Förbigå menyn
lapsi

Barnvänlig kommun

Modellen Barnvänlig kommun är ett verktyg som UNICEF erbjuder kommunerna. Modellen hjälper kommunerna att träffa riktiga avgöranden med tanke på barnens välbefinnande i kommunens förvaltning och i de vardagliga tjänsterna för barn. Dessutom hjälper den att säkerställa att rättigheterna i synnerhet för de barn som är i den svagaste ställningen tillgodoses i kommunen.

Modellen baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och UNICEFs internationella modell Child Friendly Cities. Den tillämpas i Finland sedan 2012.

Vasa stad antogs till modellen Barnvänlig kommun i december 2021. En kommun kan beviljas erkännandet Barnvänlig kommun efter två års utvecklingsarbete.

Hur framskrider utvecklingsarbetet i Vasa?

  1. Kartläggningen av nuläget blev färdig i slutet av 2022

    Vasa stad har kartlagt hur barnvänlig staden är i nuläget.

    Kartläggningen bygger på barnens erfarenheter, mätarna för barnets rättigheter enligt modellen samt på den information som stadskoncernen redan har om barnens välbefinnande. Som barn räknas alla som ännu inte fyllt 18 år. Kartläggningen gjordes under 2022.

  2. Hörande av barn våren 2023

    Kommunerna hör barn och unga som ett led i kartläggningen av nuläget men även i modellens övriga skeden.

    Vid hörandet kan den redan befintliga informationen utnyttjas, såsom kommunspecifika uppgifter från en nationell datainsamling eller annan information som kommunen samlat in.

    Den information som saknas har samlats in med olika metoder, med enkäter och genom att höra de barn och unga som befinner sig i en speciell livssituation eller som är särskilt utsatta.

  3. Färdig verksamhetsplan hösten 2023

    Vasa stad ska tillsammans med UNICEF fastställa målen och åtgärderna för arbetet Barnvänlig kommun i hösten 2023, det vill säga gör upp en verksamhetsplan utifrån resultaten av nulägeskartläggningen.

    Vasa börjar tillämpa planen efter att UNICEF har godkänt den.

Vad är Barnvänlig kommun?

Målen för arbetet Barnvänlig kommun

I en barnvänlig kommun

  • känner alla barn att de är värdefulla
  • får alla barn leva i trygghet
  • har alla barn en hobby
  • har alla barn kompisar och en trygg vuxen
  • får alla barn sina röster hörda
  • beaktas alla barn i beslutsfattandet.

Bestående förbättringar i stället för tillfällig hjälp

Modellen Barnvänlig kommun åstadkommer bestående förändringar i kommunens verksamhet. Dessa kan vara konkreta förbättringar av till exempel fritidsmöjligheter eller hur barnets intresse beaktas i kommunens beslutsfattande.

Det är viktigt att kompetensen och tankesättet utvecklas i hela kommunen: barnens välbefinnande och barnets rättigheter står högst i prioritetsordningen. Detta syns i allt vardagligt arbete och beslutsfattande i kommunen.

Modellen Barnvänlig kommun baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter, som Finland har förbundit sig till.

Läs mer om modellen Barnvänlig kommun på UNICEFs webbplats

UNICEFs erkännande Barnvänlig kommun

UNICEF kan bevilja en kommun erkännandet Barnvänlig kommun för lyckat utvecklingsarbete. Innan erkännandet kan beviljas måste nya kommuner i modellen ha gjort utvecklingsarbete i drygt två år.

Vasa antogs till utvecklingsarbetet i december 2021.

När det är två eller fyra år sedan arbetet Barnvänlig kommun inleddes kan UNICEF bevilja en kommun erkännandet Barnvänlig kommun såvida arbetet har framskridit enligt kriterierna för modellen. Arbetet fortsätter även efter det och erkännandet ska sökas på nytt vart fjärde år.

Koordineringsgruppen

Koordineringsgruppen för Barnvänlig kommun:

  • Ordförande: Christina Knookala, Bildningsdirektör, bildningssektorn
  • Vice ordförande Virve Flinkkilä, Välfärdsdirektör, Välfärdstjänster
  • Barnvänlig kommun- koordinator: Seija Nyqvist, Välfärdstjänster

Tiina Rintanen, servicechef, Småbarnspedagogik
Kari Nummela, Skoldirektör , Grundläggande utbildning
Marianne West, Skoldirektör , Grundläggande utbildning
Hanna-Leena Holmström, Direktör för småbarnsbedagogik, Småbarnpedagogik
Mika Pietilä, Ungdomschef, Ungdomsservice
Mika Lehtonen, Chef för idrottsverksamheten , Idrottsservice
Anna Pakka, Kultur- och biblioteksdirektör, Kultur- och bibliotekstjänster
Tarja Koukkunen, servicechef, välfärdsområdet
Jari Karjalainen, Koncernförvaltningsdirektör, Koncernförvaltning
Päivi Korkealaakso, Planläggningschef, Planläggning
Jukka Talvi, Kommunteknikens direktör , Kommunteknik
Aaro Helo, ordförande, ungdomsfullmäktige
Susanna Saari, Kommunikationsplanerare , Koncernförvaltning
Kirsi Ikäheimonen, Verksamhetsledare, Setlementti
Suvi Aho, Regionservicechef, Vähänkyrön aluehallinto;
Anne Salovaara-Kero, direktör, Mieli ry / Psykisk hälsa Österbotten

Kontaktuppgifter

Ta kontakt