Fantasifull arkitektur - Jan-Erik Anderssons utställning i Österbottens museum

Jan-Erik Andersson (f. 1954) har under hela sin fyrtioåriga karriär ifrågasatt konstens och samhällets regler med sina överraskande och berättande verk. Konstnären rör sig smidigt mellan olika uttryckssätt. Till Anderssons mångsidiga produktion hör såväl performanser, rumskonst, video-, fotografi- och ljudverk, skulpturer som arkitektur, och av allt detta får man på Österbottens museum se ett mångsidigt urval på utställningen Fritt rum.

Som konstnär gör Andersson vad han vill. Han bekymrar sig inte över regler för hur eller vad man ”borde” göra eller hålla på med eller om olika fack och lådor. Till Anderssons karakteristiska formspråk hör grundfärgerna, lekfulla former och olika slags ornament. Verken är berättelser som stiger fram antingen som personliga eller ur berättelsetraditionen. Bakom en idé, som till synes är lätt och lekfull, döljer sig ofta en djup tanke som biter sig in i samhället och mänskligheten.

Huset som har formen av ett blad

Andersson är kanske mest känd för att utforska mellanrummet mellan arkitektur och konst. I hans konst känns det som om gränsen mellan samhälleligt och konstnärligt försvinner.

Anderssons mest kända verk är helhetskonstverket Life on a Leaf, som konstnären har i samarbete med arkitekten Erkki Pitkäranta, byggt åt sin familj och där han ifrågasätter dagens förebilder för modernt boende, och som ända sedan det blev färdigt år 2009 har väckt intresse både nationellt och internationellt. Life on a Leaf som kallas för Bladhuset är en del av Anderssons doktorsavhandling vid Bildkonstakademin.

Life on a Leaf, liksom många andra av Anderssons verk, reflekterar över konstens möjligheter att påverka vardagslivet och söker i världen efter ett passande och betydelsefullt utrymme för människan. Det här framkommer också i Anderssons talrika offentliga verk.

Offentliga verk inverkar på hur stadsrummet upplevs

Anderssons offentliga verk kan man se i många städers centrumområden. De utsmyckade ventilationspiporna i Tammerfors centraltunnel och den konstnärliga planeringen av Alatori-parken i Lahtis är några exempel på hans arbeten.

Andersson presenterar på sin utställning i Vasa verk som tar ställning för ornamentik och en fantasifullare arkitektur. Andersson betonar också att det konstnärliga tänkandet kunde beaktas mera i stadsplaneringen. Varför skulle man inte kunna bygga ett hus som har formen av ett blad och i vilket fack passar det in? Är byggnaden då en installation, en skulptur, ett hem eller rent av arkitektur eller kanske vild arkitektur? Varför finns det inte mera byggnader som till formen liknar ett föremål?

Byggande och förstörelse som teman

Huvudverket på utställningen Life on a Leaf Video Kiosk är en installation som till formen är en kiosk, där man på videon kan betrakta den premierade konstnärens hus olika byggnadsskeden samt liv i form av ett helhetskonstverk. Kioskens väggar och tak har tillverkats av överskottsmaterial.

Som motsats till byggande visas på utställningen också verk i anslutning till förstörelse och rivning. Videon The Destruction of Beauty dokumenterar rivningen av det populära Jugendhuset i Åbo och visas nu för första gången i Vasa på utställningen i Österbottens museum. Med den här utställningen utforskar Andersson även mellanrummet mellan olika generationer.

Genom åren har Andersson samarbetat med andra konstnärer, bland annat ljudkonstnär Shawn Decker samt poeten Robert Powell och milkökonstnären Eileen Hutton.

Utställningen som ordnas i Österbottens museum är konstnärens första breda separatutställning i Österbotten.  Utställningen öppnas för allmänheten fredag 17.9. Konstnär Jan-Erik Andersson finns på plats lördag 18.9 kl. 10-15 i Österbottens museum. Utställningsguidningar under ledning av konstnären ordnas kl. 11 och kl. 14.

I samarbete med Bröderna Gröndahls Stiftelse.