Förbigå menyn

Arbetstagarna berättar

På Vasa stad har vi cirka 660 olika uppgiftsbeteckningar, vilket gör att de mångsidiga arbetsuppgifterna räcker till! Vill du veta mera exakt hur det är att arbeta hos oss? Bekanta dig med karriärberättelserna här nere, där experter på olika områden berättar om sitt arbete.

Christoffer Rönnlund,tomtchef
Susanna Helenelund, distriktsträdgårdsmästare
Teemu Peltonen, boenderådgivare
Nina Takala, utställningsamanuens
Lauri Leminen, hr-controller
Laura Haakana, individhandledare
Henna Nurmikoski, ansvarig för arbetsvälmåendet
Eija Torkko, servicerådgivare
Tatjana Asplund, idrottsplanerare
Maija Hauta-aho, frisör-maskör
Elena Luoma, klasslärare
Eija Huttunen, rektor
Pauliina Pääkkönen, marknadsföringsplanerare
Sari Höglund, rekryterare
Marja Mikola, specialsakkunnig vid koncernförvaltningen
Janne Viinikka, barnskötare
Tiina Mäenpää, speciallärare inom småbarnspedagogik
Mari Soininen, familjedagvårdare
Päivi Korkealaakso, planläggningsdirektör
Jukka Talvi, kommunteknikdirektör
Anu Rinne, HR-controller
Pauliina Leppänen, ledare för motionsgrupper
Elisabeth, tillgänglighetskoordinator
Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken
Ida Kniivilä-Tuominen, lärare i småbarnspedagogik
Marita Tuomisto, Barnskötare
Mira Puolamäki, lärare inom småbarnspedagogiken
Ida Grander, speciallärare inom småbarnspedagogik

 


Christoffer Rönnlund, tomtchef

Även om barndomens drömyrke pilot fortfarande fascinerar tomtchef Christoffer Rönnlund, trivs han bra i sitt människonära arbete som ledare för ett trevligt och yrkeskunnigt team. Arbetet kräver samordnings-, förhandlings- och kundservicefärdigheter och är belönande i synnerhet då man ser att staden utvecklas i en bra riktning.

Vad jobbar du med?

Jag leder tomtteamet, som svarar för förvaltningen av stadens mark- och vattenområden. Vi representerar staden som markägare, dvs vi överlåter tomter genom arrende eller försäljning, vi köper mark och ingår avtal av olika slag samt förhandlar med människor och företag. Med oss förhandlar man till exempel då företagen söker en plats för att etablera sig i Vasa. Vidare är vi med i flera stadsutvecklingsprojekt och detaljplaneprocesser och även fiskeärendena har vi hand om.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Omväxlande. Jag deltar i möten, förhandlar, svarar på e-post och samtal, fattar tjänsteinnehavarbeslut och organiserar olika projekt och teamets dagliga arbete.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Jag trivs i mitt arbete: jag tycker om att det är varierande och mångsidigt. Jag gillar både att betjäna människor och att förhandla med dem och det är viktigt för mig att kommuninvånarna får god service hos oss. Jag tycker också om att jag får vara med och utveckla vår stad i en bra riktning.

Det mest utmanande är kanske det att jag måste hålla flera bollar i luften samtidigt. Också det att många projekt tar lång tid i anspråk och att slutresultatet av dem kan ses först i framtiden medför en liten tilläggsutmaning i vardagen.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Det att vi förvaltar hela 3900 arrendeavtal och att vi har ganska betydande arrendeinkomster (ca 11 miljoner euro år 2022).

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Det har alltid varit viktigt för mig att röra på mig. Efter en tung arbetsdag ger jag mig gärna ut och springer eller vandrar i naturen. Vintertid skidar jag gärna, och jag spelar också innebandy och fotboll. Skärgårdslivet på stugan i min hemby ger också en bra motvikt till arbetet och jag ger mig gärna ut och fiskar eller åker båt då det finns tid till det.

En hurdan människa passar i ert arbete?

Man måste vara självständig men ändå kunna jobba i ett team. Det är också mycket viktigt att man kan leva med halvfärdiga jobb, eftersom det i allmänhet tar tid innan alla saker blir klara. Goda sociala färdigheter hjälper mycket, eftersom vi diskuterar mycket med olika människor och parter. Frågor som gäller markägande kan vara känsliga, vilket gör att man vid diskussioner och förhandlingar måste kunna respektera andras åsikter.

Hurdan arbetsgemenskap har ni?

Vi har en verkligt god anda både inom tomtteamet och hela fastighetssektorn. Här jobbar mycket trevliga människor som kan sin sak. Jag kan utan vidare rekommendera vår arbetsgemenskap!

Susanna Helenelund, distriktsträdgårdsmästare

Det var meningen att Susanna Helenelund som jobbar som distriktsträdgårdsmästare skulle bli lärare, men hon riktade sedan in sig på hortonomstudier. Susanna som har arbetat hos Vasa stad sedan år 2022 trivs i sin arbetsgemenskap och är glad över att alla får lysa i sitt arbete.

Vad jobbar du med?

Jag är distriktsträdgårdsmästare för det södra skötseldistriktet, dvs. grönområdena i centrum, Sandviken, Sunnanvik och Sundom. Jag övervakar, planerar arbetena, handleder anställda och ser att de har alla maskiner och redskap som de behöver.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Det finns inga sådana. Jag svarar på e-postmeddelanden och pratar mycket i telefon både med invånare och de anställda. Dessutom försöker jag träffa alla anställda ett par gånger per dag ansikte mot ansikte. Under dagen kan det uppstå problem som ska lösas snabbt. Speciellt på sommaren vet man aldrig hur arbetsdagen ser ut.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är att jag får vara utomhus hela tiden och jag ser alla årstider. I arbetet ser man genast också resultatet. Det är roligt att märka att samma anställda vill komma och arbeta med det här från år till år. De sköter sitt arbete bra, eftersom de kan lysa där de är bra.

Utmanande är att säsongen är kort och många saker borde göras under sommaren, speciellt maj-juni är det väldigt bråttom. Det är också utmanande att hitta kompetent personal.

Hur är det att arbeta här?

Jag trivs väldigt bra och det är roligt att komma till jobbet. Jag får utveckla mitt eget arbete och förverkliga mig själv.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Människor blir ofta överraskade av hur många grönområden det finns i Vasa och hur mycket arbete de medför. Arbetet handlar inte bara om att klippa gräsmattor, utan det ska också rensas, träd ska beskäras, det är planering samt reparations- och städarbeten på grund av skadegörelse. Vintern är en lugnare säsong, då städar vi bort föregående säsong och förbereder den kommande säsongen.

Får du lysa i ditt arbete? Hur?

Då ett arbetsskede eller en entreprenad blir gjord enligt mina planer och arbetet löper smidigt, blir man på bra humör och känner att man har lyckats. Då kan jag vara nöjd med min egen prestation.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag motionerar, fotograferar och är ute med barnen.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En som är energisk, initiativrik och har bra grundkondition. I det här arbetet måste man också komma bra överens med olika människor.

Hurdan arbetsgemenskap har ni?

Vi har en bra arbetsgemenskap, som alltid ger kamratstöd och hjälp i vardagen. Det är också mycket humor på vår arbetsplats.

Teemu Peltonen, boenderådgivare

Teemu Peltonen, som drömde om att bli bilförsäljare när han var barn, arbetar nu som boenderådgivare. I det varierande, lärorika och utmanande jobbet är bra kollegor ett stöd. Sitt eget välmående sörjer Teemu för genom att gå på gym och med hjälp av den arbetshandledning som arbetsplatsen erbjuder. En omfattande arbetshistoria och erfarenhet av mentalvårdsarbete är också till hjälp i arbetet som boenderådgivare.

Vad jobbar du med?

Jag har varit boenderådgivare på Vasa stad sedan maj 2022. Samtidigt inleddes också Vasa stads boenderådgivningsservice. Verksamheten har satt i gång med fart, och under det första verksamhetsåret har cirka 300 kunder sökt sig till servicen.

Hur ser din vanliga arbetsdag ut?

Arbetsdagarna är väldigt varierande. I allmänhet ingår i min arbetsdag möten med kunder antingen på kontoret eller till exempel hos kunden eller samarbetsparten. Kundsituationerna varierar, ibland träffar jag en kund endast en gång, medan igen en annan kunds situation kan kräva tio möten. Utöver kundmöten svarar jag på kundernas frågor per telefon eller e-post, ibland kan en kunds ärende avgöras redan med ett telefonsamtal. Vidare gör vi regelbundet förebyggande arbete till exempel genom att hålla föreläsningar om boende för skolelever, det sker emellertid inte dagligen. I slutet av arbetsdagen strävar jag efter att registrera kundmötena.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är den varierande arbetsbilden. Kundsituationerna är mycket varierande och samtidigt lär jag mig själv också något nytt varje gång. Jag gillar också att mitt arbete inte är det mest traditionella socionomarbetet, utan jag jobbar med sakkunniga inom flera sektorer.

Det mest utmanande är det stora antalet kunder. Tills vidare finns det bara två boenderådgivare. Jag hoppas att vi i framtiden är flera, eftersom det finns kunder för flera boenderådgivare.

Hur är det att arbeta här?

Det är bra att jobba på Vasa stad. Jag har bra kollegor som alltid har stött mig. Dessutom har det sörjts för välmående till exempel genom arbetshandledning. Lönen är också skälig, vilket inte alltid är en självklarhet inom social- och hälsovårdsbranschen.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Jag tror att många blir överraskade över hur mycket jag arbetar med bostadslösa eller sådana som har hot om bostadslöshet hängande över sig. Detta överraskade i tiderna också mig själv. Bostadslösheten syns mera sällan på gatan, vilket den gör till exempel i större städer. Det finns flera olika slag av bostadslöshet, en bostadslös kan bo till exempel hos bekanta eller släktingar.

Får du lysa i ditt arbete? Hur?

Ja det gör jag. Jag har en omfattande arbetshistoria, som jag kan dra nytta av i mitt dagliga arbete, till exempel mitt kunnande i mentalvårdsarbete.

En hurdan människa passar i ert arbete?

Jag tror att vilken människa som helst kan passa i det här arbetet. Det viktigaste är att man är beredd att lära sig nytt. Det är bra om den som söker sig till det här jobbet är medveten om att jobbet inte är det allra lättaste och att det därför är bra att till exempel ha hobbyer, med vilka man kan nollställa sig efter arbetsdagen. Kundernas situationer kan vara mycket komplicerade. Man behöver dock inte vara rädd att man genast måste vara superkunnig på boenderådgivning, arbetet lär nog den som utför det.

Hurdan arbetsgemenskap har ni?

Vi har en liten arbetsgemenskap som är full av toppkunniga.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag går aktivt på gym. Jag drömmer också om att ta upp cykling som en hobby.

Nina Takala, utställningsamanuens

Nina Takala öppnar dörrarna till sitt jobb vid Vasa stads museer. En utställningsamanuens är en mångsysslare som verkar bland annat som innehållsleverantör, kontaktperson och utställningsplanerare vid museerna. I ett mångsidigt arbete blir tiden inte lång, och ett gemensamt mål för alla är viktigt: att bevara och ställa ut kulturarv och erbjuda upplevelser för besökarna.

Vad drömde du om att bli som stor?

Jag har aldrig haft något uttryckligt drömyrke. Då man under mina första år i skolan frågade om mitt drömyrke, uppgav jag att det antingen är att jobba som butiksbiträde eller som skådespelare. Jag glömde dessa tankar snabbt, och det dröjde länge innan jag visste vad jag vill bli som stor. Efter gymnasiet kom jag till Östra Finland för att studera språk. Jag tänkte bli översättare, men efter ett års studier märkte jag att det inte var min grej. Då jag bläddrade i urvalsguider hittade jag mitt huvudämne, etnologi i Jyväskylä. När jag dessutom valde museologi som ett av mina biämnen, föll yrkesvalet på plats. Jag ville arbeta på museum.

Vad jobbar du med?

Jag är utställningsamanuens vid Vasa stads museer, och innan det arbetade jag med museets kulturhistoriska samlingar.
Min arbetsuppgift är att producera innehåll för växlande utställningar på museets olika avdelningar. Förutom att jag verkar som innehållsleverantör är jag också kontaktperson för samarbetspartner utanför museet och mellan olika team och aktörer inom organisationen.

Hur ser din vanliga arbetsdag ut?

Min vanliga arbetsdag är varierande och innehåller flera olika uppgifter. I utställningsteamet arbetar vi med flera växlande utställningar samtidigt, då det ligger minst två utställningar samtidigt på mitt arbetsbord.

Under en utställningsprocess sköter jag bl.a. om kontakt med samarbetspartner både per e-post, telefon och på möten. Jag planerar utställningens innehåll och vad och på vilket sätt vi ställer ut. Relativt ofta innehåller min arbetsdag skrivande, då jag skriver till exempel utställningstexter, informationsmaterial eller e-postmeddelanden i anslutning till utställningen. Ibland korrekturläser jag också utställningstexter eller deras översättningar, som är under arbete och skrivna av mina kollegor. I arbetsdagarna ingår också möten med olika sektorer. Dagarna innehåller rikligt med små detaljer, som kräver uppmärksamhet och hantering.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa med mitt arbete är mångsidighet och att jag genom arbetet får bekanta mig med flera frågor, företeelser och teman som jag annars kanske förbigick. Det är också inspirerande att visa det intressanta för publiken.
Det som är utmanande är att man lite ska leva i framtiden, hantera tidtabeller och hela utställningsprocessen samt få allt stort och smått för en enstaka utställning skött i tid, dvs. innan utställningen öppnar.

Hur är det att arbeta här?

Jag har arbetat vid Vasa stads museer från år 2015 och trivts bra. Här har jag mångsidigt kunnat göra sådant arbete som motsvarar min utbildning och mina kunskaper.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Jag arbetar i ett litet men naggande gott utställningsteam, till vilket en utställningschef och två amanuenser hör. Med det här gänget gör vi över tio växlande utställningar på museets fyra olika avdelningar varje år, så arbetstakten är relativt tuff. Utställningarna skapas inte av sig själva, utan det behövs mycket planerande, bakgrundsarbete och koordinering innan de öppnar.

I utställningsteamet lever vi både i nuet och starkt i framtiden. Utställningsrepertoarer planeras på lång sikt, och då vet vi i hög grad vad som kommer att ligga på arbetsbordet nästa år. Vanligtvis är flera olika utställningsprojekt under arbete samtidigt. Då en utställning öppnar för allmänheten, går mina tankar snabbt till förberedelserna av följande utställning.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tycker att såväl mitt eget arbete som hela museiarbetet med sina olika delområden är meningsfullt. Vi är ett minne för vår gemenskap genom att vi sparar och bevarar material, ger publiken upplevelser och visar olika kultur- och konstföreteelser i utställningar. Detta ökar gemenskapens välmående.

En hurdan människa passar i ert arbete?

Jag har fått arbeta med ett par team i museet, och mina kollegor är flexibla, hjälpsamma och sakkunniga inom sina områden. En sådan människa passar i vårt arbete.

Hurdan arbetsgemenskap har ni?

Vår arbetsgemenskap är multiprofessionell, där finns sakkunniga inom flera olika områden. Vi gör alla vår del för vårt gemensamma mål, att bevara och ställa ut kulturarv. I vår arbetsgemenskap frodas humorn, och arbetskamraterna hjälper alltid när man behöver det.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag återhämtar mig från arbetet bakom bilratten dagligen, då jag har lång arbetsväg. Jag flyttar tankarna från arbetet till något annat genom att lyssna på ljudböcker. Därtill läser jag relativt mycket, är ute och vistas på stugan. Dessutom går jag gärna på konserter, teater och andra kulturevenemang, ibland är jag också på fotbollsläktaren.

Lauri Leminen, hr-controller

Lauri Leminen som drömde om en karriär som snowboardåkare, började studera pedagogik då livets realiteter började klarna. Nästa år blir det jämnt 10 år sedan Lauri började arbeta inom Vasa stad som klasslärare, varefter han övergick till huvudförtroendeman och efter det övergick han till uppgiften som personalchef och sedan blev han hr-controller inom bildningssektorn.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Jag minns att jag som barn först drömde om en karriär som professionell fotbollsspelare, som senare ändrades till snowboardåkare. Då livets realiteter blev tydligare var mitt mål klasslärare. Jag började studera vid Helsingfors universitet och utexaminerades till magister i pedagogik från utbildningsprogrammet för klasslärare. Innan jag övergick till arbetet med personalärenden arbetade jag som lärare i nästan tio år. Jag har arbetat inom Vasa stad sedan år 2013. Först som klasslärare vid Hietalahden koulu, därefter flera år som huvudförtroendeman och innan jag övergick till uppgiften som hr-controller arbetade jag drygt ett år som Vasa stads personalchef.

Vad jobbar du med?

Jag arbetar inom bildningssektorn med olika personalärenden. Jag har ett effektivt samarbete med sektordirektören, den andra controllern, bildningssektorns 13 resultatområdeschefer, sektorns chefer, personalserviceområdets sakkunniga och representanter för personalen. Vidare arbetar jag med personalärenden som gäller hela staden, såsom olika utbildningar och utvecklingsärenden.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

En vanlig arbetsdag består bl.a. om att hålla kontakt med verksamhets- och resultatområdets ledning, chefer och representanter för personalservicen. För det mesta försöker vi lösa olika mer eller mindre utmanande praktiska frågor. Temana kan variera mellan allt som ryms mellan rekrytering och avslutande av ett anställningsförhållande. En stor del av min arbetstid går också till att bereda och skriva olika anvisningar och linjedragningar och beslut.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

I personalärenden går man ofta på djupet och ibland är ärendena till karaktären sådana att ingen har ett färdigt svar på dem. Därför är det på samma gång en utmaning, men också mycket belönande att lösa sådana situationer. Det allra bästa är då vi lyckas stöda människor i olika arbetsgemenskaper att hitta gemensamma lösningar. Det är också roligt att se hur ett långsiktigt utvecklingsarbete sedan börjar märkas i praktiken.

Hur är det att arbeta här?

Jag tycker att Vasa stad är en mycket bra arbetsgivare. Summa summarum har vi i Vasa på ett bra sätt förstått att både chefernas och arbetstagarnas insats behövs. Ett bra samarbete skapar utmärkta arbetsförhållanden för alla. Jag kan med handen på hjärtat säga att Vasa är en fin stad och att jag för min del mer än gärna är med och lyfter fram den till statusen som världens lyckligaste stad.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Min yrkesbeteckning syftar på kontroll och tillsyn. Men arbetet bygger ändå i stor utsträckning på växelverkan och att hitta gemensamma verksamhetsmodeller. Arbetet går ut på att möta människor och är till karaktären sådant att man alltid gör det för någon annan människa.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

När vi lyckas skapa fungerande processer och stöda människor i deras arbete kan vi vara med och skapa så bra service för kommuninvånarna som möjligt. Inom bildningssektorn märks vår verksamhet direkt i kommuninvånarnas vardag, både när man pratar om en kvalitativ grundläggande utbildning eller om att producera mångsidiga kulturupplevelser. Med andra ord upplever jag att mitt arbete verkligen är meningsfullt.

En hurdan människa passar i ert arbete?

I vårt arbete är det a och o att man inser att alla människor är olika samt styrkan med samarbete. Då man med samarbete försöker lösa även svåra situationer, kan allas starka sidor utnyttjas och alla får lysa.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har i bildningssektorns ledning ett lysande team och jag känner mig privilegierad att få jobba med dessa verkliga proffs.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Min fritid tillbringar jag med mina kära och motionerar aktivt. I Vasa finns fantastiska naturstigar och joggingterränger och simhallen är en av Finlands bästa. Under det senaste året har jag också hittat teatern. Den här säsongen tror jag att jag har sett redan fem olika föreställningar. Varje föreställning har varit en fin upplevelse, men speciellt Veljeni, Leijonamieli på Vaasan kaupunginteatteri gjorde ett stort intryck. Fotboll är nuförtiden för farligt för mig men slalombacken besöker jag fortsättningsvis ibland och även små hoppbackar klarar jag av.

Laura Haakana, individhandledare

Laura Haakana blev ingen blomsterhandlare fast det var hennes barndomsdröm, utan hon kom till socialbranschen. Nuförtiden tillbringar Laura arbetsdagarna i Kyrolands arbetsverkstad Arpeeti, där hon verkar som individhandledare. Till arbetsuppgifterna hör allt mellan himmel och jord, men det bästa i arbetet är kundförhållanden och då man lyckas efter att ha arbetat långsiktigt och haft ett förtroendefullt samarbete. Tillsammans med kunden gläder Laura sig åt ett välgjort arbete.


Vad drömde du om att bli när du blir stor?

I min barndom drömde jag om blomsterhandlarens yrke. Ändå blev jag ingen florist, utan intresserade mig för socialbranschen.

Vad gör du?

Jag är utbildad socionom (YH) och verkar som individhandledare på Kyrolands arbetsverkstad Arpeeti. Arpeeti finns i Tervajoki och dess arbetsträningsservice omfattar arbetsförsök, handledd arbetspraktik och rehabiliterande arbetsverksamhet. Vi tränar människor från Vasa, Storkyro och Laihela.

Hurdan är din vanliga arbetsdag?

Mina arbetsdagar är mycket varierande. Jag gör mycket mångprofessionellt arbete med socialsektorn, uppsökande ungdomsarbetarna, TE-byrån, FPA och andra myndigheter på två kommuners område. Ena minuten kan jag intensivt arbeta tillsammans med kunden och sköta hens ärenden i Arpeeti och nästa kan jag vara i Laihela, Storkyro eller Vasa på samarbetsnätverks möten. Också verkstadens egna aktiviteter rytmiserar arbetsdagarna. Till mina arbetsuppgifter hör även förvaltningsarbete.

Vad är bäst i ditt arbete? Mest utmanande då?

Det bästa i mitt arbete är kundarbete. Det är rikt men utmanar mig i lämplig utsträckning. Förtroende, som har skapats i individuella samtal med kunden, för arbetet mot hens mål. Det är fint att se hur kundens mod och självförtroende förbättras, då det som har trasslat till sig börjar bli löst – vi gläder oss tillsammans åt det som vi har lyckats i och söker nya lösningar inför nya utmaningar. Arbetet utmanas av den dagliga brådskan som lätt gör även en välplanerad arbetsdag splittrad.

Hur är det att arbeta här?

I att arbeta här tycker jag om att jag kan planera och utveckla mitt arbete. Jag kan också vara mig själv vilket möjliggör ett genuint möte och lyssnande samt en närvarande växelverkan.

Finns det någonting sådant i ditt arbete som förvånar människor eller som de inte vet?

Arbetets mångsidighet brukar förvåna dem.

Är ditt arbete betydelsefullt? Varför?

Absolut är det! Jag kan konkret hjälpa människor och främja deras ärenden. Arbetets betydelsefullhet syns på såväl individ- som samhällsnivå.

Hurdan människa är lämplig att arbeta med er?

För oss passar en människa som är social och öppet möter människor med olika bakgrunder. Dessutom bör man vara flexibel i snabbt föränderliga situationer och anpassa sig till dem. Därtill är det bra om man har en rejäl portion uppmuntrande arbetsgrepp och sinne för humor.

Hurdan arbetsgemenskap har ni?

Utöver mig arbetar tre arbetstränare och assisterande tränare samt en verkstadschef i Arpeeti. Vår arbetsgemenskap är en trevlig blandning av människor i olika åldrar, och alla har sitt kunnande och sin erfarenhet med sig.

Vad gör du för att hålla balansen mellan arbete och fritid?

Jag tillbringar tid med vänner och familjen. Som storkonsument av musik går jag ofta på konserter och festivaler. Coronavirustiden har straffat kulturbranschen, och därför har upplevelser av livemusik på senaste tiden tyvärr varit begränsade. Vid sidan av ett socialt arbete behöver jag ibland också få vara ensam i lugn och ro.

Henna Nurmikoski, ansvarig för arbetsvälmåendet

I sin ungdom drömde Henna Nurmikoski om en läkar- eller poliskarriär. På ett sätt bevarades barndomsdrömmens röda tråd, då människornas välmående ännu i dag står i centrum för Hennas arbete. Henna, som arbetar som ansvarig för arbetsvälmåendet och för tillfället också som arbetarskyddschef för staden, ser till att personalen har en trygg arbetsplats och en välmående arbetsgemenskap, där man kan utveckla sig och sina kunskaper.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Tankarna om yrke i vuxenlivet växlade från läkare till polis. Till slut var jag inom hälsovårdsbranschen, och via den i personalförvaltningsuppgifter.

Vad gör du?

Jag arbetar som ansvarig för arbetsvälmåendet i serviceområdet Personal. Till mina arbetsuppgifter hör att i samarbete med chefer och företagshälsovården planera åtgärder som stöder personalens arbetsförmåga, att genom ett mångprofessionellt teamarbete planera olika åtgärder som ökar arbetsvälmående samt chefsuppgifter i serviceenheten för utvecklande av kompetens, arbetshälsa och trygghet. Från början av året har jag också verkat som tf arbetarskyddschef.

Hur ser din vanliga arbetsdag ut?

Arbetsdagarna är mycket varierande. Till en typisk arbetsdag hör möten kring olika teman och samtal med bland annat chefer, arbetstagare, arbetarskyddsfullmäktige och representanter för företagshälsovården. Emellanåt får jag omväxling av till exempel att prata vid utbildningsevenemang. I arbetarskyddchefens uppgifter kommer jag i fortsättningen mer än tidigare att besöka arbetsplatser, vilka vår organisation inte har brist på.

Vad är bäst på ditt arbete? Mest utmanande då?

Det bästa är samarbetet med olika parter, där finns det kraft! Alltid är det inte lätt att hitta lösningar, och det tar tid, men man behöver aldrig vara ensam med sina funderingar.

Hur är det att arbeta här?

Vasa stad är en arbetsgivare, som uppmuntrar arbetstagaren att utveckla sitt eget jobb och strävar efter att ge alla möjligheten att utnyttja ens egna starka sidor i jobbet. Det är också tillåtet att utveckla jobbet via försök!

Finns det något sånt i ditt arbete som förvånar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Jag har mycket samarbete med bland annat pensionsförsäkrare Keva och mina kollegor i andra städer. Därmed delar vi den beprövade praxisen även nationellt.

Är ditt arbete betydelsefullt? Varför?

Jag stöder för min del cheferna så att de lyckas i sitt arbete och kan erbjuda sin personal hälsosamma och trygga arbetsförhållanden i en välmående arbetsgemenskap. Det känns också bra då jag med en arbetstagare får hitta en ny inriktning för hens arbetskarriär, då det inte på grund av hälsoskäl har varit möjligt för hen att fortsätta i det tidigare arbetet.

Hurdan person är lämplig för att arbeta hos er?

I vår arbetsgemenskap är mångfald en rikedom! En fördomsfri typ, som är kreativ och uthållig och blir glad över såväl sina egna som andras framgångar, passar för oss.

Hurdan arbetsgemenskap har ni?

Vi har en öppen arbetsgemenskap, där var och en får vara sig själv och man får hjälp alltid när man ber om det. Nu när vi länge har jobbat på distans, längtar man redan efter skrattet och humorn som hänger ihop med våra pauser.

Vad gör du för att hålla balansen mellan arbete och fritid?

På min fritid joggar jag i samband med att jag skjutsar mina barn till deras hobbyer, går på gymmet och förhoppningsvis spelar jag igen fotboll på sommaren. Dessutom studerar jag ännu en tid.

Eija Torkko, servicerådgivare

Vid Lillkyros samservice arbetar två servicerådgivare, av vilka den ena är Eija Torkko. Samservicen i Lillkyrohuset ger invånarna råd i alla frågor som ansluter sig till staden och stadsorganisationen, men även till exempel om Fpa-ärenden, postärenden och bland annat röstningen sköts under samma tak. I huset arbetar ett mångsidigt team av sakkunniga inom olika branscher och Eija njuter i sitt arbete såväl av sitt fantastiska team som av sina kunder.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Jag har någon slags minnesbild från min tidiga barndom att jag ville bli sjukskötare.

Vad jobbar du med?

Jag arbetar som servicerådgivare vid Lillkyros samserviceenhet.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

En arbetsdag inrymmer allt möjligt, mångsidig kundservice samt olika stöduppgifter för regionförvaltningen. Vi har dagligen många kunder, eftersom vår serviceenhet också sköter Postens tjänster.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är mångsidigheten och kundservicen, alla dagar är olika.
Det mest utmanande är att hålla sig a´jour så att säga, då läget förändras hela tiden, så att vi sedan snabbt kan ge kunderna uppdaterad och rätt information om det som de frågar och frågorna kan vara på en ganska bred skala.

Hur är det att arbeta här?

Det är roligt att komma hit till jobbet varje dag och samarbetet med olika organisationer i stadskärnan fungerar verkligen bra trots det långa avståndet. Vi har ett effektivt samarbete med bland annat medborgarinfon som är den motsvarande verksamhetsenheten på stadskärnans område.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Jag tror att människor är överraskade över hur omfattande vårt arbetsfält är sist och slutligen. Emellanåt tycker jag och min kollega att vi är någon slags ”mångsysslare”.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tycker absolut att mitt arbete är meningsfullt! Bland annat därför att vi har en lokal servicepunkt här som betjänar områdets invånare och de kan på ett enkelt sätt komma och fråga råd av oss i ärenden som gäller stadens organisation och också i många andra ärenden.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En öppen, social, utåtriktad, kundserviceinriktad och som kan anpassa sig till snabbt förändrade situationer.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vid Lillkyros samservice arbetar två servicerådgivare.
I Lillkyrohuset där vår arbetsenhet finns, arbetar anställda inom stadens olika förvaltningar samt Vähänkyrön Vuokratalot Ky Oy. Vi har här ett toppengäng som alltid hjälper varandra när det behövs.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Största delen av min fritid tillbringar jag med mina fyra tibetanska spaniels där hemma och i och med dem har största delen av mina fritidsaktiviteter något med hundar att göra; bland annat dagliga promenader och hundutställningar m.m. Med hundar blir tiden inte lång. Jag föder också upp hundar, men i mindre skala, mera sällan och med eftertänksamhet under kennelnamnet Fyrrykyrö.

Tatjana Asplund, idrottsplanerare

Arbetet som idrottsplanerare är mångsidigt och betydelsefullt, för syftet är att föra motion och idrott närmare stadsborna och göra servicen lätt tillgänglig för alla. Tatjana Asplund ansvarar för motionsutbudet för äldre, invandrarflickor och -kvinnor samt för anpassad motion. Anpassad motion riktas till personer som på grund av sjukdom, handikapp eller en begränsad funktionsförmåga har svårigheter att syssla med motion tillräckligt mycket och använda allmän idrottsservice.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Jag ville bli polis eller gymnastiklärare.

Vad jobbar du med?

Jag jobbar som idrottsplanerare inom Idrottsservicen, där jag ansvarar för motionsutbudet för äldre och för invandrarflickor och -kvinnor samt för anpassad motion.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Ingen arbetsdag är den andra lik. En dag kan jag delta i möten och webbinarier och utföra sakkunniguppgifter och en annan är dagen fylld av motionsbetonade besök hos samarbetspartner, såsom läroanstalter, föreningar och församlingen. Ibland leder jag sittgympa och introducerar studerande i redskap för anpassad motion.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är samarbetet med olika aktörer, allt från föreningar och läroanstalter till stadens olika förvaltningar (förhoppningsvis också med det kommande välfärdsområdet).
Just nu är det coronavirusrestriktionerna som ställer till med de största utmaningarna.

Hur är det att arbeta här?

Jag tycker om mitt arbete och möjligheten att planera och utveckla det. Dessutom är tvåspråkigheten en stor rikedom både i arbetet och överlag i Vasa.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Det kan ibland vara överraskande hur mångsidigt och omfattande arbetet är.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Ja, det är det. Jag försöker efter min bästa förmåga erbjuda alla kommuninvånare jämlik, tillgänglig och åtkomlig idrottsservice oavsett deras ålder, vikt, kön eller funktionsförmåga. Alla har rätt att motionera och ta hand om det egna välbefinnandet. Jag upplever att mitt arbete är viktigt och att jag genom det kan hjälpa alla kommuninvånare att upptäcka glädjen i att motionera och vilka fördelar det har för hälsan.

En hurdan människa passar i ert arbete?

I vårt gäng måste man vara energisk, visa eget initiativ, vara intresserad av sitt eget välbefinnande och tycka att det är roligt med motion.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har sinne för humor och njuter av motion och idrott.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag studerar, läser, lyssnar på musik och är ute med våra hundar.

Maija Hauta-aho, frisör-maskör

Specialeffekter, tilläggsdelar, lösskägg och polisonger är vardagsmat för Maija Hauta-aho i hennes arbete som frisör-maskör vid Vasa stad. Att få se resultatet av det egna arbetet med fantastiska människor runt om inspirerar mig år efter år på en arbetsplats, där man får förverkliga sig själv och skapa upplevelser åt människor.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Jag drömde om en karriär som lärare som senare ändrades till yrkesskollärare.

Vad jobbar du med?

Jag jobbar i Vaasan kaupunginteatteris frisersalong som frisör-maskör.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Veckans första dagar består vanligtvis av service- och tillverkningsarbeten. Jag gör specialeffekter och tilläggsdelar för kommande produktioner. Vi gör också mustascher, skägg och polisonger samt peruker själv. Allt som behövs för en ny pjäs. Jag svarar för frisersalongens materialförnödenheter och klipper och färgar även skådespelarnas eget hår. Veckans sista dagar består sedan av föreställningar, där både frisyrer och maskeringar ingår. De byten som görs under föreställningen sker på sidoscenen.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa i mitt arbete är absolut alla människor runt om mig och att få se resultatet av sitt eget arbete. Varje säsong är olik, vilket ger ytterligare inspiration också efter många år. Det mest utmanande är att passa in tidtabeller, att planera frisyrer som håller samt snabba byten på scenen. Men alltid lyckas det ändå till slut efter många övningar.

Hur är det att arbeta här?

Vaasan kaupunginteatteri är ett trevligt ställe att jobba på, jag får förverkliga mig själv, så jag trivs verkligen bra.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Jag får ofta höra att människor förundras över vad jag gör på min arbetsplats då det inte är föreställningar. De tror ofta att det i mitt arbete ingår endast att göra make up och frisyrer åt skådespelarna.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tycker att alla arbeten är meningsfulla. Då teatersalens belysning släcks, ger teatern besökarna möjlighet att glömma nuet och fördjupa sig i berättelsen. Att få uppleva olika känslor och att få människor att fundera på orsak-följdförhållanden.

En hurdan människa passar i ert arbete?

Om jag tänker på min egen avdelning så en yrkeskunnig person som tar initiativ och kan jobba under tryck som en teamspelare.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Jag tycker att vår arbetsgemenskap vid teatern är jättebra och på något sätt avspänd.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag är med min familj och i mån av möjlighet försöker jag hinna med yoga samt vinterbada och motionera i skogen. Som motvikt till teaterns hektiska liv behöver jag lugn och ro samt tid också för mig själv.

Elena Luoma, klasslärare

Elena Luoma är klasslärare och gör sitt jobb med stort hjärta. Barnen står hennes hjärta så nära att hon drömmer om att skriva och illustrera en barnbok, när det någon gång blir tid över från det stressiga lärararbetet. Även om arbetet är omfattande och ofta stressigt, så får kamratstöd, hjälp och humor henne att orka i det ibland utmanande arbetet, och i slutändan är känslan av ett meningsfullt arbete motiverande och barnens glädje över små saker smittar av sig.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Arbetsdrömmarna har ända sedan jag var liten haft att göra med att vara tillsammans med barn. Barnskötare blev jag inte, med det var nära. Jag har också alltid tyckt om att skriva, och en av mina hemliga drömmar är fortfarande att någon dag skriva och illustrera en barnbok. Mitt nuvarande jobb är inget hinder för det, tvärtom!

Vad jobbar du med?

Jag är klasslärare i Hietalahden koulu. För närvarande undervisar jag tredjeklassare och jag är också IKT-ansvarig. Jag undervisar mycket i musik också för andra grupper.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag är en morgonmänniska och inleder min morgon på skolan i god tid innan lektionerna börjar. På morgonen svarar jag först på e-post och wilma-meddelanden och sätter upp dagens schema i klassen. Klockan 8–13 är det undervisning, och efter det blir det ännu gott om tid över för att sköta viktiga ärenden och förbereda följande dag samt material. Jag gillar det att i lärararbetet kan jag lämna arbetsplatsen i god tid Till planeringen går det åt överraskande mycket tid, men det är just att kläcka idéer och genomföra idéer som jag tycker speciellt mycket om i det här jobbet.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa med mitt arbete är barnen och att stödja och följa deras utveckling. Barnens glädje och iver över livets små saker smittar av sig, och också min iver och motivation för arbetet leder långt. Viljan att hjälpa är också stor och förverkligas i mitt arbete i många avseenden. I mitt arbete njuter jag av att jag kan göra det med min egen personlighet och utnyttja mina styrkor på ett omfattande sätt. Den största utmaningen är brådskan som följer med varje dag. Jag upplever också ibland att det är svårt att dra en gräns mellan arbetstid och fritid. Också vissa barns utmaningar i livet får en att stanna upp och märks naturligtvis också i vardagen. Återigen kommer vi ändå tillbaka till det hur jag försöker tänka i mitt arbete, att genom att hjälpa, förstå och vara en trygg vuxen för barnet kan jag för min del tillföra något i deras liv.

Hur är det att arbeta här?

Jag trivs väldigt bra i arbetet och jag har mottagits med glädje. Alla har ofta bråttom med sina egna arbetsuppgifter, men kamratstöd, humor och hjälp i vardagen får man ändå av precis alla!

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?
Människorna förstår inte nödvändigtvis hur mångsidigt klasslärarens arbete är och vad allt det består av. Ibland är det lite roligt hur man vissa dagar får sköta alla möjliga arbetsuppgifter från familjerådgivare till hälsovårdare och reservmamma. Barnen är öppna och man lär känna dem väldigt bra också på en kort tid då man är närvarande med dem.

Ofta kommer också lärarnas långa ledigheter och korta dagar på tal i diskussioner. Lärarens arbetsdag slutar inte när eleverna far hem, och arbetet är annat också än ”vad som helst att göra” eller att leka. Samarbetet med föräldrarna och andra aktörer samt den dagliga dokumenteringen tar mycket tid vid sidan av planering och bedömning.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Absolut. Lärarens arbete är samhällsmässigt mycket betydelsefullt och ansvaret är stort med tanke på framtiden. Även små saker som lyckas i fostringsarbetet är alltid ett steg framåt.

En hurdan människa passar i ert arbete?

Positiv, ansvarsfull, flexibel och kreativ. Förhållandena varierar och dagarna går inte alltid enligt planen. En liten glimt i ögonvrån håller inställningen lagom avslappnad.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vår arbetsgemenskap är stor och det finns mycket personal. Det yrkesövergripande samarbetet fungerar smidigt och man får hjälp utan att fråga också. Som ny i teamet anpassar man sig snabbt och med egen inställning och entusiasm kan man påverka mycket.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Fritiden tillbringar jag med att vara kreativ på många olika sätt; jag musicerar, målar och knåpar med allt möjligt. Det senaste var 17 pepparkakshus! Hantverk ligger nära hjärtat och från det egna intresset hämtar jag mycket till mitt arbete också. Ibland känns det också bra att det egna arbetet inte alltid känns som ett arbete, för det är så meningsfullt. Tid för avkoppling och återhämtning från arbetet har jag också reserverat genast från de första åren som lärare.

Eija Huttunen, rektor

Eija Huttunen drömde om att bli skådespelare, men hamnade sedan i undervisningsbranschen och är i dag rektor för Hietalahden koulu. Rektorns arbete är sektorövergripande, men givande just därför att det är så omväxlande. En dag kan bestå av problemlösning med många olika sektorers sakkunniga, anskaffningar, möten, utvecklingssamtal, elevärenden och praktiskt undervisningsarbete eller att rengöra en wc-bytta. Att man gör saker tillsammans ger lyckade resultat, som är det bästa i det här arbetet och elevärenden sköter vi alltid av hela vårt hjärta.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Jag drömde om att bli skådespelare.

Vad gör du?

Jag har varit rektor vid Hietalahden koulu sedan år 2005. Före det var jag speciallärare i samma skola.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag kommer till jobbet vanligtvis senast kl. 7.15 och börjar med att svara på e-postmeddelanden. Med biträdande rektorn diskuterar vi viktiga ärenden. Skolsekreteraren brukar också komma tidigt, så vi går ofta igenom ekonomiärenden. Under två dagar har jag undervisning sammanlagt fyra timmar och det ger trevlig variation i dagen. För tillfället pågår utvecklingssamtalen och nästan varje dag är det möten och träffar och också elevärenden, att svara på förfrågningar och webben samt anskaffningar m.m.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa i mitt arbete är våra härliga, ibland lite utmanande, elever och en fantastisk personal. Ett omväxlande arbete, vilket ibland innebär att lösa svåra problem tillsammans med biträdande rektorn, kuratorn, psykologen, hälsovårdaren och lärarna. Ibland hittar vi en fungerande lösning. Tillsammans lyckas vi! Det är det allra bästa! Det mest utmanande är svåra elevärenden. I det är alltid känslorna och hjärtat med.

Hur är det att arbeta här?

Vår skola är en bra arbetsplats. Arbetsdagarna är långa och det finns mycket arbete, men vår flitiga personal stöder i vardagen. Det här är ett teamarbete. Lärarna har verkligen mycket skriftliga arbeten och utmanande klasser. Därför önskar jag ork åt dem, och förstås åt alla.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Rektorns arbete är mångsidigt. Jag har grävt handpapper från wc-byttan. Jag har borstat bort stenar från asfalten så att barnen inte ska falla omkull. Och det har också de andra lärarna och handledarna gjort. Det är bara att ta borsten i handen och börja borsta!

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Allt arbete är viktigt, så vi rektorer behövs också. Ansvaret är stort! Men ingen klarar av det ensam!

En hurdan människa passar i ert arbete?

Hos oss passar en flexibel, varm, flitig och noggrann person. Man måste komma ihåg att vi gör det här arbetet för eleverna och vi gör allt som vi bara kan och emellanåt också det som vi inte kan.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vår arbetsgemenskap är stor, över 60 yrkesmänniskor.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

I många år hade jag tutoruppgifter inom specialpedagogiken som motvikt till arbetet. Nuförtiden är det regelbunden motion, läsning, bastubad, simning och att vistas vid stugan. Mina kära barnbarn i Vasa och Helsingfors är en härlig motvikt till arbetet. Jag saknar dem alltid!

Pauliina Pääkkönen, marknadsföringsplanerare

De senaste 15 åren vid Vasa stad har gett Pauliina Pääkkönen ett brett perspektiv på vår stad och dess service. Pauliina har haft sin arbetspunkt vid Tikanojas konsthem, Kuntsis museum för modern konst, biblioteket, idrottsservicen och utvecklingsenheten och idag finns den i Styrelsegården vid enheten för kommunikation och samhällsrelationer, där det av abstrakta idéer skapas konkreta produkter med många sakkunnigas hjälp. Marknadsföringsplanerare Pauliina sköter stadens kulturaktörers, d.v.s. museernas, kulturtjänsternas och bibliotekets kommunikation och marknadsföring.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Som barn skrev jag i vänboken att jag ska bli privatföretagare eller butiksägare. Jag drömde om en blomsteraffär. Efter gymnasiet åkte jag till Kauhava för att studera företagsekonomi vid Yrittäjien ammattikorkeakoulu. I deras reklam utlovades ett läsår utomlands. Det lockade verkligen, men efter ett år började jag sedan studera kommunikation och marknadsföring i Vasa. Jag hade också möjlighet att studera i Holland innan jag blev utexaminerad till filosofie magister. Efter det fick jag arbete som informatör hos Vasa stad vid Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst och tillbringade de följande tio åren i museivärlden. År 2015 övergick jag till den centraliserade kommunikationsservicen, till det nuvarande serviceområdet för kommunikation och samhällsrelationer vid Vasa stad.

För sex år sedan höll jag ett mellanår. Under den tiden vaknade intresset att börja studera igen och prova på någonting nytt. I synnerhet regionalvetenskap intresserade mig, då man där tar upp kommuners och städers olika utveckling, utnyttjandet av regioners starka sidor i konkurrensen mellan regionerna samt delaktighet. I början var det meningen att jag bara avlägger några kurser, men det blev slutligen så att jag avlade en examen vid sidan av arbetet och utexaminerades till kandidat i förvaltningsvetenskaper år 2018. I och med det fick jag också möjlighet att prova på utvecklingsarbetet.

Jag har flera gånger lovat mig själv att jag inte ska börja studera något mer, men jag tycks höra till dem som glömmer löftet då det har gått tillräckligt lång tid. Jag märker att några nya idéer gror redan nu igen.

Vad gör du?

Som marknadsföringsplanerare sköter jag stadens kulturaktörers, d.v.s. museernas, kulturtjänsternas och bibliotekets kommunikation och marknadsföring. Jag gör marknadsföringsplaner åt mina kunder, kommer med idéer och genomför olika textinnehåll och kampanjer. Ett arbete som allt mer fokuserar på videon och sociala medier. I det här arbetet ingår även mycket samarbete med grafiska planerare och reklambyråer.

I mitt arbete ingår också mycket skrivarbete, till exempel meddelanden till medierna, nyheter på stadens webbplats och artiklar som publiceras i tidningar. Jag svarar även som redaktionssekreterare för kulturtidningen KultTour och utvecklar stadens kulturmarknadsföring tillsammans med olika aktörer.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Fastän dagarna ibland kan vara mycket olika, så ingår det i mitt arbete nästan alltid att skriva på någon text. Efter det publicerar jag olika innehåll i stadens många kanaler. En stor del av dagen går även till att svara på e-postmeddelanden.

Utöver det kommer det t.ex. i kanaler på sociala medier olika frågor till kommunikationen som jag hjälper till att reda ut. Resten av tiden sitter jag på möten antingen med mitt team, med mina interna kunder eller andra intressentgrupper.

Jag planerar i allmänhet en veckas arbeten på förhand, i kommunikationsarbetet råder det hela tiden ett ganska snabbt tempo. Vi har i kommunikationsenheten en gemensam kalender där vi sätter tidtabell på allt material som ska publiceras.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är när det från en helt abstrakt idé utformas ett konkret resultat, exempelvis en video. Då ser man bäst resultatet av hur olika former av kunnande sammanförs: grafisk planering, träffande innehåll, projekthantering och val av rätt bildvinklar. På det sättet görs sedan någon service eller ny sak synlig för kommuninvånarna.

Jag gillar också att skriva, bara jag kommer i passligt flow-tillstånd. Det mest utmanande är att kunna förutse i arbetet, hålla tidtabeller och publicera i realtid information i stadens många olika kanaler.

Hur är det att arbeta här?

Tydligen trivs jag bra, för jag har arbetat inom Vasa stad redan i över 15 år. Jag är tacksam för att jag under årens lopp har haft möjlighet att byta plats och enhet för en längre eller kortare tid. Jag har haft min arbetspunkt vid Tikanojas konsthem, Kuntsis museum för modern konst, Styrelsegården, biblioteket, idrottsservicen och utvecklingsenheten. Jag tycker att den här ”vandringen” har gett ytterligare perspektiv på hur stor organisation staden är som arbetsgivare och hurdan service den producerar. Jag har också blivit bekant med många människor, vilket i sig också är trevligt och till stor hjälp, i synnerhet då ärenden ska utvecklas över förvaltningsgränserna.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Kanske någon kan ha en sådan bild av marknadsföring att det är ett lätt jobb, där man bara hittar på reklamsloganer. Det är det verkligen inte, utan arbetet förutsätter fokusering på att föra framåt strategiskt viktiga ärenden, ihärdighet samt förmåga att gestalta helheter.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag upplever nog att mitt arbete är meningsfullt. Det synliggör så många saker som är viktiga för kommuninvånarna och serviceanvändarna. Min egen roll är att förmedla specialkunnande inom kommunikation och marknadsföring. Ibland känns det som att jag är i en konsults roll, ibland påminner arbetet om en barnmorskas arbete då ett större projekt fås i mål. Jag gillar känslan av att man tillsammans har uppnått ett lyckat resultat.

En hurdan människa passar i ert arbete?

I det här arbetet betonas en mångsidig kompetens inom kommunikation och marknadsföring och fastän arbetet kräver noggrannhet och koncentration är det bra att också emellanåt kunna kasta sig i situationer och improvisera litet.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vår arbetsgemenskap vid enheten för kommunikation och samhällsrelationer fylls av glada, ungdomliga, energiska sakkunniga. Jag tycker att det är viktigt att vi förstår kravet på arbetets kvalitet – även om det är roligt och krävande. Vi kan ge varandra arbetsro, erbjuda varandra hjälp, uppmuntra varandra framåt och glädjas över att ha lyckats. Det är viktigt att kunna stanna upp ett tag och betrakta det egna arbetets resultat, innan det igen bär av med någon ny uppgift.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag gör sådant som man mår bra av. Vi har en kör som sjunger pop och rock och i den har jag varit med i sex år. Och utöver det gillar jag att ta privata sånglektioner vid Kuula-institutet. I höst blev jag intresserad av vinterbad och aerial yoga. Jag gillar också att gå på gym, löpa och skida på vintern. Jag är också med i en förening och föreningens verksamhet kunde beskrivas som att vi uppdaterar finsk kulturtradition med en liten twist. I och med det har jag också lärt mig att använda folkdräkt på fester, utfärder och t.o.m. i skidspåret.

 

Sari Höglund, rekryterare

Sari Höglund drömde om ett yrke som sjukskötare eller medikalgymnast, men vägen tog en oväntad riktning mot undervisningsbranschen. Sari arbetade som barnträdgårdslärare i 19 år men ändrade sedan kurs och blev rekrytetare. Men arbetsgivaren har varit den samma, Sari har arbetat i mer än 30 år vid Vasa stad som har blivit hennes andra hem. Också som rekryterare finns hon där, var hon får berätta om världens viktigaste arbete: småbarnspedagogiken.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Jag ville bli sjukskötare eller medikalgymnast. Efter studentskrivningarna jobbade jag som daghemsbiträde och då blev jag också intresserad av barnträdgårdsläraryrket. Jag var barnträdgårdslärare i 19 år, men efter det har jag avlagt en yrkesexamen i företagsekonomi, vilket innebar en omplacering.

Vad gör du?

Jag arbetar som rekryterare vid Vasa stads koncernförvaltning inom serviceområdet personalförvaltning. Jag rekryterar vikarier till småbarnspedagogiken.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag börjar min arbetsdag med att se om det har kommit några förfrågningar om vikarier, begäran om arbetsavtal eller ansökningar. Jag förbereder arbetsavtal för cheferna inom småbarnspedagogiken och intervjuar nya vikarier och ger råd och svarar på deras frågor. Ett delområde inom rekryteringen är läroanstaltsbesöken. Vi berättar för studerande om möjligheterna att göra korta och visstidsvikariat vid sidan om studierna samt om sysselsättningsmöjligheterna efter utexamineringen. Vi besöker läroanstalterna i allmänhet på våren och hösten.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det absolut bästa är att få träffa människor och att få följa med när någon som har sökt ett vikariat får vikariatet, visstidsanställning och slutligen ordinarie anställning hos Vasa stad. Jag gillar också att träffa studerande då vi besöker läroanstalter och att få berätta om världens viktigaste arbete, inom småbarnspedagogiken.Den största utmaningen i mitt arbete är ibland det egna arbetets tidtabell. Emellanåt har jag skilda intervjudagar, då jag samlar flera intervjuer till samma dag.

Vidare måste man vara noggrann då man gör arbetsavtal och beakta vissa personaladministrativa och arbetsavtalsenliga lagar.

Hur är det att arbeta här?

Det är helt toppen att jobba hos Vasa stad. Jag har redan mer än 30 år varit i samma arbetsgivares tjänst. Det här är mitt andra hem.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

För mig känns det att jag gör ett viktigt arbete genom att skaffa vikarier till dagvårdsenheterna för att deras vardag ska fungera så smidigt som möjligt och att barnen får en kvalitativ och trygg småbarnsfostran.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En kundserviceinriktad, samarbetsvillig, flexibel person som är noggrann i sitt arbete.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi är i rekryteringen ett jättebra team! I vårt team är vi yrkeskunniga och engagerade i vårt arbete. I teamet litar vi och hjälper vi varandra. Humor och situationskomik är det inte brist på i vårt team.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Motvikt till arbetet ger promenader i naturen med vår hund Sulo, samvaro med familjen och barnbarnen, att träffa vänner och att vistas vid sommarstugan.

Marja Mikola, specialsakkunnig vid koncernförvaltningen

Det var meningen att Marja Mikola skulle bli veterinär, men av någon anledning hamnade hon vid Vasa stads dokumentförvaltning. Marjas studier i historia ledde i tiderna henne till landskapsarkivet och sedan bytte hon igen arbetsuppgifter efter att ha skaffat den kompetens som arbetet vid stadsbiblioteket förutsatte. Senare återvände Marja till sina rötter vid dokumentförvaltningen, då som specialsakkunnig vid koncernförvaltningen inom serviceområdet förvaltning och ärendehantering.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Marja drömde som liten om att bli veterinär, men det ändrades sedan i gymnasiet till en dröm om ett inomhusjobb.

Vad gör du?

Jag arbetar som specialsakkunnig vid koncernförvaltningen inom serviceområdet för förvaltning och ärendehantering. Arkiveringen av elektroniskt material framskrider hela tiden, men å andra sidan är digitaliseringsfrågor, som gäller material som redan finns och som är i pappersform, väldigt aktuella. Förnyande av anvisningarna för dokumentförvaltningen och planerna för informationshantering är under arbete.

Jag är chef för teamet som sköter organens föredragningslistor och protokoll samt för centralarkivets och sektorernas arkivarier.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

I en vanlig arbetsdag ingår möten och samtal kring ärenden som ansluter sig till dokumentförvaltning. För tillfället är det speciellt frågor i anslutning till elektronisk underskrift och därmed elektronisk arkivering som jag funderar på. Förvaring i pappersform börjar höra till det förgångna bland annat i fråga om organens protokoll och småningom även för tjänsteinnehavarbeslutens del. I augusti tog vi i användning TwebPortalen för förtroendevaldas protokollsunderskrift, Valmu-applikationen tas i höst i användning för undertecknande av tjänsteinnehavarnas beslut och VismaSign möjliggör externa parters elektroniska underskrift till exempel i avtal. Vi väntar på riksarkivets tillstånd att få arkivera allt kommunalt material endast elektroniskt, byggnadstillsynen har till exempel redan fått ett sådant tillstånd.

Digitalisering samt förvaring av material som är i pappersform och som ska förvaras permanent i centralarkivet endast i elektronisk form, finns även på agendan. Det är verkligen inte endast fråga om hur information ska förvaras utan det handlar också om verksamhetsprocesser och –metoder. Det är lättare att hitta information i elektroniska system och det samma gäller informationens tillgänglighet och nåbarhet.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är mest utmanande?

Det bästa är att få vara med och påverka ett nytt dokuments livscykel, hur information som behövs ska användas och förvaras i olika former. Blicken är å ena sidan riktad på framtiden för att trygga beviskraftiga informationskällor för t.o.m. med flera århundraden framåt och å andra sidan bl.a. på informationsbegäran som riktas på material om Vasa stads ärorika historia och som förvaras i centralarkivet. För tillfället är det exempelvis en utmaning att hitta bra lösningar mellan de system som verksamhetsområdena använder i det praktiska arbetet och stadens ärendehanteringssystem Tweb/Kaarle för material som ska förvaras bestående eller en längre tid.

Hur är det att arbeta här?

Det är fint att det inom staden erbjuds möjlighet att utnyttja den erfarenhet som har samlats under hela karriären och att få nya utmaningar. Studierna i historia ledde i tiderna till arkivens värld och den karriären pågick nästan i 20 år i huvudsak vid dåvarande Vasa landskapsarkiv. En komplettering av studierna med studier inom biblioteks- och informationsbranschen i början av 2000-talet gav kompetens för biblioteksarbetet, som resulterade i nästan 12 år som servicechef för stadens kultur- och bibliotekstjänster. Nu har jag alltså återvänt till mina rötter inom dokumentförvaltningen, där den förändring som digitaliseringen har medfört märks på många olika sätt.

Alla i mitt team är engagerade i sitt jobb och sköter uppgifterna med heder även när tidtabellerna trycker på. Den vackra Styrelsegården är ju också bästa tänkbara ställe att få arbeta på.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Överhuvudtaget vad som avses med dokumentförvaltning, det kanske inte överraskar, men det är en sak som smidigt förbigås. Människor funderar vanligtvis inte på frågor som ansluter sig till hur man ska förvara eller hitta dokument eller deras tillgänglighet eller nåbarhet, de uppmärksammas ofta inte i vardagen, då de kanske uppfattas som svåra och besvärliga eller om man inte förstår att de är en del av arbetet. Pappershögar granskas inte, information som behövs nu eller senare förstörs, tillräckligt med information överförs inte då man övergår från ett system till ett annat o.s.v. Till följd av det används mycket arbetstid för att granska, söka och förundra sig över saker i efterhand. En uppdaterad arkivbildningsplan/plan för styrning av information är till stor hjälp. Då det har gått tillräckligt lång tid ändras informationen till värdefull historiekunskap, som till exempel stadsfullmäktiges ståtliga inbundna protokoll eller gamla fotografier, som människor sedan senare beundrar och förundrar sig över. Ibland förundrar sig människor även över att det i kommunala arkiv finns skolbetyg, rådgivningsbesök och annat dokumenterat om privatpersoners historia.

Är ditt arbete viktigt? Varför?

Mitt arbete är viktigt t.ex. med tanke på stadens och privatpersoners rättsskydd, att vi förvarar korrekta och nödvändiga uppgifter så länge som det behövs, men också att vi förstår att förstöra onödig information. Att svara på olika forskningsprojekts eller privatpersoners informationsbehov är intressant och ibland mycket utmanande.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En person som gillar kundbetjäning, kan arbeta långsiktigt, är intresserad av datateknik, är noggrann och kan gestalta stora helheter.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har en i sitt arbete engagerad arbetsgemenskap, nästan 20 personer, alla visstidsanställda medräknat. Av dessa har en del Styrelsegården som sin verksamhetspunkt och en del arbetar inom stadens olika sektorer. Dokumentförvaltningen betjänar smidigt bland annat beslutsberedarna, föredragandena och protokollförarna samt andra i registrerings- och sökfrågor. I vårt uppgiftsfält ingår: handledning i användningen av dokumentförvaltningssystemet och dess tillämpningar, att bistå i utarbetande av planer för informationshantering samt rådgivning i anslutning till hanteringen av pappersarkiv och informationsservice.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Nå, trädgårdsskötsel i mindre skala, motion i olika former i passlig utsträckning, läsning, att vandra i naturen och vistas vid stugan, släktforskning – allt efter vad jag känner för.

Päivi Korkealaakso, planläggningsdirektör

För en trygg och trivsam vardag

För Päivi Korkealaakso, som jobbar som planläggningsdirektör, är ingen arbetsdag den andra lik. Päivi tycker att det är fint att få vara med och påverka hurdan stad vi bor i nu och i framtiden.

Vad gör du?

Jag är planläggningsdirektör vid Vasa stad. Jag får i mitt arbete planera för många olika ändamål – för vardagen, arbetsplatshelheter, olika serviceformer, trafiken och fritiden. Jag har jobbat här i 20 år: inte en enda dag har varit lik den andra och det gillar jag.

Beskriv en typisk arbetsdag?

Arbetsdagen består av större och mindre möten där linjedragningar i olika frågor dras upp. På de här mötena framskrider ärendena bit för bit till färdiga planer, där man försöker möjliggöra olika framtida behov. Efter arbetsdagen hittar du mig vanligtvis i något trädgårdsjobb eller på motionsstigen.

Vilka är höjdpunkterna i ditt arbete?

Då man hittar en gemensam lösning på en invecklad helhet.

Och det mest utmanande?

Då det egna spelrummet tar slut i vissa projekt. Ett tidigare lagbeslut eller någon annan motsvarande riktlinje kan stå i vägen för markägarens viktigaste önskemål men då försöker vi hitta en lösning utgående från olika alternativ.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Med planeringen av markanvändningen strävar vi efter att trygga stadens strategiska behov demokratiskt, bemöta markägarna jämlikt och skapa en sund, trygg och trivsam miljö.
Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete, vad?
En plan tar inte länge att rita fysiskt men varje streck och varje bestämmelse i planen innebär mycket juridik, euron, avtal, konsekvenser och förhandlingar.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Planeringen av markanvändningen gör vi inte ensam utan arbetet förutsätter en bred växelverkan, samarbete och koordinering, nätverk och olika slag av kompetens. I ett lyckat projekt faller de olika delområdena på sina rätta platser i samarbetet mellan olika sakkunniga vid rätt tidpunkt och genom respekt för varandras kompetens. Vårt gäng är bra på det här.

Jukka Talvi, kommunteknikdirektör

Från bra till bättre

Den färska kommunteknikdirektören Jukka Talvi är till sin natur en troskyldig utvecklare, som förväntar sig att emellanåt få göra något alldeles nytt och förunderligt. Talvi, som har sina rötter i Oulainen och flyttade till Vasa från Kalajoki, tackar sina nya arbetskamrater för varmt mottagande och ett samarbete som börjat på ett utmärkt sätt.

Berätta om din bakgrund, var har du jobbat tidigare?

Till utbildningen är jag ingenjör (högre YHS) och jag har avlagt fem specialiseringsstudier inom teknik och ledarskap, vilka alla väl lämpar sig för mina nuvarande arbetsuppgifter. Största delen av min över 20-åriga arbetskarriär har jag arbetat vid Uleåborgs stadskoncern – först som trafikingenjör och sedan som enhetschef vid energibolaget. Mitt senaste arbete var som verkställande direktör för fjärrvärme- och optofiberbolagen i Kalajokis stadskoncern.

Vad ingår i ditt arbete?

Jag leder ett resultatområde med namnet Kommunteknik, vilket är en del av tekniska sektorn. Kommuntekniken svarar med sju serviceenheter bl.a. för trafikens, grönområdenas och utomhusidrottsplatsernas infra samt producerar service med anknytning till dessa. Jag försöker leda med ett coachande grepp och säkerställa att förutsättningarna för att göra arbetet är i skick. Arbetsdagarna består av möten, rapporteringar, kontakt med olika parter samt beredning och fattande av beslut.

Vad väntar du dig av ditt nya arbete?

Kommuntekniken är en del av varje Vasabos vardag och vi gör ett viktigt arbete för det gemensamma bästa. Jag är till min natur en troskyldig utvecklare och jag vill göra bra ännu bättre. Jag förväntar mig att alltid emellanåt utöver det vanliga gråa knogandet få göra någonting alldeles nytt och förunderligt.

Vad är dina första intryck av det nya arbetet, arbetsplatsen och hemstaden?

Arbetsgemenskapen har tagit emot mig mycket väl och jag har märkt att personalen har en genuin vilja att sköta sitt arbete väl. Arbetet har visat sig vara krävande och till stor del också mycket givande. Av Vasa som stad har jag redan för många år sedan fått en mycket romantisk bild och den bilden har nog hållit streck också nu när jag bor här. Denna uppfattning vill jag också för min del förstärka.

I vilka frågor lönar det sig att ta kontakt med dig?

I princip kan man stanna upp och diskutera nästan vilken fråga som helst. I arbetsfrågor är samarbetet med Kommuntekniken säkert den vanligaste diskussionsorsaken. Respons får man också ge.

Anu Rinne, HR-controller

Aktivt arbete och utveckling i ett bra gäng

HR-controller Anu Rinne gläder sig över att få utveckla arbetsgemenskapen och vår stad tillsammans med duktiga arbetskamrater.

Vad gör du?

Jag arbetar med personalfrågor inom tekniska sektorn. Jag samarbetar med sektordirektören, en annan controller, ledningen av resultatområdet, cheferna och huvudförtroendemännen och dessutom intensivt med stadens personalservice. Jag har arbetat hos Vasa stad i två år nu, dessförinnan var jag en del av HR-teamet i ett internationellt företag.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Arbetsdagarna består av möten med resultatområdesdirektörerna och cheferna, där vi behandlar bland annat frågor som gäller rekryteringar, arbetshälsa, lönesättning och personalplanering. Under dagen brukar jag också utbyta tankar om aktuella saker med personalen och huvudförtroendemännen. Dessutom har jag rollen som projektchef i utvecklingsprojekt beträffande HR-processer. På fritiden hittar du mig antingen hemma med familjen, på skogsstigar eller i en gympasal.

Vilka är höjdpunkterna i ditt arbete?

Det bästa är om jag genom mitt arbete kan hjälpa någon att lyckas eller stödja hen att hitta en lösning på en utmanande situation. Det ger också lön för mödan när jag upptäcker att utvecklingsåtgärderna har framskridit och att de börjar synas i vardagen.

Vad är det mest utmanande?

Inom HR behandlar vi ibland också känsliga och emotionella frågor. Arbetet kräver balansgång i situationer där man, samtidigt som man följer lagar och kollektivavtal, också ska ha emotionella färdigheter och vara lyhörd. Inom HR-fältet stöter vi även på sådana situationer där det inte finns några färdiga lösningar i lagtexter eller läroböcker. Det hur man agerar i olika situationer bygger starkt på den praktiska erfarenheten av bra HR-praxis som kan testas och tillämpas i vardagen.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Det är möjligt att genom bra personalpraxis och processer av hög kvalitet ha en positiv inverkan på serviceproduktionen, chefsarbetet och personalens välbefinnande. Via det stöds hela organisationen att nå upp till de strategiska målen. Det är viktigt att personalpraxis utvecklas kontinuerligt och anpassas efter förändringarna i verksamhetsmiljön.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Titeln Controller tyder starkt på kontroll och uppföljning 🙂 – mitt arbete är dock i hög grad samarbete, stöd och utveckling tillsammans med andra.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Jag får arbeta i ett duktigt och aktivt gäng – arbetskamraterna är beredda att stödja mig alltid när det behövs. Jag trivs utmärkt inom tekniska sektorn, atmosfären är bra och det är hela tiden något aktivt inom utvecklingen på gång. Jag är tacksam för att få jobba i Vasa, det är en fantastisk stad.

Pauliina Leppänen, ledare för motionsgrupper

Vård för kropp och själ

Pauliina Leppänen leder motionsgrupper vid Vasa stad och njuter av sitt mångsidiga arbete där hon ständigt kan utveckla sitt eget kunnande.

Vad gör du?

Jag leder ett flertal grupper inom anpassad idrott inom Vasa stads idrottsservice. Mitt första yrke var fartygskock, men jag skolade om mig till idrottsbranschen för ungefär tio år sedan. Mina arbetsuppgifter har varierat från gym till att instruera motion på medborgarinstitut och leda kommunala motionsgrupper.

Beskriv en typisk arbetsdag.

Under en typisk arbetsdag leder jag motionsgrupper i genomsnitt fem timmar och har gott om sociala kontakter. Målgrupperna varierar från seniorer till personer i arbetsför ålder. Också temana (konditionsgympa, gymstick m.m.) varierar, likaså omgivningen där jag leder motion. Jag tycker om att arbeta hos staden just därför att jag anser att den här är en av de mångsidigaste arbetsplatserna inom branschen. Vi aktiverar människor fysiskt inom alla sektorer och serviceutbudet är mångsidigt och bra.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa med mitt arbete är hur varierande och socialt det är. Dessutom är det möjligt att hela tiden utveckla sitt kunnande och sin yrkeskunnighet samt lära sig nytt. Man blir aldrig färdig utan kan alltid utveckla sig själv och sina färdigheter. Också människor, rörelse och möjlighet att använda sin egen kreativitet är väldigt motiverande för mig.

Och det mest utmanande?

Det mest utmanande har varit att lära mig grenar som jag inte tidigare har testat. Det gäller att bara gräva fram både tid och energi för att träna. Dessutom lär man sig lyssna på sin kropp och hittar dess gränser endast med åren.

 Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Absolut, jag upplever att mitt jobb är viktigt för folkhälsan. Arbetet ger mig möjlighet att uppmuntra, handleda och motivera människor till att syssla med motion. Jag har till uppgift att ge glädje och känsla av att lyckas samt påminna om att alla har rätt att motionera på sitt sätt. Motionsgrupper är också sociala evenemang och det är just den sociala sidan som jag tror motiverar många. Mitt jobb är också vård för både kropp och själv.

Har du möjlighet att utveckla dig själv i ditt arbete, hur?

Ja, det har jag, och det är till och med önskvärt. Just nu uppdaterar jag min yrkeskunnighet genom studier på Varala idrottsinstitut. Så som det nu ser ut utexamineras jag till både motionsrådgivare och simlärare i början av året.

En hurudan människa passar i ert arbete?

I vårt gäng passar glada, energiska, öppna och omtänksamma människor som har en god social kompetens och intresse för grupparbete.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Både Vasa och mina arbetskamrater välkomnade mig med öppen famn när jag flyttade hit för några år sedan. Mina arbetskamrater är också uppmuntrande, energiska och hjälpsamma samt har sinne för humor. Och, det måste jag ännu säga, långa – för jag är själv mera kortvuxen. 🙂

Elisabeth, tillgänglighetskoordinator

Tillgänglighet är en hjärtesak för Elisabeth Hästbacka

Elisabeth Hästbacka, som började som stadens tillgänglighetskoordinator i april, vill i sitt arbete bygga ett jämlikt Vasa.

Elisabeth Hästbacka bredvid sitt arbetsbord.

Hästbacka har ordnat möten för rådet för personer med funktionsnedsättning samt bildat nätverk med kolleger i andra städer runtom i Finland.

– I egenskap av tillgänglighetskoordinator är jag med och övervakar och främjar tillgängligheten. Vidare är jag bland annat sekreterare för rådet för personer med funktionsnedsättning samt en samarbetslänk till organisationerna. Det är fint att få vara med och främja saker som är viktiga för en själv och för samhället, berättar Hästbacka.

Hästbacka färdigställer just nu sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Den behandlar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället.

– Jag hoppas att jag i mitt arbete också kan utnyttja min bakgrund som forskare samt de kontakter jag har till andra forskare inom funktionhinderforskning i Finland. Naturligtvis ger också mina egna erfarenheter av tillgänglighet det perspektiv jag behöver på arbetet, säger Hästbacka.

Tillgänglighet åstadkoms genom samarbete

När Hästbacka flyttade till Vasa för att studera år 2004, upptäckte hon att det hade satsats på tillgänglighet i stadens centrum.

– I Vasa har det under årens lopp gjorts mycket för att främja tillgängligheten. Rådet för personer med funktionsnedsättning har länge varit aktivt här och fått till stånd en hel del, berömmer Hästbacka.

Enligt Hästbacka är Vasa en föregångare i fråga om tillgänglighet: till exempel tillgänglighetskoordinatorer och tillgänglighetsombud finns det i färre än tio städer i Finland. Även om framsteg har gjorts under årens lopp, finns det fortfarande att göra också i Vasa.

– Tillgänglighet är en viktig del av alla människors jämlikhet, eftersom den är en mycket vidsträckt helhet och viktig för alla: tillgängligheten gäller inte bara personer med funktionsnedsättning utan lika mycket äldre personer och barnfamiljer. Tillgängligheten berör inte enbart den bebyggda miljön, utan också t.ex. kommunikation och informationsförmedling samt möjligheterna att till utbildning och arbete, påminner Hästbacka.

– Främjandet av tillgängligheten börjar alltid med samarbete. Jag har redan träffat många intressanta människor och jag väntar ivrigt på allt nytt jag kommer att få lära mig i mitt jobb, säger Hästbacka och ler.

Tiina Mäenpää, speciallärare inom småbarnspedagogik

Speciallärare inom småbarnspedagogik Tiina Mäenpää blev inte lärare, psykolog, blomsterhandlare eller musiker, så som hon som barn önskade. Som speciallärare inom småbarnspedagogik har hon emellertid möjlighet att kombinera det viktigaste i alla nämnda yrken: kreativitet med undervisning och psykologi.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Som barn drömde jag om att bli till exempel lärare, psykolog, blomsterhandlare eller musiker. Mitt nuvarande jobb är något av en kombination av alla dessa – kreativitet, undervisning och psykologi.

Vad gör du?

Jag arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik. Till min huvudsakliga uppgift har jag att i samarbete med personalen planera, genomföra och utvärdera det stöd som ges barnen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

I mina arbetsdagar ingår arbete med både barn och vuxna samt självständigt arbete i en lagom blandning. En typisk dag arbetar jag med barn antingen i daghemsgrupper, smågrupper eller individuellt. Dessutom har jag varje dag olika möten med föräldrar och sakkunniga inom olika branscher. I dagarna ingår även självständigt kontorsarbete. Varje dag är annorlunda och jag får träffa människor från alla samhällsgrupper.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är att få hjälpa barn och familjer. Jag anser att mitt arbete är betydelsefullt, eftersom det stöd för uppväxt och inlärning som erbjuds inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är mycket effektivt. I bästa fall kan vi i samarbete med olika yrkesgrupper och familjer ändra livets riktning för enskilda barn. Dessutom har alla barn nytta av de specialpedagogiska metoder som tillämpas i grupperna. Därmed har jag även på samhällsnivå möjlighet att påverka Finlands framtid.
Det mest utmanande är att hitta rätta och fungerande stödåtgärder och specialpedagogiska lösningar för ett visst barn i just den grupp där barnet är verksamt. En stor del av jobbet består av problemlösning, något som är så gott som omöjligt att göra ensam. Därför är det viktigt att åsikterna hos de olika aktörer som arbetar med barn sammanjämkas och samordnas. Ett fungerande samarbete är en av nyckelfaktorerna för att stödet ska kunna genomföras och fungera bra.

Hur är det att arbeta här?

Vasa stads småbarnspedagogik försöker att alltid ligga i framkant så att säga, vilket gör arbetet meningsfullt. Staden satsar på småbarnspedagogiken och verksamheten utvecklas fortlöpande. Som speciallärare är det ett nöje att få arbeta med en engagerad daghemspersonal. I grupperna finns yrkesfolk som verkligen vill arbeta för barn och göra sitt yttersta för barnens välbefinnande. I regel finns det även två lärare inom småbarnspedagogik i varje grupp, vilket ger verksamheten en stark pedagogisk betoning. Även samarbetspraxis utvecklas hela tiden för att vi tillsammans med olika aktörer ska kunna bygga upp en bra framtid för barnen.

Vad brukar du göra som motvikt till arbetet?

Som motvikt till arbetet fungerar den egna familjen, vänner och närstående. Också naturen, fotografering och musik ligger mig varmt om hjärtat.

Mari Soininen, familjedagvårdare

Familjedagvårdare Mari Soininen drömde om en karriär som pysseltant eller Tant Kylli i Pikku Kakkonen men arbetar nu som familjedagvårdare efter rollen som inköpare vid ABB och ett antal andra livsvändningar. Hon njuter av att få vara med och följa upp och stödja barnens utveckling och syssla med dem i sitt eget hem i Korsnäståget.

Vad gör du?

Jag är familjedagvårdare, det vill säga småbarnspedagog som arbetar i sitt eget hem. Alla vi familjedagvårdare är anställda hos Vasa stad och har avlagt antingen yrkesexamen för familjedagvårdare eller någon annan utbildning inom vård och pedagogik.
Vi arbetar självständigt i våra egna hem och ansvarar för våra egna grupper. Arbetet styrs av Vasa stads plan för småbarnspedagogik samt av barnens individuella planer för småbarnspedagogik, som vi gör upp tillsammans med föräldrarna.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Min allra första dröm var att bli pysseltant i Pikku Kakkonen eller Tant Kylli, som berättade sagor samtidigt som hon illustrerade dem med sina målningar. När jag var lite äldre ville jag bli lågstadielärare. Efter gymnasiet sökte jag emellertid till yrkeshögskolan och utexaminerades till tradenom. Arbetet som inköpare vid ABB var intressant men ändå inte det som jag på riktigt ville göra. Livet överraskar: jag fick plats som daghemspraktikant i Ristinummen päiväkoti och ett år med förskoleelever stärkte tanken om att arbetet med barn är min grej. Sedan föddes våra tvillingsöner, och när det var dags att börja fundera på att återgå till arbetslivet läste jag en artikel om en familjedagvårdare och därmed var saken klar, jag hittade ett perfekt jobb för mig själv. Vid sidan om jobbet har jag avlagt både närvårdarexamen och yrkesexamen för familjedagvårdare.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Dagen börjar med en gemensam frukost med barnen i lugn och ro. När alla är mätta börjar vi förbereda oss inför förmiddagens utevistelse. Vi går ut tillsammans med de övriga vårdarna och barnen i teamet. Friluftsmöjligheterna på området är mångsidiga; här finns ett flertal lekparker och platser för skogsutflykter samt pulkabackar och skidspår. Efter utevistelsen brukar vi göra något i gruppen: sjunga och leka fram ramsor, teckna och måla, spela eller gympa. Alla aktiviteter utgår från barnen, jag har till uppgift att komma med det pedagogiska inslaget. Om barnen till exempel vill fortsätta en lek som de började med utomhus, kan den mycket väl fortsätta inomhus. Efter lunchen tar vi en eftermiddagstupplur. Därefter äter vi mellanmål och fortsätter sedan med dagens sysslor och/eller går ut. Under dagen är jag också upptagen i köket: barnen äter frukost, lunch och mellanmål hos oss och dem ska jag laga under arbetsdagen. En typisk arbetsdag är med andra ord fylld av glädje av att lära och leka, glada barn, viktiga samtal, kramar och mycket annat. Kort sagt är varje dag den bästa dagen.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa är lyckliga barn och nöjda föräldrar. Det är dessutom fantastiskt att få följa med hur barnen utvecklas och lär sig nya färdigheter, hur små parvlar och tultor blir duktiga barn i lekåldern samt att få vara med och hjälpa och stödja dem med allt detta. Det bästa är också att kunna erbjuda en lugn och hemlik dagvårdsplats och ha rollen som en trygg vuxen under vårddagen. Det är fint att se hur det uppstår vänskapsförhållanden som består. Det bästa är också självständigheten, att jag själv får planera aktiviteterna och tidtabellerna. Det allra bästa är kanske ändå den lilla gruppen där jag har tid att beakta alla barn som individer, tid att sätta mig ner, hålla barnen i famnen, tumla runt, lyssna, titta på bilder i en bok, lägga flätor och hästsvansar, kittla barnen på ryggen m.m.

Det mest utmanande var att svara på denna fråga. Förstås finns det utmaningar, till och med många, man är ändå ensam ansvarig för dagens aktiviteter med måltider och vård m.m. Det är emellertid sådant som jag själv kan påverka. Det mest utmanande är kanske ändå att inom ramen för arbetstiden hinna göra förberedelserna för pyssel och anpassa olika inlärningsuppgifter och lekar så att de lämpar sig för den egna gruppen. Barnen kommer nästan dagligen med trevliga idéer och dessutom hittar jag tips exempelvis i olika grupper för småbarnspedagoger. Det kan inte hjälpas att åtminstone jag måste göra mycket på min egen tid, vilket dock inte är så farligt. Förstås kan jag också under arbetstiden förbereda all slags aktiviteter, men när det gäller sådant som bygger på barnens egna planer för småbarnspedagogik och som utgår från deras egna intressen vill jag satsa både tid och möda på förberedelserna, om än utanför arbetstiden.

Vad brukar du göra som motvikt till arbetet?

Vi har två hundar som jag brukar rasta. Dessutom läser jag mycket, utöver deckare också facklitteratur. Våren och sommaren tillbringar jag i trädgården.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi familjedagvårdare har områdesvisa team. I team planerar och utvecklar vi vår gemensamma verksamhet. I mitt team finns för närvarande fyra vårdare som alla har fyra barn i sin grupp. All planering av den gemensamma verksamheten sker åldersadekvat utifrån barnens utvecklingsnivåer och intressen i hela teamet. Under teammöten planerar vi alltid verksamheten för tre månader åt gången. Alla har både små och lite äldre barn i sina grupper och genom att träffas dagligen möjliggör vi kamratgrupper för barn i olika åldrar. Vi har jättebra sammanhållning i teamet och humorn är vår stöttepelare. Vi ger varandra råd, hjälp och idéer och fungerar förstås även som varandras vuxenkontakter, vilket också är väldigt viktigt. Jag kan säga att jag har de allra bästa arbetskamraterna. Som chef har vi familjedagvårdsledaren som stöder, handleder och kontrollerar vårt vårdarbete och vår pedagogiska verksamhet. Chefen förser oss med alla behövliga material från barnvagnar till vattenfärger. Vi har en underbar och kompetent ledare som gärna ställer upp i all slags frågor. Hen håller oss uppdaterade om aktuella frågor inom branschen och vi träffar hen åtminstone under vårdarmöten. Nu under pandemin är vi dock tvungna att ha möten via Teams.

Hurdan människa lämpar sig för detta arbete?

Alla ansvarsfulla personer som intresserar sig för småbarnspedagogik och trivs med att arbeta hemma lämpar sig som familjedagvårdare. Det är viktigt att man kan arbeta självständigt. Dessutom är det bra om vårdaren är social och nyfiken samt har sinne för humor. En bra fantasi skadar inte heller. Vad som är väldigt viktigt är att ens egen familj går med i yrkesvalet. Det ska vara okej för alla familjemedlemmar att hemmet fylls av barnens skratt, sång och ibland även gråt från tidig morgon till sent på eftermiddagen varje vardag. Man ska acceptera att det finns kojor, legobyggen och hemlekar överallt och att köksbordet täcks av pysselmaterial. Trots det tycker jag att det är viktigt att hemmet ser ut som ett hem på fritiden. Om jag så vill, finns det egentligen inget hos oss där man efter arbetstiden kan se att jag jobbar som familjedagvårdare. Man behöver förstås inte städa undan en trevlig lek om barnen vill fortsätta med den i morgon, men den kan läggas åt sidan. Sedan får barnen ta över vardagsrummet igen nästa dag.

Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken

Arbete för inlärning och för livet

Paula Virtanen, lärare inom småbarnspedagogiken, drömde om att arbeta med människor och arbetet på daghem förde henne från Tammerfors till Vasa i början av 80-talet. Den långa karriären har innehållit många reformer, men dagarna piggas fortfarande upp av skogsutflykter som är en gemensam aktivitet för barn och vuxna.

Vad gör du?

Jag arbetar som lärare för barn i förskoleåldern på daghemmet Lill kasern. Till förskoleverksamheten hör väldigt omfattande, varierande inlärning, t.ex. introduktion av siffror och bokstäver, finmotoriska uppgifter, handens färdigheter, teckning, målning, pyssel, sagor, information om olika fenomen och naturligtvis även lek som är barnens sätt att behandla saker i världen. I mitt arbete är det viktigt att motivera barnen att lära sig nya saker enligt eget intresse, och bakom all verksamhet ligger alltid pedagogiskt tänkande.

Beskriv din typiska arbetsdag

Verksamheten i min grupp börjar med utomhusvistelse, vilket är en väldigt bra start på dagen. Alla får motion, frisk luft och barnen får hitta på roliga saker med kompisarna. Efter utomhusvistelsen delar vi in oss i två grupper och barnen får lära sig sådant som ingår i läroplanen för förskoleundervisningen. I båda grupperna finns cirka tio barn. Dagen består alltid även av lek, sång, diskussioner, spel och måltider, vilka även är viktiga gemensamma stunder.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att få barnen att bli intresserade av något nytt. Det är också fint när man märker att en grupp fungerar bra tillsammans.

Och det mest utmanande?

Eftersom det finns så många barn och olika behov, är det ibland utmanande att kunna ge varje förskoleelev jämlikt stöd.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Det här arbetet skulle ingen klara av att göra ensam: för att arbetet ska gå smidigt är det viktigt att de vuxna drar åt samma håll. Strävan är att i teamet beakta allas starka sidor och det är viktigt att alla mår bra. Man får inte haka upp sig på negativa saker, utan måste tänka på sådant som piggar upp. Gemensam humor och exempelvis skogsutfärder är en kraft som får oss att orka bättre.

Tycker du att du gör ett betydelsefullt arbete, varför?

Allt börjar i barndomen, där man skapar en grund för framtida inlärning och för hur man klarar sig i livet. Vi gör alltså ett väldigt viktigt och betydelsefullt arbete här, absolut!

Ida Kniivilä-Tuominen, lärare i småbarnspedagogik

Tillsammans för barnens bästa

Ida Kniivilä-Tuominen som arbetar i det trivsamma daghemmet Rödluvan är glad över sina arbetskamrater, som hon kan lita på också i besvärliga situationer. Det bästa i arbetet är att få dela upplevelser av att lyckas med barnen och föräldrarna.

Vad gör du?

Jag arbetar som lärare i småbarnspedagogik i en grupp med 4-5-åriga barn, där jag får dela ansvaret med en annan lärare i småbarnspedagogik. Som lärare är min uppgift att tillsammans med mitt team planera verksamhet som motsvarar grunderna i planen för småbarnspedagogik: vi utför vårt arbete på basis av de senaste forskningsuppgifterna och utvecklar ständigt våra verksamhetssätt. Vid gemensamma möten ser vi till att alla i vårt team arbetar enligt de gemensamma målen.

Beskriv en typisk arbetsdag

Dagens program är alltid planerat på förhand, och vi beaktar barnens behov och intresseobjekt. För tillfället arbetar vi med teman som barnen har hittat på, och de är ”Världen under vattnet” samt ”Bilar”. Som lärare är min uppgift att genom ett tema lära barnen sådana färdigheter som ännu behöver övas. Sådana är till exempel kompiskonst, matematiska färdigheter och självuttryck. I vår grupp tycker vi att det är mycket viktigt att alla barn har det roligt i daghemmet och får vara sig själva.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att se glädjen hos barnen, då de kan förverkliga sig själva. Också upplevelser av att lyckas är härligt att se. De firas tillsammans och det minns man att berätta också för föräldrarna.

Och det mest utmanande?

Ibland verkar det att finnas och komma så många idéer att alla är svåra att genomföra. Då saktar vi farten och koncentrerar oss på en sak åt gången. Det viktigaste är leken och saker som man kan lära sig via den.

Tycker du att du har ett betydelsefullt arbete, varför?

Naturligtvis! Inom småbarnspedagogiken har vi möjlighet att stöda barnens uppväxt och utveckling övergripande med beaktande av hela familjen. Vi kan hjälpa barnet att skapa en positiv jagbild, att stöda uppkomsten av kamratrelationer samt lära ut färdigheter som man behöver genom livet.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har ett toppenteam, det har också stor betydelse för hur man orkar i arbetet. Det är härligt då man kan lita på arbetskamraten och diskutera olika saker. Man behöver inte alltid vara av samma åsikt, allas åsikt och uppfattning beaktas. Jag anser det också vara viktigt att arbetet leds bra: där har cheferna en stor roll.

En hurudan människa passar i ert arbete?

En människa som inte är rädd för förändringar och är inställd på att utvecklas. Bra humor skadar ju heller aldrig!

Janne Viinikka, barnskötare

Vid Rödluvans daghem är det bra stämning både bland barnen och inom arbetsgemenskapen. Utöver den trevliga arbetsgemenskapen njuter barnskötaren Janne Viinikka i sitt arbete i synnerhet av att få följa med barnens tillväxt och utveckling och berika deras dag med lekar.

Vad gör du?

Jag är barnskötare vid Rödluvans daghem i en skiftesvårdsgrupp med 0-3-åringar.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Min arbetsdag börjar mellan kl. 6.20 och 13.30, skiftet som börjar kl. 13.30 slutar kl. 21.30.Tidig morgon och sen kväll kan även ändras enligt behov. På morgonen före frukosten har barnen lektid eller någon annan verksamhet beroende på vad de är intresserade av.

Efter frukosten har barnen på udda veckor möjlighet till lekar, pyssel, teckning, målning, pussel och annan verksamhet som utvecklar handens färdigheter. Vi är även ute före lunchen.

På jämna veckor kan vi leka vattenlekar (simma och bada bastu), baka, använda gymnastiksalen, slöjdsalen och konstsalen. Vi gör dessutom utflykter och leker motionslekar utomhus.

Efter morgonverksamheten äter vi i vår grupp lunch kl. 10.30 på den egna avdelningen med barnen. Efter lunchen sover barnen middag, då är det kaffepaus och vi planerar och gör annat skriftligt och dylikt arbete som behövs.

Barnen vaknar kl. 13–13.30.Då är det mellanmål i gruppen och efter det leker vi, pysslar, bygger, gör pussel osv.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är mest utmanande?  

Det bästa med mitt arbete är att följa med och berika barnens lekar, märka att barnen växer och utvecklas och vara en del av en trevlig arbetsgemenskap.

Mest utmanande i mitt arbete är att göra vårt arbete synligt för föräldrarna och utomstående.

Hur är det att arbeta här?

Jag trivs bra och har trevliga kollegor, barn och föräldrar. Arbetet är trevligt och varierande.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tror att mitt arbete är meningsfullt då man märker hur barnen lär sig nya saker som man övar på.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En social människa som kommer bra överens med barn.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Den har humor, nya anställda tas bra emot.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag vistas utomhus och motionerar.

Marita Tuomisto, Barnskötare

Marita Tuomisto far glatt till jobbet vid Ristinummen päiväkoti varje dag och orsaken till det är att hon får jobba med det som hon älskar, dvs. med barn i ett yrkesövergripande team med bra samarbetsanda. I sitt arbete får hon använda sin kreativitet och där blomstrar också humorn varje dag. Barn som behöver särskilt stöd ligger också varmt om hennes hjärta.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Som liten drömde jag om att få jobba med hästar. Under ungdomsåren tillbringade jag all min fritid i stallet.

Vad gör du?

Min arbetskarriär inledde jag som barberare-damfrisör, 18 år gammal. I det yrket jobbade jag över 10 år. Då jag var trettio utbildade jag mig till närvårdare, med fördjupade studier i sjukvård och omsorg. Efter min examen arbetade jag några år inom Vasa stads hemvård. År 2002-2003 studerade jag ännu ett år med studieinriktning på barn och ungdomar. De senaste 13 åren har jag arbetat vid Vasa stads daghem i Korsnäståget (Ristinummen päiväkoti), där jag för tillfället jobbar som barnskötare i en förskolegrupp. Jag gillar verkligen mitt arbete och far med gott humör till jobbet varje dag.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Min arbetsdag börjar mellan kl. 6.30 och 8.30 beroende på mitt arbetsskift. Jag tar emot barnen och loggar in varje barn i ”närvarande”-appen. Klockan 8.00 samlas vi alla, då vi delar vi in oss för morgonmål. Efter det blir det indelning i smågrupper. Beroende på hurdan dag det är, blir jag kvar och leker med en del av barnen eller så har vi aktiveringsstund eller så är jag ute ungefär en timme med en grupp. Vi äter cirka kl. 11.30 och efter det är det lek/aktiviteter. Klockan 12.30 går jag ut med halvdagsbarnen eller så läser jag böcker med dem. Mellanmålet är kl. 14.00 och efter det blir det lek och pyssel. Vi går ut cirka kl. 15.00 och där är vi beroende på arbetsskiftet till kl. 17.00.

Jag kan ganska mycket själv bestämma hur jag utför mitt arbete. Jag får använda min kreativitet och humorn är också viktig i mitt arbete. I min arbetsdag ingår också att hålla ordning och snyggt på avdelningen samt att forma om verksamhetsmiljön. I mitt dagliga arbete ingår att duka och torka av bord, dela ut mat, förbereda aktiveringsstunder m.m. Vidare har vi varje vecka egna teamsmöten samt möten med daghemmets hela personal.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det bästa i mitt arbete är att få arbeta i ett yrkesövergripande team med det som jag gillar mest, dvs. med barn. Det här arbetet är givande, då man får uppleva och känna att man är en trygg och viktig vuxen, och märker hur mycket barnen lär sig under ett år.  Man får höra vad barnen blir glada över, deras oro och bekymmer och i emellanåt får man larva sig med barnen och kasta sig med i deras värld. Barn som behöver särskilt stöd ligger mig också varmt om hjärtat. Många människor vet inte hur det är att arbeta med barn som behöver särskilt stöd. Hur det belastar både psykiskt och fysiskt och hur det inverkar på de övriga i gruppen. Den yrkesövergripande arbetsgruppen och dess gemensamma värderingar garanterar att  varje barn blir sett och hört samt att barnet får det stöd som hen behöver. Det får mig att orka och gilla mitt arbete samt att känna att mitt arbete är viktigt.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

I vårt daghem råder det en bra samarbetsanda bland personalen. Det här är den bästa arbetsplatsen, och jag känner att jag hör till en bra gemenskap. Arbetet är givande och emellanåt utmanande och krävande, men en bra samarbetsanda och humor hjälper till att orka. Jag har fantastiska arbetskamrater som jag kan lita på och som  verkligen är professionella. Vi har en bra samarbetsanda. Som motvikt till arbetet gillar jag att vistas ute, vara vid stugan samt tillbringa tid med mina barnbarn.

Hurdan människa lämpar sig för detta arbete?

Till oss lönar det sig att komma och jobba om du älskar barn, är försedd med lite humor, är kreativ och redo att lära dig något nytt och du kommer överens med olika slags människor.

Mira Puolamäki, lärare inom småbarnspedagogiken

Mira Puolamäki drömde om en karriär som journalist, inredningsarkitekt eller bildkonstnär. Hon hittade en perfekt lösning på problemet; i sitt arbete som förskolelärare kan hon kombinera de bästa sidorna från dessa tre olika områden då hon skapar en trivsam inlärningsmiljö för barnen och då hon som stöd i undervisningen kan använda bildkonst och sina berättelser som hon sjäv har skrivit.

Vad drömde du om att bli när du blir stor?

Journalist, inredningsplanerare eller bildkonstnär

Vad gör du?

Jag är förskolelärare vid Ristinummen esikoulu dvs. i mitt arbete gör jag precis det som jag drömde om… Jag använder i mitt jobb mycket bildkonst både själv och med barnen och för skapande av en inlärningsmiljö behövs också en inredningsplanerares färdigheter. Jag skriver själv mycket berättelser som jag använder som stöd i undervisningen, alla drömyrkena är alltså i användning…

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag har i flera år fungerat som lärare inom den förberedande förskolan, vilket betyder att jag kommer till arbetet senast kl. 8 då vi äter morgonmål och sedan börjar vi med språkklubben i finska. I klubben övar vi med eleverna nya ord genom att spela, röra på oss och lyssna. I den här klubben skrattar vi mycket eftersom man lär sig bättre då man är glad än då man är en tråkmåns.

Beroende på vilka planerna är för dagen, fortsätter vi med andra bestyr med de övriga i gruppen. Kanske med gympa, skogsutfärd, hantverk, lek, musicerande eller förskoleuppgifter.

Vissa dagar leder jag hela gruppen och andra dagar smågruppen. Ibland har jag också tid för ett enskilt barn då vi gör någonting som jag har planerat tillsammans.I förskolelärarens arbete ingår också pappersarbete, e-post och möten.

I en vanlig arbetsdag ingår glädje över att få lära sig något nytt men även utmanande stunder då barnets stund kan fyllas av sorg eller ilska. En vanlig arbetsdag går alltid fort och det är roligt att komma till arbetet.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är mest utmanande?

Det bästa i mitt arbete är absolut att se hur barnen trivs i vår grupp och att både barnen och vuxna trivs tillsammans. Jag älskar projekt och att planera och göra saker tillsammans.

Det är roligt att se hur barnen lär sig nya saker och hur de under förskoleåret växer och utvecklas inför skolgången.

Det svåraste är att man blir ivrig, då det finns  så många olika trevliga saker som det skulle vara roligt att göra med barnen. Av dem måste man välja och lämna bort en del av de trevliga sakerna till därpå följande år.

Det som är en utmaning på riktigt, är att barnen behöver mycket mera stöd och stödåtgärder. Det finns många samarbetsparter, det kommer massor med e-post, blanketter som ska fyllas i samt deltagande i olika projekt. Vardagen är ofta ganska hektisk.

Hur är det att arbeta här?

Jag gillar min arbetsplats och mitt arbete. Det är härligt då det finns ett team, så man inte behöver fundera på saker ensam. Om egna idéer och krafter tar slut emellanåt, hjälper arbetskamraten till och fortsätter där jag slutade.

Det egna teamet och arbetskamraterna är ett stort stöd för beslut och egna tankar. Det här är ett arbete som vi gör tillsammans med humor och kärlek. I vårt daghem har det alltid funnits en bra vi-anda och här får man vara sig själv.

Hela daghemmets sammanhållning förstärks med att vi gör saker tillsammans. Det är viktigt och vi är ett starkt team.

Finns det någonting i ditt arbete som överraskar människor eller som de inte vet om ditt arbete?

Många utomstående känner inte till hur mycket målsättningar det kan ingå i ett vanligt daghems verksamhet. I en liten stund kan det finnas mål som inte syns utåt. Vi övar t.ex. att vänta på den egna turen, att ta andra i beaktande, matematiska färdigheter, att modigt svara på frågor samt finska språket. Många kan också bli förvånade över hur mycket förberedelser och planering det finns bakom olika stunder. Exempelvis då vi pysslar eller gör uppgifter, funderar vi noggrant vad just de här barnen borde öva, hurdana uppgifter behövs för att öva dessa färdigheter, hurdana grupper skulle vara lämpliga och vilken tidpunkt skulle vara den bästa att göra dessa uppgifter. Vi tar också ofta barnens egna önskemål i beaktande då vi planerar verksamheten.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag upplever att mitt arbete är mycket meningsfullt. I förskolan kan man förstärka barnets sjävkänsla, så att hen upplever att hen är skicklig, viktig och härlig. Vi ansvarar för att barnet får en bra vardag i daghemmet. Det har stor betydelse.

Fint och viktigt är också det att vi kan samarbeta med föräldrarna och skapa fostringssamarbete till godo för barnet.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En person som är redo att kavla upp ärmarna och att på allvar börja jobba med barn och vuxna. Det finns mycket arbete men hos oss får man skratta och ha roligt, utan att det pedagogiska greppet glöms bort. I vårt daghem har vi som känt en hög arbetsmoral. Vi gör vårt arbete av hela vårt hjärta.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

En kreativ arbetsgemenskap med sinne för humor och emellanåt har vi mera bråttom. Personalen har en nöjeskommitté, som flera gånger i året skämmer bort oss på olika sätt och hittar på något som vi kan göra tillsammans. Hos oss får man säga sin åsikt och vi har som vana att diskutera saker. Jag trivs här i Ristinummen päiväkoti mycket bra.

Vad gör du som motvikt till arbetet?

Jag motionerar flera gånger i veckan, går på gym, gympar och rör på mig så mycket som möjligt i vardagen. Mina härliga vänner ger mig styrka i vardagen. Kreativa projekt hemma kommer och går lite enligt intresse och ork. Ljudböcker är ett trevligt sätt att komma loss från vardagen, t.ex. trädgårdsarbetet går smidigt då man lyssnar på ljudböcker.  Att ligga på soffan och stirra på tv är bra motvikt till arbetet.

Ida Grander, speciallärare inom småbarnspedagogik

Ida Grander planerade att hon skulle bli bartender eller chef. Livet förde henne dock åt ett annat håll och nu är hon speciallärare inom småbarnspedagogiken. I sitt arbete njuter Ida av mångsidigheten, utmaningarna och den goda arbetsgemenskapen vid daghemmet i Alkula. Hon får följa med och främja barnen i deras utveckling men också stöda personalen i deras arbete.

Vad drömde du om att bli när du var liten?

Att bli bartender eller chef.

Vad gör du?

Jag är speciallärare inom småbarnspedagogik. Till mina huvudsakliga arbetsuppgifter hör att planera, genomföra och utvärdera barns stödbehov tillsammans med personal inom småbarnspedagogiken. Handledning till personal, samarbete med vårdnadshavare och kontakt med andra sakkunniga hör också till det dagliga arbetet.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

En typisk arbetsdag träffar jag med barn endera i grupp eller individuellt och handleder personalen kring fortsatta stödåtgärder. Till en typisk arbetsdag hör även självständigt arbete så som planering och dokumentation men också möten med vårdnadshavare, daghemsföreståndare, elevvårdsgrupper och andra sakkunniga.

Vad är det bästa med ditt arbete och vad är det mest utmanande?

Det allra bästa med mitt arbete är att det är så flexibelt. Det finns inte två likadana dagar efter varandra. Jag upplever att mitt arbete känns meningsfullt och jag känner att vi speciallärare verkligen behövs inom småbarnspedagogiken. Jag tycker också det är roligt att få samarbeta med olika terapeuter, psykologer och andra sakkunniga från olika branscher. Jag lär mig nya saker varje dag. Det svåraste med mitt arbete är också det mest intressanta, att bemöta allas olika behov och hitta rätt stödinsatser för att alla barn ska få lika rätt till bästa möjliga utveckling och lärande.

Hur är det att arbeta här?

Just nu upplever jag att det händer mycket inom småbarnspedagogiken i Vasa vilket är intressant. Det känns som satt staden satsar på att få en attraktiv och kvalitativ småbarnspedagogik.

En hurdan människa passar i ert arbete?

En människa som är flexibel, kreativ och lösningsfokuserad. Som speciallärare inom småbarnspedagogik behöver du vara både bra på att samarbeta men också klara av självständigt arbete och våga ta beslut.

Är ditt arbete meningsfullt? Varför?

Jag tycker att mitt arbete är meningsfullt för att jag får stöda barnen i deras utveckling men också stöda personalen i deras arbete.

Hurudan arbetsgemenskap har ni?

Vi har bra gemenskap i vårt arbetsteam. Som speciallärare inom småbarnspedagogik arbetar du väldigt självständigt men vi ordnar träffar regelbundet och kan brainstorma tillsammans kring olika teman och arbetssätt.

Vad brukar du göra som motvikt till arbetet?

Som motvikt till arbetet brukar jag träffa vänner, laga god mat eller vara ute i vår vackra skärgård.