Information om coronaviruset

Information om coronaviruset

Förbigå menyn

Arbetstagarna berättar

Pauliina Leppänen, ledare för motionsgrupper

Vård för kropp och själ

Pauliina Leppänen leder motionsgrupper vid Vasa stad och njuter av sitt mångsidiga arbete där hon ständigt kan utveckla sitt eget kunnande.

Vad gör du?

Jag leder ett flertal grupper inom anpassad idrott inom Vasa stads idrottsservice. Mitt första yrke var fartygskock, men jag skolade om mig till idrottsbranschen för ungefär tio år sedan. Mina arbetsuppgifter har varierat från gym till att instruera motion på medborgarinstitut och leda kommunala motionsgrupper.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Under en typisk arbetsdag leder jag motionsgrupper i genomsnitt fem timmar och har gott om sociala kontakter. Målgrupperna varierar från seniorer till personer i arbetsför ålder. Också temana (konditionsgympa, gymstick m.m.) varierar, likaså omgivningen där jag leder motion. Jag tycker om att arbeta hos staden just därför att jag anser att den här är en av de mångsidigaste arbetsplatserna inom branschen. Vi aktiverar människor fysiskt inom alla sektorer och serviceutbudet är mångsidigt och bra.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa med mitt arbete är hur varierande och socialt det är. Dessutom är det möjligt att hela tiden utveckla sitt kunnande och sin yrkeskunnighet samt lära sig nytt. Man blir aldrig färdig utan kan alltid utveckla sig själv och sina färdigheter. Också människor, rörelse och möjlighet att använda sin egen kreativitet är väldigt motiverande för mig.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande har varit att lära mig grenar som jag inte tidigare har testat. Det gäller att bara gräva fram både tid och energi för att träna. Dessutom lär man sig lyssna på sin kropp och hittar dess gränser endast med åren.

 Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Absolut, jag upplever att mitt jobb är viktigt för folkhälsan. Arbetet ger mig möjlighet att uppmuntra, handleda och motivera människor till att syssla med motion. Jag har till uppgift att ge glädje och känsla av att lyckas samt påminna om att alla har rätt att motionera på sitt sätt. Motionsgrupper är också sociala evenemang och det är just den sociala sidan som jag tror motiverar många. Mitt jobb är också vård för både kropp och själv.

Har du möjlighet att utveckla dig själv i ditt arbete, hur?

Ja, det har jag, och det är till och med önskvärt. Just nu uppdaterar jag min yrkeskunnighet genom studier på Varala idrottsinstitut. Så som det nu ser ut utexamineras jag till både motionsrådgivare och simlärare i början av året.

En hurudan människa passar i ert arbete?

I vårt gäng passar glada, energiska, öppna och omtänksamma människor som har en god social kompetens och intresse för grupparbete.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Både Vasa och mina arbetskamrater välkomnade mig med öppen famn när jag flyttade hit för några år sedan. Mina arbetskamrater är också uppmuntrande, energiska och hjälpsamma samt har sinne för humor. Och, det måste jag ännu säga, långa – för jag är själv mera kortvuxen. 🙂

 

Arttu Kukko, fysioterapeut

Lätt att trivas

 Arttu Kukko arbetar som fysioterapeut inom hemvården och är glad att ha ett arbete där han kan hjälpa klienter tillsammans med ett professionellt team. Det bästa med det mångsidiga arbetet är människor – såväl arbetskamrater som klienter.

Vad gör du?

Jag arbetar som fysioterapeut inom stadens hemvård. Det finns totalt elva terapeuter i vårt team: åtta fysioterapeuter och tre ergoterapeuter. Inom hemvården har terapeuterna till uppgift att exempelvis bedöma behovet av hjälpmedel och ändringsarbeten i bostäder samt planera och leda rehabilitering. Utöver egna hembesök gör vi också många sambesök och planerar vardagsrehabilitering av klienterna tillsammans med vårdare. Dessutom samarbetar vi intensivt med sjukskötare och servicehandledare, exempelvis vid bedömning av klienternas servicebehov.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Vi terapeuter arbetar endast i ett skift men dagarna är väldigt varierande. Våra klienters livsmiljöer, kulturer, utmaningar och målsättningar är så mångsidiga att man ska vara något av en kameleont för att kunna klara av jobbet, men detsamma gäller förstås också alla andra yrkesgrupper inom hemvården. Utöver hembesök kan det i dagen också ingå besök på hjälpmedelsutlåningen eller till exempel vårdmöten på en hälsocentralavdelning. Det har också hänt att jag har fått följa med en klient till simhallen.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Människor, både arbetskamrater och klienter. Det är trevligt att komma hit på morgonen, eftersom stämningen alltid är i topp på kontoret. Och lika trevligt är det att gå på klientbesök, för i regel är de också glada möten. Det är ett mycket tacksamt jobb, för jag får vara med och hjälpa till och handleda utan att behöva tvinga någon till något.

Och det mest utmanande?

Jag har också rollen som vice chef i vårt team, och den mest utmanande tiden är vanligtvis när vår ordinarie chef har semester. Även om vi försöker förbereda oss bra inför dessa veckor blir det alltid något oväntat. Dessutom måste jag säga att universum just under semestertider har visat rentav beundransvärd kreativitet när det gäller att ordna med exceptionella situationer.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Absolut betydelsefullt tycker jag, och jag är glad och stolt över att få göra det. I mitt jobb kan jag hjälpa hemvårdens klienter att leva ett tryggt liv av god kvalitet i sina egna hem så länge det går. I många fall har jag fått ge klienten viktigt stöd efter en sjukdomsattack när hen har försökt återfå känslan av förmåga och att hen klarar sig självständigt.

Har du möjlighet att utveckla dig i ditt arbete, hur?

Ja, det har jag. Jag studerar för specialyrkesexamen inom produktutveckling som läroavtalsutbildning. Som ett inlärningsprojekt i anslutning till studierna har jag inom mitt eget hemvårdsområde tillsammans med servicehandledaren gjort ett försök där jag på distans har följt med servicehandledaren på besök för bedömning av servicebehovet. Verksamhetssättet har visat sig vara rätt så användbart och ekonomiskt.

En hurudan människa passar i ert arbete?

Vid den senaste terapeutrekryteringen söktes “en teamspelare med förmåga till självständigt arbete”, vilket jag tycker är en utmärkt sammanfattning av arbetets krav. Någon envis tjurskalle skulle knappas trivas i eller klara av jobbet, men alla terapeuter måste kunna ta ansvar.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

I regel är det stressande att börja ett nytt jobb, men jag kommer fortfarande ihåg hur jag för fem år sedan, när jag började här, förvånade mig över att stressen uteblev. Jag kände redan från första dagen att mina arbetskamrater genuint ville hjälpa mig och att jag inte behövde vara nervös för att be om hjälp. En faktor för ett bra arbetsklimat både förr och nu har säkert varit att man alltid har utvecklat verksamheten tillsammans. Jag har upplevt att alla mina chefer har lyssnat på mig och uppskattat mina åsikter. Det är lätt att trivas här!

Ida Kniivilä-Tuominen, lärare i småbarnspedagogik

Tillsammans för barnens bästa

Ida Kniivilä-Tuominen som arbetar i det trivsamma daghemmet Rödluvan är glad över sina arbetskamrater, som hon kan lita på också i besvärliga situationer. Det bästa i arbetet är att få dela upplevelser av att lyckas med barnen och föräldrarna.

Vad gör du?

Jag arbetar som lärare i småbarnspedagogik i en grupp med 4-5-åriga barn, där jag får dela ansvaret med en annan lärare i småbarnspedagogik. Som lärare är min uppgift att tillsammans med mitt team planera verksamhet som motsvarar grunderna i planen för småbarnspedagogik: vi utför vårt arbete på basis av de senaste forskningsuppgifterna och utvecklar ständigt våra verksamhetssätt. Vid gemensamma möten ser vi till att alla i vårt team arbetar enligt de gemensamma målen.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Dagens program är alltid planerat på förhand, och vi beaktar barnens behov och intresseobjekt. För tillfället arbetar vi med teman som barnen har hittat på, och de är ”Världen under vattnet” samt ”Bilar”. Som lärare är min uppgift att genom ett tema lära barnen sådana färdigheter som ännu behöver övas. Sådana är till exempel kompiskonst, matematiska färdigheter och självuttryck. I vår grupp tycker vi att det är mycket viktigt att alla barn har det roligt i daghemmet och får vara sig själva.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att se glädjen hos barnen, då de kan förverkliga sig själva. Också upplevelser av att lyckas är härligt att se. De firas tillsammans och det minns man att berätta också för föräldrarna.

Och det mest utmanande?

Ibland verkar det att finnas och komma så många idéer att alla är svåra att genomföra. Då saktar vi farten och koncentrerar oss på en sak åt gången. Det viktigaste är leken och saker som man kan lära sig via den.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Naturligtvis! Inom småbarnspedagogiken har vi möjlighet att stöda barnens uppväxt och utveckling övergripande med beaktande av hela familjen. Vi kan hjälpa barnet att skapa en positiv jagbild, att stöda uppkomsten av kamratrelationer samt lära ut färdigheter som man behöver genom livet.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har ett toppenteam, det har också stor betydelse för hur man orkar i arbetet. Det är härligt då man kan lita på arbetskamraten och diskutera olika saker. Man behöver inte alltid vara av samma åsikt, allas åsikt och uppfattning beaktas. Jag anser det också vara viktigt att arbetet leds bra: där har cheferna en stor roll.

En hurudan människa passar i ert arbete?

En människa som inte är rädd för förändringar och är inställd på att utvecklas. Bra humor skadar ju heller aldrig!

Katarina Aro, hälsovårdare

Med och stöder de första åren i livet

Katarina Aro, som arbetar som hälsovårdare vid barnrådgivningen, vet att en av de största förändringarna i livet är att bli förälder. Hon känner glädje när hon kan stöda föräldrarna och följa med hur barnen växer och utvecklas.

Vad gör du?

Jag jobbar på barnrådgivningen i Gerby. Mina klienter består av familjer med barn under skolåldern som besöker rådgivningen regelbundet. I mitt arbete samarbetar jag med rådgivningsläkaren samt vid behov även med andra experter, till exempel barnläkaren, fysioterapeuter, ergoterapeuter, talterapeuter och psykologer.

Beskriv din typiska arbetsdag.

Min arbetsdag börjar klockan åtta. I min dag ryms bland annat fyra- och sexåringars rådgivningskontroller där även vaccineringar ingår. Före lunchen har jag telefontid och då svarar jag på föräldrarnas frågor. Efter lunchen kan mina klienter vara till exempel föräldrar med en två månaders baby eller en ettårig parvel. Jag gör även hembesök hos nyfödda och deras familjer.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa är att få träffa många olika slags familjer, bli bekant med dem och följa med hur barnen utvecklas under de första levnadsåren. Mitt arbete är även flexibelt: jag får själv planera min arbetsdag.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande är att skapa en helhetsbild av barnets och familjens situation och att ibland tala om också väldigt svåra saker.

Är ditt arbete meningsfullt, varför?

Jag upplever att mitt arbete är meningsfullt: föräldrarna kan alltid vända sig till rådgivningen, både i små vardagliga ärenden och även i större problem.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Jag har verkligen fantastiska kolleger. Det är fint att det alltid finns någon i närheten som man kan utbyta tankar med.

En hurudan människa passar i ert arbete?

En öppen person som kommer överens med olika slags människor och som vågar ta upp också svåra saker. Arbetet är ansvarsfullt och självständigt men man kan alltid få stöd av arbetskamraterna.

 

Satu Kivikangas, biträdande avdelningsskötare

Smidigt samarbete i ett kunnigt team

Enligt Satu Kivikangas som arbetar inom tandvården är det alltid roligt att komma på jobb. Det är bra att arbeta med kunniga yrkesmänniskor och stöd får man när man behöver det.

Vad gör du?

Jag arbetar som biträdande avdelningsskötare inom Vasa stads tandvård. Tidigare arbetade jag som tandhygienist: det arbetet har jag hunnit göra både i Vasa och i Helsingfors.

Beskriv din typiska arbetsdag.

Min arbetsbild har ändrat de senaste månaderna från kliniskt patientarbete till administrativt arbete. Jag gör upp arbetslistor för vår personal och planerar var tandskötarna och munhygienisterna ska arbeta. Jag granskar fakturor, skriver promemorior och deltar i utvecklandet och planeringen av verksamheten via olika arbetsgrupper och möten. Jag löser även problem som uppstår tillsammans med vår personal.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Som munhygienist såg jag direkt resultaten av mitt arbete och jag tackades ofta av patienterna. Det bästa var alltså att se förändringarna i munhälsan och hälsobeteendet. Som förman blir jag glad när personalen trivs på jobbet och samarbetet fungerar. Den bästa stunden som förman var när en anställd ringde på fredag före hemfärden, tackade för ett beslut jag fattat i ett utmanande ärende och önskade trevlig helg.

Och det mest utmanande?

Vår personal finns till för patienterna. Jag igen upplever att jag i min arbetsuppgift finns till för vår personal. Det är väldigt viktigt för mig att de anställda mår bra på jobbet och att deras arbete går smidigt. Det mest utmanande är om jag inte kan välja en lösning som betjänar alla på samma sätt.

Tycker du att du gör ett betydelsefullt arbete, varför?

Munhälsan har stark anknytning till den allmänna hälsan. Dålig munhygien kan försvåra vårdbalansen vid t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och reuma. Det hälsofrämjande arbetet är väldigt viktigt och jag önskar att det får mer resurser i framtiden. Exempelvis kulturen med att småäta och den stora konsumtionen av sura drycker bevisar att man överlag bör satsa på främjandet av munhälsan och folkhälsoarbetet.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Det är roligt att komma på jobb varje morgon. Arbetskompisarna är kunniga experter och när problem uppstår får man alltid stöd vid behov.

Hurudan person passar på ert arbete?

En hurtig, människonära och utvecklingspositiv person med en strategisk syn på hur hälsovården kan utvecklas.

 

Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken

Arbete för inlärning och för livet

Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken, drömde om att arbeta med människor och arbetet på daghem förde henne från Tammerfors till Vasa i början av 80-talet. Den långa karriären har innehållit många reformer, men dagarna piggas fortfarande upp av skogsutflykter som är en gemensam aktivitet för barn och vuxna.

Vad gör du?

Jag arbetar som lärare för barn i förskoleåldern på daghemmet Lill kasern. Till förskoleverksamheten hör väldigt omfattande, varierande inlärning, t.ex. introduktion av siffror och bokstäver, finmotoriska uppgifter, handens färdigheter, teckning, målning, pyssel, sagor, information om olika fenomen och naturligtvis även lek som är barnens sätt att behandla saker i världen. I mitt arbete är det viktigt att motivera barnen att lära sig nya saker enligt eget intresse, och bakom all verksamhet ligger alltid pedagogiskt tänkande.

Beskriv din typiska arbetsdag

Verksamheten i min grupp börjar med utomhusvistelse, vilket är en väldigt bra start på dagen. Alla får motion, frisk luft och barnen får hitta på roliga saker med kompisarna. Efter utomhusvistelsen delar vi in oss i två grupper och barnen får lära sig sådant som ingår i läroplanen för förskoleundervisningen. I båda grupperna finns cirka tio barn. Dagen består alltid även av lek, sång, diskussioner, spel och måltider, vilka även är viktiga gemensamma stunder.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att få barnen att bli intresserade av något nytt. Det är också fint när man märker att en grupp fungerar bra tillsammans.

Och det mest utmanande?

Eftersom det finns så många barn och olika behov, är det ibland utmanande att kunna ge varje förskoleelev jämlikt stöd.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Det här arbetet skulle ingen klara av att göra ensam: för att arbetet ska gå smidigt är det viktigt att de vuxna drar åt samma håll. Strävan är att i teamet beakta allas starka sidor och det är viktigt att alla mår bra. Man får inte haka upp sig på negativa saker, utan måste tänka på sådant som piggar upp. Gemensam humor och exempelvis skogsutfärder är en kraft som får oss att orka bättre.

Tycker du att du gör ett betydelsefullt arbete, varför?

Allt börjar i barndomen, där man skapar en grund för framtida inlärning och för hur man klarar sig i livet. Vi gör alltså ett väldigt viktigt och betydelsefullt arbete här, absolut!

Linda Kontturi, hemsjukskötare

Underverk tillsammans

Enligt Linda Kontturi som arbetar som hemsjukskötare är kryddan i arbetet dess mångsidighet: klienterna är alla slags människor från äldre personer till rusmedelklienter och psykiatriska klienter. Dessutom ingår i arbetet såväl kund-, kontors- som teamarbete.


Vad gör du?

Jag arbetar inom Vasa stads hemsjukvård som teamspecialist. Tillsammans med ett team som består av närvårdare ansvarar teamspecialisten för övervakning av sjukdom och hälsotillstånd hos hemsjukvårdens klienter. Jag arbetar också med många andra olika specialister, t.ex. fysioterapeuter, distansläkaren och hemservicehandledare. Vårt mål är att klienten med hjälp av hemvård ska kunna bo i det egna hemmet så länge som möjligt.

Beskriv din typiska arbetsdag

Min arbetsdag börjar på morgonen kl. 7. Först samlas vi med vårdarna i teamrummet och ser tillsammans på dagens program. Jag leder och handleder vårdarna, och vi går igenom vad som ska göras hos klienterna under dagen. På förmiddagarna gör jag också själv hembesök. Rapportering och dokumentering samt att vara i kontakt med läkare och andra sakkunniga är en viktig del av arbetet: den bärbara datorn följer därför alltid med mig. Efter besöken fortsätter min arbetsdag ännu med kontorsarbete. Hem går jag ungefär kl. 15.30.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det här är ett ansvarsfullt, men å andra sida verkligen fritt, omväxlande och mångsidigt arbete. Jag kan själv planera min arbetsvecka och behöver inte alltid sitta instängd innanför fyra väggar – jag tycker också att jag får en mycket bättre uppfattning om klientens tillstånd, när jag kan göra ett besök i klientens eget hem. I det här arbetet får man också arbeta med händerna: t.ex. de studerande som har varit hos oss och praktiserat har gett berömmet att inget arbete har lärt dem lika mycket. Vi har klienter som vi har skött länge redan och de blir med åren verkligt goda bekanta.

Och det mest utmanande?
Ett hemsjukvårdsteam kan ha t.o.m. 40–50 klienter, det vill säga det blir inte nödvändigtvis så väldigt mycket tid per klient. Som sjukskötare måste jag alltid hålla i trådarna och märka om allt inte står rätt till med klienten. Att ha ansvaret för så många människor kan ibland kännas tungt.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har ett toppengäng här! Det är alltid trevligt att komma till jobbet och vi har roligt tillsammans. Eftersom jobbet är krävande så hjälper en gemensam humor till för att man ska orka. Jag tycker att jobbet inte bara ska vara slit, utan det ska få vara roligt på jobbet också. Själv har jag trivts inom hemsjukvården i 15 år redan!

En hurudan människa passar i ert arbete?

En öppen och pigg typ som gillar utmaningar och kommer överens med olika människor. I det här arbetet måste man våga ge sig hän samt också ta upp svåra saker till diskussion. Eftersom vårdaren besöker klienterna ensam, ska man också vara modig och kunna fatta snabba beslut självständigt. Svåra saker behöver man ändå inte fundera på ensam, för vårdaren har det egna teamet som stöd och vid hembesöken finns det alltid någon i andra änden av telefonen som man kan fråga av. I det här arbetet är det bra att komma ihåg att ensam kan ingen göra underverk, men tillsammans får vi mycket bra till stånd.

Annika Laasonen, hemsjukskötare

Arbete för trevliga typer

Annika Laasonen som arbetar inom Vasa stads hemsjukvård får göra ett viktigt arbete och sköta klienter i deras egna hem. Annika tycker att det bara finns trevliga typer på arbetsplatsen.

Vad gör du?

Jag arbetar som hemsjukskötare som en del av ett yrkesövergripande team och jag arbetar tillsammans med bl.a. terapeuter, läkare och andra skötare. Varje sjukskötare har sitt eget område och sina egna klienter som hen sköter.

Beskriv din typiska arbetsdagPå morgonen när jag kommer till arbetet går jag igenom dagens ärenden med närvårdarna i mitt eget team. Morgonen går också åt till att förbereda dagens klientbesök. Klientbesöken består av sjukvårdsåtgärder, som t.ex. sårvård och blodprov. Dessutom ska man se efter hur klienten mår och ge akt på förändringar i måendet. Hemsjukvården har telefontid på eftermiddagarna, då jag arbetar på kontoret. Varje vecka är det också möte med det egna teamet samt läkarens telefonrond. Läkaren är också annars anträffbar dygnet runt om hjälp behövs. Hemsjukvården är dagarbete och vi arbetar bara på vardagar så veckosluten är alltid lediga.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa med mitt arbete är att man får göra ett viktigt arbete och sköta klienter i deras egna hem. Också klienterna och de anhöriga är tacksamma när de får hjälp och sjukvård direkt hem. Arbetsdagarna är aldrig likadana och i det här arbetet lär man sig alltid något nytt. Jag tycker också om att hemsjukskötarens arbete är självständigt, för där kan man själv planera sina egna arbetsdagar.
Här är det roligt att jobba, för människorna är trevliga och det är lätt att arbeta med dem. Arbetets föränderlighet är en bra sak, och man hinner aldrig blir uttråkad. Intressanta utbildningar upprätthåller också yrkesskickligheten.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande med hemsjukskötarens arbete är det att man måste kunna se varje klients situation som en helhet och beakta många faktorer utöver sjukvårdsfrågorna. Till hjälp finns lyckligtvis ett team bestående av närvårdare som jag har ett tätt samarbete med. Ensam behöver man inte annars heller vara i det här arbetet, utan i samma kontor finns också andra hemsjukskötare, så jag får alltid kollegialt stöd när jag behöver det.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vid Vasa hemsjukvård jobbar bara trevliga typer. Vi har en stark vi-anda och att alltid när det behövs hjälpa andra är en självklarhet i det här gänget. Man klarar allt när kollegerna finns som stöd.

En hurudan människa passar i ert arbete?

I vårt gäng passar en sådan människa som tycker om att varje dag är annorlunda och som är redo att möta också utmaningar. I det här arbetet är största delen av klienterna äldre människor, så det skulle förstås vara viktigt att vården av äldre människor är en hjärtesak.

Elisabeth, tillgänglighetskoordinator

Tillgänglighet är en hjärtesak för Elisabeth Hästbacka

Elisabeth Hästbacka, som började som stadens tillgänglighetskoordinator i april, vill i sitt arbete bygga ett jämlikt Vasa.

Elisabeth Hästbacka bredvid sitt arbetsbord.

Hästbacka har ordnat möten för rådet för personer med funktionsnedsättning samt bildat nätverk med kolleger i andra städer runtom i Finland.

– I egenskap av tillgänglighetskoordinator är jag med och övervakar och främjar tillgängligheten. Vidare är jag bland annat sekreterare för rådet för personer med funktionsnedsättning samt en samarbetslänk till organisationerna. Det är fint att få vara med och främja saker som är viktiga för en själv och för samhället, berättar Hästbacka.

Hästbacka färdigställer just nu sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Den behandlar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället.

– Jag hoppas att jag i mitt arbete också kan utnyttja min bakgrund som forskare samt de kontakter jag har till andra forskare inom funktionhinderforskning i Finland. Naturligtvis ger också mina egna erfarenheter av tillgänglighet det perspektiv jag behöver på arbetet, säger Hästbacka.

Tillgänglighet åstadkoms genom samarbete

När Hästbacka flyttade till Vasa för att studera år 2004, upptäckte hon att det hade satsats på tillgänglighet i stadens centrum.

– I Vasa har det under årens lopp gjorts mycket för att främja tillgängligheten. Rådet för personer med funktionsnedsättning har länge varit aktivt här och fått till stånd en hel del, berömmer Hästbacka.

Enligt Hästbacka är Vasa en föregångare i fråga om tillgänglighet: till exempel tillgänglighetskoordinatorer och tillgänglighetsombud finns det i färre än tio städer i Finland. Även om framsteg har gjorts under årens lopp, finns det fortfarande att göra också i Vasa.

– Tillgänglighet är en viktig del av alla människors jämlikhet, eftersom den är en mycket vidsträckt helhet och viktig för alla: tillgängligheten gäller inte bara personer med funktionsnedsättning utan lika mycket äldre personer och barnfamiljer. Tillgängligheten berör inte enbart den bebyggda miljön, utan också t.ex. kommunikation och informationsförmedling samt möjligheterna att till utbildning och arbete, påminner Hästbacka.

– Främjandet av tillgängligheten börjar alltid med samarbete. Jag har redan träffat många intressanta människor och jag väntar ivrigt på allt nytt jag kommer att få lära mig i mitt jobb, säger Hästbacka och ler.