"Skolcoach är världens bästa jobb"

Skolcoach Kati Sirkola behöver inte just alls gå ensam på rasterna vid Merenkurkun koulu. Alltid finns det ungdomar som vill prata eller lyssna.

– En del rycker mig i ärmen och frågar ”när kommer du till vår klass?” En del går jag själv fram till och pratar med och en del tar kontakt via sociala medierna, berättar Sirkola.

Det är skolcoachens uppgift att vara närvarande och tillgänglig på rasterna samt att vara en lyssnare som det är lätt att närma sig för elever i olika situationer under skoldagen.

Sirkola, som började som skolcoach för åk 7–9 i Merenkurkun koulu i augusti, är aktiv både i skolans korridorer och virtuellt i olika kanaler på sociala medierna.

– Till exempel via Snapchatt är det lätt för ungdomarna att kontakta mig, om de inte vågar komma och diskutera på rasterna.

Förebyggande arbete och tidigt ingripande

Johanna Norrback har varit skolcoach vid Borgaregatans skola redan under tre läsår, av vilka ett år på heltid.

– Jag är en vuxen som har tid att prata. Eleven kan komma fram till mig och diskutera eller sätta ett meddelande i Wilma och komma överens om en träff. Lärarna kan också ta kontakt med mig, om de önskar att jag frågar hur det står till med en viss elev eller klass, säger Norrback.

Enligt Norrback räcker det ofta med att den unga i lugn och ro får prata med en vuxen. Vid behov hjälper hon den unga vidare till skolans kurator, psykolog eller hälsovårdare.

Med skolcoachen kan man prata om precis vad som helst, både glädje och sorg, smått och stort. Ämnena kan vara t.ex. sådant som hänför sig till skolarbetet eller gnabb i kompisgänget, sällskapande och sex eller andra ämnen som sammanhänger med tonåren.

– Ibland kan barnet eller den unga tänka och också säga ”int e nu min sak så viktig”. Vi vill betona för den unga att din sak är alltid viktig. Vi vill uppmuntra de unga att prata om det som oroar dem så att oron inte samlas inombords och på så sätt växer sig för stor, beskriver Norrback.

Enligt Sirkola vill skolcoacharna uttryckligen främja pratandets kultur.

– Att man vågar prata med någon om det som tynger en. Så att man som ung redan skulle lära sig att nog lättar den där klumpen man har inombords bara man kan prata om saken med någon.

Också föräldrar kan ta kontakt

Skolcoachen kan också planera saker som eleverna kan göra på rasterna och efter skolan. Sirkola har lett motionsraster och Norrback hållit en bildkonstklubb efter skolan.

Norrback är till utbildningen klasslärare specialiserad på bildkonst och specialpedagogik samt coach. Sirkola är till utbildningen motionsrådgivare och personal trainer och har också varit lärarvikarie vid Merenkurkun koulu.

Norrback berättar att behovet av skolcoachar är stort.

– Tröskeln är också låg för föräldrarna att ta kontakt med skolcoachen, om något i barnets skolgång oroar.

I fyra skolor med åk 7–9 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa inledde fyra skolcoachar sitt arbete i augusti med stöd av ett särskilt anslag.

– Nu har finansiering erhållits för höstterminen 2021. I budgetförslaget för år 2022 har vi föreslagit anslag för att verksamheten ska kunna fortgå också under kommande år. De första erfarenheterna i skolorna har varit goda, och man vill att verksamheten fortsätter, berättar skoldirektörerna Kari Nummela och Marianne West.