Jubileumsutställningen Vasa hovrätt 250 år öppnas i Gamla Vasa museum till sommaren

Vasa hovrätts ursprungsord uttalades år 1775.  Hovrätten inrättades genom ett beslut av kung Gustav III som en del av en förnyelse av det riksomfattande förvaltnings- och rättsväsendet.  Hovrätten inledde sin verksamhet i det nuvarande Gamla Vasa år 1776.  Utställningen berättar hur hovrätten grundades och om skedena fram till mitten av 1800-talet och hovrättens flytt efter Vasa brand till den nya domstolsbyggnaden.

På utställningen granskas ceremonier och maktutövande i anknytning till grundandet av hovrätten, planeringen och byggandet av den första hovrättsbyggnaden samt hovrättens tjänstemäns och deras familjers liv i Vasa.  Också miniatyrmodeller, bildmaterial och berättelser om hovrättens vardag, rättsskipning och förvaltning finns utställda.

Grundande av hovrätten och byggprojektet

Verksamheten vid Vasa hovrätt inleddes högtidligt i Stockholm 28.6.1776, när Gustav III överlät fullmakten för hovrätten och utsåg Arvid Fredrik Kurck till dess president.  Till Vasa hovrätts domkrets hörde stora områden av norra och östra Finland som tidigare hade hört till Åbo och Svea hovrätter.

Vasa valdes till etableringsort för hovrätten på grund av dess goda trafikförbindelser, administrativa ställning och symbolvärde.  Staden och närområdena förhöll sig positivt till projektet och stödde byggandet med donationer.  För planeringen av hovrättsbyggnaden svarade överintendent Carl Fredrik Adelcrantz, och Gustav III deltog själv i fastställandet av huvudlinjerna för byggnaden.

Byggarbetena inleddes på 1770-talet, men framskred långsammare än planerat.  Byggplatsen måste flyttas till ett torrare område, vilket samtidigt ledde till uppkomsten av Vasas första allé.  Allén finns ännu kvar.  Byggnaden blev färdig i etapper, och hovrätten flyttade in i utrymmena år 1786.

Byggnaden som representerar den gustavianska stilen består av en huvudbyggnad och två flygelbyggnader, vilka tjänstgjorde utöver hovrätten som bostads- och ekonomiutrymmen.  På 1800-talet blev byggnaden och gårdsområdet iståndsatta och utbyggda med bland annat dräneringssystem, arkiv och spruthus samt trädgård och lusthus.

Genom hovrätten utvecklas staden

Hovrätten hade en central roll i stadens utveckling, eftersom det i och med den kom bildat folk, kultur och nya institutioner till Vasa.  I staden grundades bland annat landets andra boktryckeri år 1776, Finlands första allmänna läse- och lånebibliotek 1794 och den blev en livlig administrativ och kulturell verksamhetsmiljö.  Utställningen lyfter också fram betydelsefulla personer, såsom hovrättspresident Axel Christian Reuterholm och hans hustru, konstnären Charlotta Malm Reuterholm.

Vasa hovrätt befäste sin ställning som ett viktigt juridiskt och stadsbildsmässigt centrum, och dess byggnad med omgivningar är alltjämt en betydelsefull del av Finlands förvaltnings- och byggnadshistoria.

Från hovrättsbyggnad till kyrka

Utställningshelheten behandlar dessutom hovrättsbyggnadens senare skeden.  Den gamla byggnaden klarade sig vid Vasa brand år 1852 och hovrätten var verksam där ända fram till 1862.  Efter det ändrades byggnaden till kyrka, vilket innebar stora förändringar i dess interiör.  Interiören genomfördes enligt länsarkitekt C.A. Setterbergs planer.  Korsholms kyrka invigdes 3.9.1863.  På utställningen beskrivs också denna byggnadshistoriska brytningstid.

För planeringen och genomförandet av utställningen svarar Vasas museer.  Vid genomförandet av utställningen har samarbetsparter varit Vasa hovrätt med hovrättsnotarie Tiina Holm som kontaktperson.  Därtill har förutom fotograf Gunnar Bäckman också följande parter deltagit: Aalto-universitetet, Vasa stads arkiv, Korsholms kyrkliga samfällighet, Finlands biblioteksmuseum och Jakobstads museum.

Gamla Vasa museum är öppet 7.5–29.8.2026 från onsdag till lördag kl. 10–17.  Det är ingen inträdesavgift till museet.  Utställningen visas i andra och tredje våningen.  I museets första våning finns museets kafé, som är öppet under museets öppettider.