreativitet är väldigt motiverande för mig.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande har varit att lära mig grenar som jag inte tidigare har testat. Det gäller att bara gräva fram både tid och energi för att träna. Dessutom lär man sig lyssna på sin kropp och hittar dess gränser endast med åren.

 Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Absolut, jag upplever att mitt jobb är viktigt för folkhälsan. Arbetet ger mig möjlighet att uppmuntra, handleda och motivera människor till att syssla med motion. Jag har till uppgift att ge glädje och känsla av att lyckas samt påminna om att alla har rätt att motionera på sitt sätt. Motionsgrupper är också sociala evenemang och det är just den sociala sidan som jag tror motiverar många. Mitt jobb är också vård för både kropp och själv.

Har du möjlighet att utveckla dig själv i ditt arbete, hur?

Ja, det har jag, och det är till och med önskvärt. Just nu uppdaterar jag min yrkeskunnighet genom studier på Varala idrottsinstitut. Så som det nu ser ut utexamineras jag till både motionsrådgivare och simlärare i början av året.

En hurudan människa passar i ert arbete?

I vårt gäng passar glada, energiska, öppna och omtänksamma människor som har en god social kompetens och intresse för grupparbete.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Både Vasa och mina arbetskamrater välkomnade mig med öppen famn när jag flyttade hit för några år sedan. Mina arbetskamrater är också uppmuntrande, energiska och hjälpsamma samt har sinne för humor. Och, det måste jag ännu säga, långa – för jag är själv mera kortvuxen. 🙂

Arttu Kukko, fysioterapeut

Lätt att trivas

 Arttu Kukko arbetar som fysioterapeut inom hemvården och är glad att ha ett arbete där han kan hjälpa klienter tillsammans med ett professionellt team. Det bästa med det mångsidiga arbetet är människor – såväl arbetskamrater som klienter.

Vad gör du?

Jag arbetar som fysioterapeut inom stadens hemvård. Det finns totalt elva terapeuter i vårt team: åtta fysioterapeuter och tre ergoterapeuter. Inom hemvården har terapeuterna till uppgift att exempelvis bedöma behovet av hjälpmedel och ändringsarbeten i bostäder samt planera och leda rehabilitering. Utöver egna hembesök gör vi också många sambesök och planerar vardagsrehabilitering av klienterna tillsammans med vårdare. Dessutom samarbetar vi intensivt med sjukskötare och servicehandledare, exempelvis vid bedömning av klienternas servicebehov.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Vi terapeuter arbetar endast i ett skift men dagarna är väldigt varierande. Våra klienters livsmiljöer, kulturer, utmaningar och målsättningar är så mångsidiga att man ska vara något av en kameleont för att kunna klara av jobbet, men detsamma gäller förstås också alla andra yrkesgrupper inom hemvården. Utöver hembesök kan det i dagen också ingå besök på hjälpmedelsutlåningen eller till exempel vårdmöten på en hälsocentralavdelning. Det har också hänt att jag har fått följa med en klient till simhallen.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Människor, både arbetskamrater och klienter. Det är trevligt att komma hit på morgonen, eftersom stämningen alltid är i topp på kontoret. Och lika trevligt är det att gå på klientbesök, för i regel är de också glada möten. Det är ett mycket tacksamt jobb, för jag får vara med och hjälpa till och handleda utan att behöva tvinga någon till något.

Och det mest utmanande?

Jag har också rollen som vice chef i vårt team, och den mest utmanande tiden är vanligtvis när vår ordinarie chef har semester. Även om vi försöker förbereda oss bra inför dessa veckor blir det alltid något oväntat. Dessutom måste jag säga att universum just under semestertider har visat rentav beundransvärd kreativitet när det gäller att ordna med exceptionella situationer.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Absolut betydelsefullt tycker jag, och jag är glad och stolt över att få göra det. I mitt jobb kan jag hjälpa hemvårdens klienter att leva ett tryggt liv av god kvalitet i sina egna hem så länge det går. I många fall har jag fått ge klienten viktigt stöd efter en sjukdomsattack när hen har försökt återfå känslan av förmåga och att hen klarar sig självständigt.

Har du möjlighet att utveckla dig i ditt arbete, hur?

Ja, det har jag. Jag studerar för specialyrkesexamen inom produktutveckling som läroavtalsutbildning. Som ett inlärningsprojekt i anslutning till studierna har jag inom mitt eget hemvårdsområde tillsammans med servicehandledaren gjort ett försök där jag på distans har följt med servicehandledaren på besök för bedömning av servicebehovet. Verksamhetssättet har visat sig vara rätt så användbart och ekonomiskt.

En hurudan människa passar i ert arbete?

Vid den senaste terapeutrekryteringen söktes “en teamspelare med förmåga till självständigt arbete”, vilket jag tycker är en utmärkt sammanfattning av arbetets krav. Någon envis tjurskalle skulle knappas trivas i eller klara av jobbet, men alla terapeuter måste kunna ta ansvar.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

I regel är det stressande att börja ett nytt jobb, men jag kommer fortfarande ihåg hur jag för fem år sedan, när jag började här, förvånade mig över att stressen uteblev. Jag kände redan från första dagen att mina arbetskamrater genuint ville hjälpa mig och att jag inte behövde vara nervös för att be om hjälp. En faktor för ett bra arbetsklimat både förr och nu har säkert varit att man alltid har utvecklat verksamheten tillsammans. Jag har upplevt att alla mina chefer har lyssnat på mig och uppskattat mina åsikter. Det är lätt att trivas här!

Katarina Aro, hälsovårdare

Med och stöder de första åren i livet

Katarina Aro, som arbetar som hälsovårdare vid barnrådgivningen, vet att en av de största förändringarna i livet är att bli förälder. Hon känner glädje när hon kan stöda föräldrarna och följa med hur barnen växer och utvecklas.

Vad gör du?

Jag jobbar på barnrådgivningen i Gerby. Mina klienter består av familjer med barn under skolåldern som besöker rådgivningen regelbundet. I mitt arbete samarbetar jag med rådgivningsläkaren samt vid behov även med andra experter, till exempel barnläkaren, fysioterapeuter, ergoterapeuter, talterapeuter och psykologer.

Beskriv din typiska arbetsdag.

Min arbetsdag börjar klockan åtta. I min dag ryms bland annat fyra- och sexåringars rådgivningskontroller där även vaccineringar ingår. Före lunchen har jag telefontid och då svarar jag på föräldrarnas frågor. Efter lunchen kan mina klienter vara till exempel föräldrar med en två månaders baby eller en ettårig parvel. Jag gör även hembesök hos nyfödda och deras familjer.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa är att få träffa många olika slags familjer, bli bekant med dem och följa med hur barnen utvecklas under de första levnadsåren. Mitt arbete är även flexibelt: jag får själv planera min arbetsdag.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande är att skapa en helhetsbild av barnets och familjens situation och att ibland tala om också väldigt svåra saker.

Är ditt arbete meningsfullt, varför?

Jag upplever att mitt arbete är meningsfullt: föräldrarna kan alltid vända sig till rådgivningen, både i små vardagliga ärenden och även i större problem.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Jag har verkligen fantastiska kolleger. Det är fint att det alltid finns någon i närheten som man kan utbyta tankar med.

En hurudan människa passar i ert arbete?

En öppen person som kommer överens med olika slags människor och som vågar ta upp också svåra saker. Arbetet är ansvarsfullt och självständigt men man kan alltid få stöd av arbetskamraterna.

 

Annika Laasonen, hemsjukskötare

Arbete för trevliga typer

Annika Laasonen som arbetar inom Vasa stads hemsjukvård får göra ett viktigt arbete och sköta klienter i deras egna hem. Annika tycker att det bara finns trevliga typer på arbetsplatsen.

Vad gör du?

Jag arbetar som hemsjukskötare som en del av ett yrkesövergripande team och jag arbetar tillsammans med bl.a. terapeuter, läkare och andra skötare. Varje sjukskötare har sitt eget område och sina egna klienter som hen sköter.

Beskriv din typiska arbetsdag

På morgonen när jag kommer till arbetet går jag igenom dagens ärenden med närvårdarna i mitt eget team. Morgonen går också åt till att förbereda dagens klientbesök. Klientbesöken består av sjukvårdsåtgärder, som t.ex. sårvård och blodprov. Dessutom ska man se efter hur klienten mår och ge akt på förändringar i måendet. Hemsjukvården har telefontid på eftermiddagarna, då jag arbetar på kontoret. Varje vecka är det också möte med det egna teamet samt läkarens telefonrond. Läkaren är också annars anträffbar dygnet runt om hjälp behövs. Hemsjukvården är dagarbete och vi arbetar bara på vardagar så veckosluten är alltid lediga.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa med mitt arbete är att man får göra ett viktigt arbete och sköta klienter i deras egna hem. Också klienterna och de anhöriga är tacksamma när de får hjälp och sjukvård direkt hem. Arbetsdagarna är aldrig likadana och i det här arbetet lär man sig alltid något nytt. Jag tycker också om att hemsjukskötarens arbete är självständigt, för där kan man själv planera sina egna arbetsdagar.
Här är det roligt att jobba, för människorna är trevliga och det är lätt att arbeta med dem. Arbetets föränderlighet är en bra sak, och man hinner aldrig blir uttråkad. Intressanta utbildningar upprätthåller också yrkesskickligheten.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande med hemsjukskötarens arbete är det att man måste kunna se varje klients situation som en helhet och beakta många faktorer utöver sjukvårdsfrågorna. Till hjälp finns lyckligtvis ett team bestående av närvårdare som jag har ett tätt samarbete med. Ensam behöver man inte annars heller vara i det här arbetet, utan i samma kontor finns också andra hemsjukskötare, så jag får alltid kollegialt stöd när jag behöver det.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vid Vasa hemsjukvård jobbar bara trevliga typer. Vi har en stark vi-anda och att alltid när det behövs hjälpa andra är en självklarhet i det här gänget. Man klarar allt när kollegerna finns som stöd.

En hurudan människa passar i ert arbete?

I vårt gäng passar en sådan människa som tycker om att varje dag är annorlunda och som är redo att möta också utmaningar. I det här arbetet är största delen av klienterna äldre människor, så det skulle förstås vara viktigt att vården av äldre människor är en hjärtesak.

Elisabeth, tillgänglighetskoordinator

Tillgänglighet är en hjärtesak för Elisabeth Hästbacka

Elisabeth Hästbacka, som började som stadens tillgänglighetskoordinator i april, vill i sitt arbete bygga ett jämlikt Vasa.

Elisabeth Hästbacka bredvid sitt arbetsbord.

Hästbacka har ordnat möten för rådet för personer med funktionsnedsättning samt bildat nätverk med kolleger i andra städer runtom i Finland.

– I egenskap av tillgänglighetskoordinator är jag med och övervakar och främjar tillgängligheten. Vidare är jag bland annat sekreterare för rådet för personer med funktionsnedsättning samt en samarbetslänk till organisationerna. Det är fint att få vara med och främja saker som är viktiga för en själv och för samhället, berättar Hästbacka.

Hästbacka färdigställer just nu sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Den behandlar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället.

– Jag hoppas att jag i mitt arbete också kan utnyttja min bakgrund som forskare samt de kontakter jag har till andra forskare inom funktionhinderforskning i Finland. Naturligtvis ger också mina egna erfarenheter av tillgänglighet det perspektiv jag behöver på arbetet, säger Hästbacka.

Tillgänglighet åstadkoms genom samarbete

När Hästbacka flyttade till Vasa för att studera år 2004, upptäckte hon att det hade satsats på tillgänglighet i stadens centrum.

– I Vasa har det under årens lopp gjorts mycket för att främja tillgängligheten. Rådet för personer med funktionsnedsättning har länge varit aktivt här och fått till stånd en hel del, berömmer Hästbacka.

Enligt Hästbacka är Vasa en föregångare i fråga om tillgänglighet: till exempel tillgänglighetskoordinatorer och tillgänglighetsombud finns det i färre än tio städer i Finland. Även om framsteg har gjorts under årens lopp, finns det fortfarande att göra också i Vasa.

– Tillgänglighet är en viktig del av alla människors jämlikhet, eftersom den är en mycket vidsträckt helhet och viktig för alla: tillgängligheten gäller inte bara personer med funktionsnedsättning utan lika mycket äldre personer och barnfamiljer. Tillgängligheten berör inte enbart den bebyggda miljön, utan också t.ex. kommunikation och informationsförmedling samt möjligheterna att till utbildning och arbete, påminner Hästbacka.

– Främjandet av tillgängligheten börjar alltid med samarbete. Jag har redan träffat många intressanta människor och jag väntar ivrigt på allt nytt jag kommer att få lära mig i mitt jobb, säger Hästbacka och ler.

Tiina Mäenpää, speciallärare inom småbarnspedagogik

Speciallärare inom småbarnspedagogik Tiina Mäenpää blev inte lärare, psykolog, blomsterhandlare eller musiker, så som hon som barn önskade. Som speciallärare inom småbarnspedagogik har hon emellertid möjlighet att kombinera det viktigaste i alla nämnda yrken: kreativitet med undervisning och psykologi.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Som barn drömde jag om att bli till exempel lärare, psykolog, blomsterhandlare eller musiker. Mitt nuvarande jobb är något av en kombination av alla dessa – kreativitet, undervisning och psykologi.

Vad gör du?

Jag arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik. Till min huvudsakliga uppgift har jag att i samarbete med personalen planera, genomföra och utvärdera det stöd som ges barnen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

I mina arbetsdagar ingår arbete med både barn och vuxna samt självständigt arbete i en lagom blandning. En typisk dag arbetar jag med barn antingen i daghemsgrupper, smågrupper eller individuellt. Dessutom har jag varje dag olika möten med föräldrar och sakkunniga inom olika branscher. I dagarna ingår även självständigt kontorsarbete. Varje dag är annorlunda och jag får träffa människor från alla samhällsgrupper.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är att få hjälpa barn och familjer. Jag anser att mitt arbete är betydelsefullt, eftersom det stöd för uppväxt och inlärning som erbjuds inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är mycket effektivt. I bästa fall kan vi i samarbete med olika yrkesgrupper och familjer ändra livets riktning för enskilda barn. Dessutom har alla barn nytta av de specialpedagogiska metoder som tillämpas i grupperna. Därmed har jag även på samhällsnivå möjlighet att påverka Finlands framtid.
Det mest utmanande är att hitta rätta och fungerande stödåtgärder och specialpedagogiska lösningar för ett visst barn i just den grupp där barnet är verksamt. En stor del av jobbet består av problemlösning, något som är så gott som omöjligt att göra ensam. Därför är det viktigt att åsikterna hos de olika aktörer som arbetar med barn sammanjämkas och samordnas. Ett fungerande samarbete är en av nyckelfaktorerna för att stödet ska kunna genomföras och fungera bra.

Hur är det att arbeta här?

Vasa stads småbarnspedagogik försöker att alltid ligga i framkant så att säga, vilket gör arbetet meningsfullt. Staden satsar på småbarnspedagogiken och verksamheten utvecklas fortlöpande. Som speciallärare är det ett nöje att få arbeta med en engagerad daghemspersonal. I grupperna finns yrkesfolk som verkligen vill arbeta för barn och göra sitt yttersta för barnens välbefinnande. I regel finns det även två lärare inom småbarnspedagogik i varje grupp, vilket ger verksamheten en stark pedagogisk betoning. Även samarbetspraxis utvecklas hela tiden för att vi tillsammans med olika aktörer ska kunna bygga upp en bra framtid för barnen.

Vad brukar du göra som motvikt till arbetet?

Som motvikt till arbetet fungerar den egna familjen, vänner och närstående. Också naturen, fotografering och musik ligger mig varmt om hjärtat.

Mari Soininen, familjedagvårdare

Familjedagvårdare Mari Soininen drömde om en karriär som pysseltant eller Tant Kylli i Pikku Kakkonen men arbetar nu som familjedagvårdare efter rollen som inköpare vid ABB och ett antal andra livsvändningar. Hon njuter av att få vara med och följa upp och stödja barnens utveckling och syssla med dem i sitt eget hem i Korsnäståget.

Vad gör du?

Jag är familjedagvårdare, det vill säga småbarnspedagog som arbetar i sitt eget hem. Alla vi familjedagvårdare är anställda hos Vasa stad och har avlagt antingen yrkesexamen för familjedagvårdare eller någon annan utbildning inom vård och pedagogik.
Vi arbetar självständigt i våra egna hem och ansvarar för våra egna grupper. Arbetet styrs av Vasa stads plan för småbarnspedagogik samt av barnens individuella planer för småbarnspedagogik, som vi gör upp tillsammans med föräldrarna.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Min allra första dröm var att bli pysseltant i Pikku Kakkonen eller Tant Kylli, som berättade sagor samtidigt som hon illustrerade dem med sina målningar. När jag var lite äldre ville jag bli lågstadielärare. Efter gymnasiet sökte jag emellertid till yrkeshögskolan och utexaminerades till tradenom. Arbetet som inköpare vid ABB var intressant men ändå inte det som jag på riktigt ville göra. Livet överraskar: jag fick plats som daghemspraktikant i Ristinummen päiväkoti och ett år med förskoleelever stärkte tanken om att arbetet med barn är min grej. Sedan föddes våra tvillingsöner, och när det var dags att börja fundera på att återgå till arbetslivet läste jag en artikel om en familjedagvårdare och därmed var saken klar, jag hittade ett perfekt jobb för mig själv. Vid sidan om jobbet har jag avlagt både närvårdarexamen och yrkesexamen för familjedagvårdare.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Dagen börjar med en gemensam frukost med barnen i lugn och ro. När alla är mätta börjar vi förbereda oss inför förmiddagens utevistelse. Vi går ut tillsammans med de övriga vårdarna och barnen i teamet. Friluftsmöjligheterna på området är mångsidiga; här finns ett flertal lekparker och platser för skogsutflykter samt pulkabackar och skidspår. Efter utevistelsen brukar vi göra något i gruppen: sjunga och leka fram ramsor, teckna och måla, spela eller gympa. Alla aktiviteter utgår från barnen, jag har till uppgift att komma med det pedagogiska inslaget. Om barnen till exempel vill fortsätta en lek som de började med utomhus, kan den mycket väl fortsätta inomhus. Efter lunchen tar vi en eftermiddagstupplur. Därefter äter vi mellanmål och fortsätter sedan med dagens sysslor och/eller går ut. Under dagen är jag också upptagen i köket: barnen äter frukost, lunch och mellanmål hos oss och dem ska jag laga under arbetsdagen. En typisk arbetsdag är med andra ord fylld av glädje av att lära och leka, glada barn, viktiga samtal, kramar och mycket annat. Kort sagt är varje dag den bästa dagen.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är lyckliga barn och nöjda föräldrar. Det är dessutom fantastiskt att få följa med hur barnen utvecklas och lär sig nya färdigheter, hur små parvlar och tultor blir duktiga barn i lekåldern samt att få vara med och hjälpa och stödja dem med allt detta. Det bästa är också att kunna erbjuda en lugn och hemlik dagvårdsplats och ha rollen som en trygg vuxen under vårddagen. Det är fint att se hur det uppstår vänskapsförhållanden som består. Det bästa är också självständigheten, att jag själv får planera aktiviteterna och tidtabellerna. Det allra bästa är kanske ändå den lilla gruppen där jag har tid att beakta alla barn som individer, tid att sätta mig ner, hålla barnen i famnen, tumla runt, lyssna, titta på bilder i en bok, lägga flätor och hästsvansar, kittla barnen på ryggen m.m.

Det mest utmanande var att svara på denna fråga. Förstås finns det utmaningar, till och med många, man är ändå ensam ansvarig för dagens aktiviteter med måltider och vård m.m. Det är emellertid sådant som jag själv kan påverka. Det mest utmanande är kanske ändå att inom ramen för arbetstiden hinna göra förberedelserna för pyssel och anpassa olika inlärningsuppgifter och lekar så att de lämpar sig för den egna gruppen. Barnen kommer nästan dagligen med trevliga idéer och dessutom hittar jag tips exempelvis i olika grupper för småbarnspedagoger. Det kan inte hjälpas att åtminstone jag måste göra mycket på min egen tid, vilket dock inte är så farligt. Förstås kan jag också under arbetstiden förbereda all slags aktiviteter, men när det gäller sådant som bygger på barnens egna planer för småbarnspedagogik och som utgår från deras egna intressen vill jag satsa både tid och möda på förberedelserna, om än utanför arbetstiden.

Vad brukar du göra som motvikt till arbetet?

Vi har två hundar som jag brukar rasta. Dessutom läser jag mycket, utöver deckare också facklitteratur. Våren och sommaren tillbringar jag i trädgården.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi familjedagvårdare har områdesvisa team. I team planerar och utvecklar vi vår gemensamma verksamhet. I mitt team finns för närvarande fyra vårdare som alla har fyra barn i sin grupp. All planering av den gemensamma verksamheten sker åldersadekvat utifrån barnens utvecklingsnivåer och intressen i hela teamet. Under teammöten planerar vi alltid verksamheten för tre månader åt gången. Alla har både små och lite äldre barn i sina grupper och genom att träffas dagligen möjliggör vi kamratgrupper för barn i olika åldrar. Vi har jättebra sammanhållning i teamet och humorn är vår stöttepelare. Vi ger varandra råd, hjälp och idéer och fungerar förstås även som varandras vuxenkontakter, vilket också är väldigt viktigt. Jag kan säga att jag har de allra bästa arbetskamraterna. Som chef har vi familjedagvårdsledaren som stöder, handleder och kontrollerar vårt vårdarbete och vår pedagogiska verksamhet. Chefen förser oss med alla behövliga material från barnvagnar till vattenfärger. Vi har en underbar och kompetent ledare som gärna ställer upp i all slags frågor. Hen håller oss uppdaterade om aktuella frågor inom branschen och vi träffar hen åtminstone under vårdarmöten. Nu under pandemin är vi dock tvungna att ha möten via Teams.

Hurdan människa lämpar sig för detta arbete?

Alla ansvarsfulla personer som intresserar sig för småbarnspedagogik och trivs med att arbeta hemma lämpar sig som familjedagvårdare. Det är viktigt att man kan arbeta självständigt. Dessutom är det bra om vårdaren är social och nyfiken samt har sinne för humor. En bra fantasi skadar inte heller. Vad som är väldigt viktigt är att ens egen familj går med i yrkesvalet. Det ska vara okej för alla familjemedlemmar att hemmet fylls av barnens skratt, sång och ibland även gråt från tidig morgon till sent på eftermiddagen varje vardag. Man ska acceptera att det finns kojor, legobyggen och hemlekar överallt och att köksbordet täcks av pysselmaterial. Trots det tycker jag att det är viktigt att hemmet ser ut som ett hem på fritiden. Om jag så vill, finns det egentligen inget hos oss där man efter arbetstiden kan se att jag jobbar som familjedagvårdare. Man behöver förstås inte städa undan en trevlig lek om barnen vill fortsätta med den i morgon, men den kan läggas åt sidan. Sedan får barnen ta över vardagsrummet igen nästa dag.

Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken

Arbete för inlärning och för livet

Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken, drömde om att arbeta med människor och arbetet på daghem förde henne från Tammerfors till Vasa i början av 80-talet. Den långa karriären har innehållit många reformer, men dagarna piggas fortfarande upp av skogsutflykter som är en gemensam aktivitet för barn och vuxna.

Vad gör du?

Jag arbetar som lärare för barn i förskoleåldern på daghemmet Lill kasern. Till förskoleverksamheten hör väldigt omfattande, varierande inlärning, t.ex. introduktion av siffror och bokstäver, finmotoriska uppgifter, handens färdigheter, teckning, målning, pyssel, sagor, information om olika fenomen och naturligtvis även lek som är barnens sätt att behandla saker i världen. I mitt arbete är det viktigt att motivera barnen att lära sig nya saker enligt eget intresse, och bakom all verksamhet ligger alltid pedagogiskt tänkande.

Beskriv din typiska arbetsdag

Verksamheten i min grupp börjar med utomhusvistelse, vilket är en väldigt bra start på dagen. Alla får motion, frisk luft och barnen får hitta på roliga saker med kompisarna. Efter utomhusvistelsen delar vi in oss i två grupper och barnen får lära sig sådant som ingår i läroplanen för förskoleundervisningen. I båda grupperna finns cirka tio barn. Dagen består alltid även av lek, sång, diskussioner, spel och måltider, vilka även är viktiga gemensamma stunder.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att få barnen att bli intresserade av något nytt. Det är också fint när man märker att en grupp fungerar bra tillsammans.

Och det mest utmanande?

Eftersom det finns så många barn och olika behov, är det ibland utmanande att kunna ge varje förskoleelev jämlikt stöd.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Det här arbetet skulle ingen klara av att göra ensam: för att arbetet ska gå smidigt är det viktigt att de vuxna drar åt samma håll. Strävan är att i teamet beakta allas starka sidor och det är viktigt att alla mår bra. Man får inte haka upp sig på negativa saker, utan måste tänka på sådant som piggar upp. Gemensam humor och exempelvis skogsutfärder är en kraft som får oss att orka bättre.

Tycker du att du gör ett betydelsefullt arbete, varför?

Allt börjar i barndomen, där man skapar en grund för framtida inlärning och för hur man klarar sig i livet. Vi gör alltså ett väldigt viktigt och betydelsefullt arbete här, absolut!

Ida Kniivilä-Tuominen, lärare i småbarnspedagogik

Tillsammans för barnens bästa

Ida Kniivilä-Tuominen som arbetar i det trivsamma daghemmet Rödluvan är glad över sina arbetskamrater, som hon kan lita på också i besvärliga situationer. Det bästa i arbetet är att få dela upplevelser av att lyckas med barnen och föräldrarna.

Vad gör du?

Jag arbetar som lärare i småbarnspedagogik i en grupp med 4-5-åriga barn, där jag får dela ansvaret med en annan lärare i småbarnspedagogik. Som lärare är min uppgift att tillsammans med mitt team planera verksamhet som motsvarar grunderna i planen för småbarnspedagogik: vi utför vårt arbete på basis av de senaste forskningsuppgifterna och utvecklar ständigt våra verksamhetssätt. Vid gemensamma möten ser vi till att alla i vårt team arbetar enligt de gemensamma målen.

Beskriv en typisk arbetsdag

Dagens program är alltid planerat på förhand, och vi beaktar barnens behov och intresseobjekt. För tillfället arbetar vi med teman som barnen har hittat på, och de är ”Världen under vattnet” samt ”Bilar”. Som lärare är min uppgift att genom ett tema lära barnen sådana färdigheter som ännu behöver övas. Sådana är till exempel kompiskonst, matematiska färdigheter och självuttryck. I vår grupp tycker vi att det är mycket viktigt att alla barn har det roligt i daghemmet och får vara sig själva.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att se glädjen hos barnen, då de kan förverkliga sig själva. Också upplevelser av att lyckas är härligt att se. De firas tillsammans och det minns man att berätta också för föräldrarna.

Och det mest utmanande?

Ibland verkar det att finnas och komma så många idéer att alla är svåra att genomföra. Då saktar vi farten och koncentrerar oss på en sak åt gången. Det viktigaste är leken och saker som man kan lära sig via den.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Naturligtvis! Inom småbarnspedagogiken har vi möjlighet att stöda barnens uppväxt och utveckling övergripande med beaktande av hela familjen. Vi kan hjälpa barnet att skapa en positiv jagbild, att stöda uppkomsten av kamratrelationer samt lära ut färdigheter som man behöver genom livet.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har ett toppenteam, det har också stor betydelse för hur man orkar i arbetet. Det är härligt då man kan lita på arbetskamraten och diskutera olika saker. Man behöver inte alltid vara av samma åsikt, allas åsikt och uppfattning beaktas. Jag anser det också vara viktigt att arbetet leds bra: där har cheferna en stor roll.

En hurudan människa passar i ert arbete?

En människa som inte är rädd för förändringar och är inställd på att utvecklas. Bra humor skadar ju heller aldrig!

Janne Viinikka, barnskötare

Vid Rödluvans daghem är det bra stämning både bland barnen och inom arbetsgemenskapen. Utöver den trevliga arbetsgemenskapen njuter barnskötaren Janne Viinikka i sitt arbete i synnerhet av att få följa med barnens tillväxt och utveckling och berika deras dag med lekar.

Vad gör du?

Jag är barnskötare vid Rödluvans daghem i en skiftesvårdsgrupp med 0-3-åringar.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Min arbetsdag börjar mellan kl. 6.20 och 13.30, skiftet som börjar kl. 13.30 slutar kl. 21.30.Tidig morgon och sen kväll kan även ändras enligt behov. På morgonen före frukosten har barnen lektid eller någon annan verksamhet beroende på vad de är intresserade av.

Efter frukosten har barnen på udda veckor möjlighet till lekar, pyssel, teckning, målning, pussel och annan verksamhet som utvecklar handens färdigheter. Vi är även ute före lunchen.

På jämna veckor kan vi leka vattenlekar (simma och bada bastu), baka, använda gymnastiksalen, slöjdsalen och konstsalen. Vi gör dessutom utflykter och leker motionslekar utomhus.

Efter morgonverksamheten äter vi i vår grupp lunch kl. 10.30 på den egna avdelningen med barnen. Efter lunchen sover barnen middag, då är det kaffepaus och vi planerar och gör annat skriftligt och dylikt arbete som behövs.

Barnen vaknar kl. 13–13.30.Då är det mellanmål i gruppen och efter det leker vi, pysslar, bygger, gör pussel osv.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är mest utmanande?  

Det bästa med mitt arbete är att följa med och berika barnens lekar, märka att barnen växer och utvecklas och vara en del av en trevlig arbetsgemenskap.

Mest utmanande i mitt arbete är att göra vårt arbete synligt för föräldrarna och utomstående.

Hur är det att arbeta här?

Jag trivs bra och har trevliga kollegor, barn och föräldrar. Arbetet är trevligt och varierande.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tror att mitt arbete är meningsfullt då man märker hur barnen lär sig nya saker som man övar på.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En social människa som kommer bra överens med barn.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Den har humor, nya anställda tas bra emot.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag vistas utomhus och motionerar.

Marita Tuomisto, Barnskötare

Marita Tuomisto far glatt till jobbet vid Ristinummen päiväkoti varje dag och orsaken till det är att hon får jobba med det som hon älskar, dvs. med barn i ett yrkesövergripande team med bra samarbetsanda. I sitt arbete får hon använda sin kreativitet och där blomstrar också humorn varje dag. Barn som behöver särskilt stöd ligger också varmt om hennes hjärta.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Som liten drömde jag om att få jobba med hästar. Under ungdomsåren tillbringade jag all min fritid i stallet.

Vad gör du?

Min arbetskarriär inledde jag som barberare-damfrisör, 18 år gammal. I det yrket jobbade jag över 10 år. Då jag var trettio utbildade jag mig till närvårdare, med fördjupade studier i sjukvård och omsorg. Efter min examen arbetade jag några år inom Vasa stads hemvård. År 2002-2003 studerade jag ännu ett år med studieinriktning på barn och ungdomar. De senaste 13 åren har jag arbetat vid Vasa stads daghem i Korsnäståget (Ristinummen päiväkoti), där jag för tillfället jobbar som barnskötare i en förskolegrupp. Jag gillar verkligen mitt arbete och far med gott humör till jobbet varje dag.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Min arbetsdag börjar mellan kl. 6.30 och 8.30 beroende på mitt arbetsskift. Jag tar emot barnen och loggar in varje barn i ”närvarande”-appen. Klockan 8.00 samlas vi alla, då vi delar vi in oss för morgonmål. Efter det blir det indelning i smågrupper. Beroende på hurdan dag det är, blir jag kvar och leker med en del av barnen eller så har vi aktiveringsstund eller så är jag ute ungefär en timme med en grupp. Vi äter cirka kl. 11.30 och efter det är det lek/aktiviteter. Klockan 12.30 går jag ut med halvdagsbarnen eller så läser jag böcker med dem. Mellanmålet är kl. 14.00 och efter det blir det lek och pyssel. Vi går ut cirka kl. 15.00 och där är vi beroende på arbetsskiftet till kl. 17.00.

Jag kan ganska mycket själv bestämma hur jag utför mitt arbete. Jag får använda min kreativitet och humorn är också viktig i mitt arbete. I min arbetsdag ingår också att hålla ordning och snyggt på avdelningen samt att forma om verksamhetsmiljön. I mitt dagliga arbete ingår att duka och torka av bord, dela ut mat, förbereda aktiveringsstunder m.m. Vidare har vi varje vecka egna teamsmöten samt möten med daghemmets hela personal.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa i mitt arbete är att få arbeta i ett yrkesövergripande team med det som jag gillar mest, dvs. med barn. Det här arbetet är givande, då man får uppleva och känna att man är en trygg och viktig vuxen, och märker hur mycket barnen lär sig under ett år.  Man får höra vad barnen blir glada över, deras oro och bekymmer och i emellanåt får man larva sig med barnen och kasta sig med i deras värld. Barn som behöver särskilt stöd ligger mig också varmt om hjärtat. Många människor vet inte hur det är att arbeta med barn som behöver särskilt stöd. Hur det belastar både psykiskt och fysiskt och hur det inverkar på de övriga i gruppen. Den yrkesövergripande arbetsgruppen och dess gemensamma värderingar garanterar att  varje barn blir sett och hört samt att barnet får det stöd som hen behöver. Det får mig att orka och gilla mitt arbete samt att känna att mitt arbete är viktigt.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

I vårt daghem råder det en bra samarbetsanda bland personalen. Det här är den bästa arbetsplatsen, och jag känner att jag hör till en bra gemenskap. Arbetet är givande och emellanåt utmanande och krävande, men en bra samarbetsanda och humor hjälper till att orka. Jag har fantastiska arbetskamrater som jag kan lita på och som  verkligen är professionella. Vi har en bra samarbetsanda. Som motvikt till arbetet gillar jag att vistas ute, vara vid stugan samt tillbringa tid med mina barnbarn.

Hurdan människa lämpar sig för detta arbete?

Till oss lönar det sig att komma och jobba om du älskar barn, är försedd med lite humor, är kreativ och redo att lära dig något nytt och du kommer överens med olika slags människor.

Mira Puolamäki, lärare inom småbarnspedagogiken

Mira Puolamäki drömde om en karriär som journalist, inredningsarkitekt eller bildkonstnär. Hon hittade en perfekt lösning på problemet; i sitt arbete som förskolelärare kan hon kombinera de bästa sidorna från dessa tre olika områden då hon skapar en trivsam inlärningsmiljö för barnen och då hon som stöd i undervisningen kan använda bildkonst och sina berättelser som hon sjäv har skrivit.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Journalist, inredningsplanerare eller bildkonstnär

Vad gör du?

Jag är förskolelärare vid Ristinummen esikoulu dvs. i mitt arbete gör jag precis det som jag drömde om… Jag använder i mitt jobb mycket bildkonst både själv och med barnen och för skapande av en inlärningsmiljö behövs också en inredningsplanerares färdigheter. Jag skriver själv mycket berättelser som jag använder som stöd i undervisningen, alla drömyrkena är alltså i användning…

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag har i flera år fungerat som lärare inom den förberedande förskolan, vilket betyder att jag kommer till arbetet senast kl. 8 då vi äter morgonmål och sedan börjar vi med språkklubben i finska. I klubben övar vi med eleverna nya ord genom att spela, röra på oss och lyssna. I den här klubben skrattar vi mycket eftersom man lär sig bättre då man är glad än då man är en tråkmåns.

Beroende på vilka planerna är för dagen, fortsätter vi med andra bestyr med de övriga i gruppen. Kanske med gympa, skogsutfärd, hantverk, lek, musicerande eller förskoleuppgifter.

Vissa dagar leder jag hela gruppen och andra dagar smågruppen. Ibland har jag också tid för ett enskilt barn då vi gör någonting som jag har planerat tillsammans.I förskolelärarens arbete ingår också pappersarbete, e-post och möten.

I en vanlig arbetsdag ingår glädje över att få lära sig något nytt men även utmanande stunder då barnets stund kan fyllas av sorg eller ilska. En vanlig arbetsdag går alltid fort och det är roligt att komma till arbetet.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är mest utmanande?

Det bästa i mitt arbete är absolut att se hur barnen trivs i vår grupp och att både barnen och vuxna trivs tillsammans. Jag älskar projekt och att planera och göra saker tillsammans.

Det är roligt att se hur barnen lär sig nya saker och hur de under förskoleåret växer och utvecklas inför skolgången.

Det svåraste är att man blir ivrig, då det finns  så många olika trevliga saker som det skulle vara roligt att göra med barnen. Av dem måste man välja och lämna bort en del av de trevliga sakerna till därpå följande år.

Det som är en utmaning på riktigt, är att barnen behöver mycket mera stöd och stödåtgärder. Det finns många samarbetsparter, det kommer massor med e-post, blanketter som ska fyllas i samt deltagande i olika projekt. Vardagen är ofta ganska hektisk.

Hur är det att arbeta här?

Jag gillar min arbetsplats och mitt arbete. Det är härligt då det finns ett team, så man inte behöver fundera på saker ensam. Om egna idéer och krafter tar slut emellanåt, hjälper arbetskamraten till och fortsätter där jag slutade.

Det egna teamet och arbetskamraterna är ett stort stöd för beslut och egna tankar. Det här är ett arbete som vi gör tillsammans med humor och kärlek. I vårt daghem har det alltid funnits en bra vi-anda och här får man vara sig själv.

Hela daghemmets sammanhållning förstärks med att vi gör saker tillsammans. Det är viktigt och vi är ett starkt team.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Många utomstående känner inte till hur mycket målsättningar det kan ingå i ett vanligt daghems verksamhet. I en liten stund kan det finnas mål som inte syns utåt. Vi övar t.ex. att vänta på den egna turen, att ta andra i beaktande, matematiska färdigheter, att modigt svara på frågor samt finska språket. Många kan också bli förvånade över hur mycket förberedelser och planering det finns bakom olika stunder. Exempelvis då vi pysslar eller gör uppgifter, funderar vi noggrant vad just de här barnen borde öva, hurdana uppgifter behövs för att öva dessa färdigheter, hurdana grupper skulle vara lämpliga och vilken tidpunkt skulle vara den bästa att göra dessa uppgifter. Vi tar också ofta barnens egna önskemål i beaktande då vi planerar verksamheten.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag upplever att mitt arbete är mycket meningsfullt. I förskolan kan man förstärka barnets sjävkänsla, så att hen upplever att hen är skicklig, viktig och härlig. Vi ansvarar för att barnet får en bra vardag i daghemmet. Det har stor betydelse.

Fint och viktigt är också det att vi kan samarbeta med föräldrarna och skapa fostringssamarbete till godo för barnet.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En person som är redo att kavla upp ärmarna och att på allvar börja jobba med barn och vuxna. Det finns mycket arbete men hos oss får man skratta och ha roligt, utan att det pedagogiska greppet glöms bort. I vårt daghem har vi som känt en hög arbetsmoral. Vi gör vårt arbete av hela vårt hjärta.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

En kreativ arbetsgemenskap med sinne för humor och emellanåt har vi mera bråttom. Personalen har en nöjeskommitté, som flera gånger i året skämmer bort oss på olika sätt och hittar på något som vi kan göra tillsammans. Hos oss får man säga sin åsikt och vi har som vana att diskutera saker. Jag trivs här i Ristinummen päiväkoti mycket bra.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag motionerar flera gånger i veckan, går på gym, gympar och rör på mig så mycket som möjligt i vardagen. Mina härliga vänner ger mig styrka i vardagen. Kreativa projekt hemma kommer och går lite enligt intresse och ork. Ljudböcker är ett trevligt sätt att komma loss från vardagen, t.ex. trädgårdsarbetet går smidigt då man lyssnar på ljudböcker.  Att ligga på soffan och stirra på tv är bra motvikt till arbetet.

 

Ida Grander, speciallärare inom småbarnspedagogik

Ida Grander planerade att hon skulle bli bartender eller chef. Livet förde henne dock åt ett annat håll och nu är hon speciallärare inom småbarnspedagogiken. I sitt arbete njuter Ida av mångsidigheten, utmaningarna och den goda arbetsgemenskapen vid daghemmet i Alkula. Hon får följa med och främja barnen i deras utveckling men också stöda personalen i deras arbete.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Att bli bartender eller chef.

Vad gör du?

Jag är speciallärare inom småbarnspedagogik. Till mina huvudsakliga arbetsuppgifter hör att planera, genomföra och utvärdera barns stödbehov tillsammans med personal inom småbarnspedagogiken. Handledning till personal, samarbete med vårdnadshavare och kontakt med andra sakkunniga hör också till det dagliga arbetet.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

En typisk arbetsdag träffar jag med barn endera i grupp eller individuellt och handleder personalen kring fortsatta stödåtgärder. Till en typisk arbetsdag hör även självständigt arbete så som planering och dokumentation men också möten med vårdnadshavare, daghemsföreståndare, elevvårdsgrupper och andra sakkunniga.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det allra bästa med mitt arbete är att det är så flexibelt. Det finns inte två likadana dagar efter varandra. Jag upplever att mitt arbete känns meningsfullt och jag känner att vi speciallärare verkligen behövs inom småbarnspedagogiken. Jag tycker också det är roligt att få samarbeta med olika terapeuter, psykologer och andra sakkunniga från olika branscher. Jag lär mig nya saker varje dag. Det svåraste med mitt arbete är också det mest intressanta, att bemöta allas olika behov och hitta rätt stödinsatser för att alla barn ska få lika rätt till bästa möjliga utveckling och lärande.

Hur är det att arbeta här?

Just nu upplever jag att det händer mycket inom småbarnspedagogiken i Vasa vilket är intressant. Det känns som satt staden satsar på att få en attraktiv och kvalitativ småbarnspedagogik.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En människa som är flexibel, kreativ och lösningsfokuserad. Som speciallärare inom småbarnspedagogik behöver du vara både bra på att samarbeta men också klara av självständigt arbete och våga ta beslut.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tycker att mitt arbete är meningsfullt för att jag får stöda barnen i deras utveckling men också stöda personalen i deras arbete.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har bra gemenskap i vårt arbetsteam. Som speciallärare inom småbarnspedagogik arbetar du väldigt självständigt men vi ordnar träffar regelbundet och kan brainstorma tillsammans kring olika teman och arbetssätt.

Vad brukar du göra som motvikt till arbetet?

Som motvikt till arbetet brukar jag träffa vänner, laga god mat eller vara ute i vår vackra skärgård.